Ordlista för Byggarbetsmiljö
Här förklarar vi 132 viktiga begrepp inom byggarbetsmiljö och arbetsmiljösamordning. Alla begrepp är förklarade av våra experter på BAMS AB utifrån mångårig praktisk, strategisk och juridisk erfarenhet – så att du förstår vad de faktiskt innebär i verkligheten.
Behöver du hjälp att hitta rätt?
Använd vår sökfunktion nedan för att snabbt hitta begrepp, artiklar och annat.
Visar 132 av 132 begrepp
AFS 2023:1
Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande krav på hur arbetsgivare ska undersöka, åtgärda och följa upp arbetsmiljön.
AFS 2023:10
Föreskriften om risker i arbetsmiljön – reglerar fysiska, kemiska och biologiska arbetsmiljörisker
AFS 2023:11
Föreskrift som reglerar säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, inklusive krav på besiktning, underhåll och utbildning
AFS 2023:12
Föreskrift som reglerar hur arbetsplatser ska vara utformade avseende lokaler, personalutrymmen, belysning, ventilation och klimat
AFS 2023:13
Föreskrift som reglerar högriskarbeten i byggbranschen – arbete på höjd, schaktning, rivning och arbete i slutna utrymmen
AFS 2023:14
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden – anger högsta tillåtna halter av cirka 500 ämnen i luften på arbetsplatser för att skydda hälsan
AFS 2023:15
Föreskrift som reglerar medicinska kontroller i arbetslivet – obligatoriska, frivilliga och lämplighetsbedömningar
AFS 2023:2
Föreskriften om planering och organisering av arbetsmiljöarbetet – krav på resurser, kompetens och organisatoriska förutsättningar för att arbetsmiljöansvar ska fungera i praktiken.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
AFS 2023:4
Föreskrift om produktsäkerhet för maskiner – CE-märkning, riskbedömning och dokumentationskrav
AFS 2023:5
Föreskrift om tryckbärande anordningar – tryckkärl, rörledningar och säkerhetstillbehör med krav på CE-märkning och besiktning
AFS 2023:6
Föreskrift om enkla tryckkärl – serietillverkade behållare för tryckluft eller kväve med förenklade säkerhetskrav
AFS 2023:7
Föreskrift om utrustning för explosionsfarliga atmosfärer – ATEX-märkning, zonindelning och EX-godkännande
AFS 2023:8
Arbetsmiljöverkets föreskrift som förbjuder ledade skärverktyg (slagknivar) för röjsågar – införd efter allvarliga och dödliga olyckor med dessa verktyg
AFS 2023:9
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om produktkrav för stegar, ställningar och annan höjdutrustning – säkerställer att utrustningen uppfyller SS-EN säkerhetsstandarder
Anmälningspliktig arbetsskada
Arbetsskada som arbetsgivaren enligt lag måste anmäla till Försäkringskassan och eventuellt Arbetsmiljöverket – anmälan krävs vid sjukfrånvaro eller allvarliga olyckor.
APD-plan
Arbetsplatsdispositionsplan – visuell planritning som visar hur byggarbetsplatsen organiseras med etablering, transportvägar, kranpositioner och gemensamma resurser
Arbete i slutna utrymmen
Arbete i trånga eller instängda utrymmen med begränsad tillgång, där det finns risk för farlig atmosfär eller andra allvarliga risker och där särskild riskbedömning, övervakning och planerad räddning krävs.
Arbete i trafik
Vägarbete och arbete i trafikmiljö som kräver TA-plan, APV-utbildning och tydliga säkerhetsåtgärder.
Arbete på hög höjd
Arbete där det finns risk för fall som kan leda till allvarlig skada eller död, och som kräver planering, fallskydd och vid behov planerad räddning.
Arbete vid vatten
Arbete nära, över eller i vatten som regleras genom krav på arbetsflytväst, räddningsutrustning och riskbedömning.
Arbeten med särskild risk
Arbetsmoment som enligt AFS 2023:3 medför förhöjd risk för allvarliga olyckor eller ohälsa, och som kräver särskild planering, samordning och dokumentation.
Arbetsberedning
Arbetsgivarens detaljerade planering av ett arbetsmoment – ordningsföljd, förutsättningar, risker och åtgärder som genomgås med personalen före start
Arbetsgivaransvar
Den juridiska skyldighet som varje arbetsgivare har för sina anställdas arbetsmiljö – kan inte delegeras bort
Arbetsinstruktion
Dokument som beskriver steg-för-steg hur en arbetsuppgift ska utföras säkert och korrekt, för att säkerställa enhetligt utförande
Arbetsledare
Yrkesarbetarnas närmaste chef som leder det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen – med direkt arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen.
