Miljösamordnare – begreppsförklaring

    Roll som samordnar och följer upp projektets miljöarbete – exempelvis avfall, buller, kemikalier och förorenad mark

    Dela denna sida:

    Kort svar

    Miljösamordnaren ansvarar för projektets miljöfrågor: avfallshantering, kemikaliekontroll, buller och förorenad mark. Rollen är inte lagstadgad men vanlig i större projekt.

    Vad är Miljösamordnare?

    Kort definition

    Miljösamordnare är en projektroll som ansvarar för att samordna och följa upp miljöarbetet i ett bygg- eller anläggningsprojekt. Rollen omfattar frågor som avfallshantering, kemikaliekontroll, buller, damm och hantering av förorenad mark.

    Vad begreppet innebär i praktiken

    Miljösamordnaren arbetar med att upprätta och följa upp projektets miljöplan. Det innebär att säkerställa korrekt avfallssortering, att kemikalieförteckningar upprättas, att miljökrav kommuniceras till alla entreprenörer och att avvikelser dokumenteras och åtgärdas.

    Vid miljöincidenter – exempelvis utsläpp eller upptäckt av förorenad mark – koordinerar miljösamordnaren de akuta åtgärderna och säkerställer korrekt rapportering till myndigheter.

    I projekt med miljöcertifiering (t.ex. Miljöbyggnad, BREEAM) ansvarar miljösamordnaren ofta för att samla in dokumentation och evidens som krävs för certifieringen.

    Vanliga missförstånd

    Ett vanligt missförstånd är att miljösamordnaren tar över entreprenörernas miljöansvar. Det gör den inte. Varje entreprenör ansvarar fortfarande för sin egen verksamhet. Miljösamordnaren samordnar och följer upp – men äger inte utförandet.

    Ett annat missförstånd är att miljösamordnare och EHS-samordnare är samma roll. Miljösamordnaren fokuserar på yttre miljö (utsläpp, avfall, buller), medan EHS-samordnare har ett bredare ansvar som även omfattar arbetsmiljö och hälsa.

    Koppling till system och ansvar

    Miljösamordnarens arbete styrs av Miljöbalken och eventuella projektspecifika miljötillstånd. I projekt med miljöfarlig verksamhet har beställaren lagstadgat ansvar för att säkerställa korrekt tillståndsprövning.

    Beställaren ansvarar för att utse en kompetent miljösamordnare och ge tillräckliga resurser och mandat för uppdraget.

    Lagar & Regler

    • Miljöbalken (SFS 1998:808)
    • Avfallsförordningen (SFS 2020:614)
    • Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)
    • ISO 14001 (Miljöledningssystem)

    Sammanfattning

    • Ansvarar för projektets miljöfrågor: avfall, buller, kemikalier
    • Rollen är inte lagstadgad men vanlig i större projekt
    • Skiljer sig från EHS – fokuserar på yttre miljö, inte arbetsmiljö
    • Tar inte över entreprenörernas miljöansvar

    Vanliga frågor om Miljösamordnare

    Vad är skillnaden mellan miljösamordnare och EHS-samordnare?

    En miljösamordnare fokuserar främst på externa miljöaspekter (utsläpp, avfall, buller, naturskydd), medan en EHS-samordnare (Environment, Health & Safety) har ett bredare ansvar som även omfattar arbetsmiljö och hälsa. I många projekt kombineras rollerna.

    Vilken utbildning krävs för att bli miljösamordnare?

    Det finns inget formellt lagkrav, men de flesta miljösamordnare har högskoleutbildning inom miljövetenskap, miljöteknik eller kemiteknik. Branschcertifiering och gedigen erfarenhet av byggprojekt är ofta nödvändigt. Kunskap om miljölagstiftning och certifieringssystem som Miljöbyggnad är viktigt.

    När måste ett byggprojekt ha en miljösamordnare?

    Det finns inget generellt lagkrav på miljösamordnare, men många beställare kräver rollen i sina projekt. Vid miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, eller när projektet ska certifieras enligt Miljöbyggnad/BREEAM, är en miljösamordnare i praktiken nödvändig för att hantera kraven.

    Hur samarbetar miljösamordnaren med Bas-U?

    Miljösamordnaren och Bas-U samarbetar tätt kring frågor som berör både arbetsmiljö och yttre miljö, exempelvis kemikaliehantering, damm och buller. De genomför ofta gemensamma skyddsronder, och miljösamordnaren deltar i arbetsmiljöintroduktioner för att informera om miljökrav.

    Vilka miljöcertifieringar är vanligast i byggprojekt?

    De vanligaste certifieringssystemen i Sverige är Miljöbyggnad (svenskt system i flera nivåer: brons, silver, guld), BREEAM (brittiskt system), LEED (amerikanskt system) och Svanen. Miljösamordnaren ansvarar ofta för att samla in dokumentation och evidens för certifieringen.

    Redaktionellt ansvar

    Denna begreppsförklaring är framtagen av BAMS AB.

    Senast uppdaterad: 25 maj 2025

    Relaterade begrepp

    Fler termer inom Roller

    Roller