Arbetsmiljöbrott
Straffrättslig bedömning av brister i arbetsmiljön – när oaktsamhet i verksamheten kopplas till skada, dödsfall eller fara.
Arbetsmiljödokumentation
Information om arbetsmiljörisker som ska överlämnas till bruksskedet för säker drift, underhåll och framtida arbeten i byggnaden enligt AFS 2023:3
Arbetsmiljöinspektör
Tjänsteman på Arbetsmiljöverket som inspekterar arbetsplatser och kontrollerar att arbetsmiljölagstiftningen följs – kan utfärda förelägganden, förbud och sanktionsavgifter.
Arbetsmiljölagen (AML)
Sveriges grundläggande ramlag om arbetsmiljö som fastställer arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsa och olycksfall
Arbetsmiljöombud
Arbetstagarnas representant som bevakar arbetsmiljöfrågor – med stark juridisk ställning och rätt att stoppa farligt arbete.
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Arbetsmiljörevision
Strukturerad granskning av hur arbetsmiljöarbetets organisation, rutiner och uppföljning fungerar i praktiken.
Arbetsmiljöverket
Den svenska myndighet som utfärdar föreskrifter, bedriver tillsyn och utreder arbetsolyckor inom arbetsmiljöområdet
Arbetsolycka
Händelse i arbetet som leder till personskada – ska alltid utredas systematiskt och vissa är anmälningspliktiga till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Arbetsplatsmöte (APL-möte)
Regelbundna möten på byggarbetsplatsen där Bas-U samordnar arbetsmiljö, planering och säkerhetsfrågor mellan entreprenörer – hålls vanligtvis varje vecka
Arbetstidslagen
Lag som reglerar arbetstid, övertid, raster, dygnsvila och veckovila för att skydda arbetstagares hälsa
Arbetsutrustning
Maskiner, verktyg, anordningar och installationer som används i arbetet och som omfattas av krav på säkerhet och kontroll.
Asbest
Mineralfiber som kan orsaka cancer och lungsjukdomar – strängare regler från december 2025 med sänkt gränsvärde och utökade utbildningskrav.
Avfallshantering bygg
Hantering av byggavfall enligt miljölagstiftning – sortering, farligt avfall, återvinning och dokumentation
Avvikelsehantering
Systematisk hantering av tillbud, olyckor och brister – en central del av det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förebygga upprepning.
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
BBR (Boverkets Byggregler)
Sveriges tekniska regelverk för byggande – bindande krav på bärförmåga, brandskydd, energiprestanda och tillgänglighet.
Belastningsergonomi
Anpassning av arbetet för att förebygga belastningsskador och muskuloskeletala besvär – en av de vanligaste arbetsskadeorsakerna i byggsektorn.
Besiktningsprotokoll
Formellt dokument som upprättas vid besiktningar för att dokumentera skick, brister och överenskommelser.
Bruksskede
Den fas då en byggnad eller anläggning används, förvaltas och förändras, och där arbetsmiljön påverkas av hur byggnaden har projekterats och utförts.
Buller på arbetsplatsen
Höga ljudnivåer som kan skada hörseln och störa kommunikationen – en av de vanligaste arbetsmiljöriskerna i byggsektorn.
Byggarbetsmiljösamordnare
Samlingsbegrepp för de funktioner som ansvarar för byggarbetsmiljösamordning i olika skeden av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Byggarbetsplats
Den avgränsade plats där byggnads- eller anläggningsarbete utförs under en begränsad tid, med särskilda krav på arbetsmiljösamordning
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggherre, privatperson
När en privatperson låter utföra bygg- eller anläggningsarbete och omfattas av arbetsmiljöansvar
Byggherrens ansvar
Vad innebär byggherrens ansvar i byggprojekt? Här förklaras byggherrens arbetsmiljöansvar enligt AFS 2023:3 och hur det fungerar i praktiken.
Byggherrens ställföreträdare
Uppdragstagare som, under vissa förutsättningar, övertar byggherrens arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen.
Byggherrerepresentant
Den som på uppdrag av byggherren utövar byggherrens befogenheter och utför arbetsmiljöuppgifter i ett byggprojekt.
Byggnads- och anläggningsarbete
Arbete som omfattar uppförande, ändring, underhåll eller rivning av byggnadsverk – regleras av AFS 2023:3.
Byggskede
Den fas i ett byggprojekt då det fysiska byggnads- eller anläggningsarbetet utförs på byggarbetsplatsen
Byggström
Tillfällig elförsörjning på byggarbetsplatser – felaktig hantering är en vanlig orsak till olyckor, bränder och elstötar.
CE-märkning
Obligatorisk märkning som visar att maskiner och utrustning uppfyller EU:s säkerhetskrav – utan CE-märkning får produkten inte användas på arbetsplatser inom EU.
Egenkontroll
Entreprenörens egen verifikation av att arbete utförts korrekt – ett lagkrav enligt Plan- och bygglagen som kompletterar extern kontroll.
EHS
Environment, Health and Safety – internationell benämning för integrerat arbete med miljö, hälsa och säkerhet som används i större organisationer
Elarbete och elsäkerhet
Arbete med eller nära elektriska installationer – kräver behörig personal, riskbedömning och säkerhetsåtgärder enligt 5-stegsmetoden.
Entreprenör
Företag som utför byggnads- eller anläggningsarbete på uppdrag av byggherre eller annan beställare
Fallskydd
Åtgärder och utrustning för att förebygga fall från höjd – regleras enligt en hierarki där kollektivt skydd ska prioriteras före personlig utrustning.
Fast driftställe
Permanent arbetsplats där en verksamhet bedrivs kontinuerligt och där den som råder över platsen har ett arbetsmiljömässigt samordningsansvar när flera arbetsgivare verkar samtidigt
Företagsbot
Straffrättslig sanktion mot företag – används när brott begåtts i verksamheten och brister kan kopplas till organisation, ledning eller kontroll.
Förhandsanmälan
Anmälan till Arbetsmiljöverket som byggherren ska göra innan utförandeskedet påbörjas i projekt av viss storlek
Gasmätning
Mätning av farliga gaser i arbetsmiljön för att upptäcka syrebrist, giftiga eller explosiva gaser.
Gemensamt arbetsställe
En arbetsplats där flera arbetsgivare eller egenföretagare samtidigt bedriver verksamhet, vilket skapar särskilda krav på samordning av arbetsmiljöarbetet.
Generell arbetsmiljöplan
En gemensam arbetsmiljöplan för likartade, ofta återkommande arbeten som beställs av samma byggherre under en angiven period och pågår högst två dagar per arbete.
Heta arbeten
Arbetsmoment som innebär brandrisk genom gnistor, hög värme eller öppen låga – kräver tillstånd, brandvakt och HTA-certifikat.
Huvudskyddsombud
Samordnar lokala skyddsombuds arbete i större verksamheter och representerar arbetstagarna på övergripande nivå i arbetsmiljöfrågor.
ID06
Branschgemensamt ID-kort för identitetskontroll och kompetensverifiering på byggarbetsplatser
Incidentutredning
Systematisk metod för att utreda olyckor och tillbud för att identifiera rotorsaker och förhindra upprepning.
ISO 14001
Internationell standard för miljöledningssystem som hjälper organisationer att systematiskt hantera sin miljöpåverkan
ISO 45001
Internationell standard för arbetsmiljöledningssystem – frivillig men ofta krav i upphandlingar.
ISO 9001
Internationell standard för kvalitetsledningssystem som hjälper organisationer att leverera produkter och tjänster som konsekvent uppfyller kundkrav
Kemikaliehantering
Systematiskt arbete med att identifiera, bedöma, hantera och dokumentera kemiska produkter på arbetsplatsen.
Kemiska arbetsmiljörisker
Risker relaterade till hantering och exponering av kemiska ämnen på arbetsplatsen – omfattar lösningsmedel, cement, epoxy och damm.
Klartecken för arbetsstart
Formellt godkännande från Bas-U som innebär att en entreprenör får påbörja arbete först när relevanta arbetsmiljörisker är identifierade, hanterade eller planerade i enlighet med arbetsmiljöplanen och gällande samordning.
Kontaktperson
Namngiven person som ska vara tillgänglig för kontakt avseende arbetsmiljöfrågor på byggarbetsplatsen
Kontrollansvarig (KA)
Oberoende certifierad kontrollant som granskar att byggnaden uppfyller tekniska krav enligt Plan- och bygglagen – en annan funktion än Bas-P och Bas-U.
Kontrollplan
Dokument som beskriver vilka kvalitetskontroller som ska genomföras under ett byggprojekt för att säkerställa att tekniska krav enligt PBL uppfylls.
Kranarbete
Lyftarbete med torn- eller mobilkranar som kräver certifierad kranförare, lyftplan och strikta säkerhetsrutiner.
Kvalitetsansvarig
Roll som ansvarar för att säkerställa kvalitetsledning och kvalitetskontroll i byggprojekt
Kvalitetssäkrad kompetens
Ett sektorsgemensamt initiativ för att utveckla gemensamma kvalifikationer och metoder för prövning av kompetens, bland annat för Bas-P och Bas-U.
Kvartsdamm
Damm från kristallin kiseldioxid som kan orsaka obotliga lungsjukdomar och cancer – en av de allvarligaste hälsoriskerna i byggsektorn.
Lyftplan
Skriftlig plan som beskriver hur riskfyllda lyft ska genomföras – ett verktyg för systematisk riskhantering vid kranarbete och tunga lyft.
Maskinsäkerhet
Reglering av maskiner och teknisk utrustning för att förebygga olyckor – omfattar CE-märkning, utbildning, underhåll och kontroller.
Maskinsäkerhet på byggarbetsplats
Säkerhetsåtgärder vid användning av maskiner och fordon på byggarbetsplatser, med krav på behörighet, underhåll och trafikplanering
Miljöbalken
Sveriges grundläggande lag för miljöskydd – kräver tillstånd eller anmälan vid buller, föroreningar, avfall och utsläpp.
Miljösamordnare
Roll som samordnar och följer upp projektets miljöarbete – exempelvis avfall, buller, kemikalier och förorenad mark
Miljösaneringsplan
Plan för hur miljöfarliga material och föroreningar ska hanteras vid rivning, renovering eller sanering av byggnader.
Oaktsamhet
Straffrättsligt begrepp – när någon brister i den aktsamhet som situationen kräver och en skada eller fara uppstår.
Person med särskild kompetens
Utsedd person med dokumenterad kunskap och erfarenhet för att säkerställa att tillfälliga eller samverkande konstruktioner planeras, utförs och kontrolleras så att de är säkra under byggskedet.
Personlig skyddsutrustning (PSU)
Utrustning som bärs av arbetstagaren för att skydda mot risker som inte kan elimineras genom tekniska eller organisatoriska åtgärder
Plan- och Bygglagen (PBL)
Plan- och Bygglagen – det övergripande regelverket för planläggning av mark och vatten samt byggande, som reglerar bygglov och tekniska krav på byggnader
Platschef
Entreprenörens ledare på byggarbetsplatsen med ansvar för produktion, personal, ekonomi och säkerhet – samarbetar med Bas-U men har egen arbetsmiljöroll.
Projektering
Det skede i byggprocessen där tekniska lösningar utvecklas och dokumenteras – och där förutsättningar för en säker arbetsmiljö i bygg- och bruksskedet skapas eller begränsas.
Projektör
Begreppsförklaring: Den som utformar hela eller delar av ett byggprojekt och som har ett eget ansvar för arbetsmiljöaspekter enligt AFS 2023:3
Regionalt skyddsombud
Fackligt utsett skyddsombud med rätt att besöka och granska arbetsmiljön på byggarbetsplatser utan föranmälan.
Riskbedömning
Systematisk process för att analysera och värdera arbetsmiljörisker som underlag för beslut om åtgärder – en central del av SAM enligt AFS 2023:1
Risksammanställning
Strukturerad dokumentation av identifierade arbetsmiljörisker i ett projekt – resultat av riskbedömningsprocessen
Risksammanställning från projektering
En sammanställning som visar vilka arbetsmiljörisker som identifierats i projekteringen och hur dessa risker redan har hanterats genom tekniska och organisatoriska beslut. Samordnas av Bas-P och utgör ett kvitto på genomfört arbetsmiljöarbete i projekteringen.
Rivningsplan
Obligatorisk plan som beskriver hur rivningsarbete ska genomföras säkert – med systematisk hantering av rasrisk, farliga ämnen och avfall.
Rådighet
Praktiskt och juridiskt relevant begrepp – vem som faktiskt kan påverka arbetsmiljöförhållanden och fatta beslut som förändrar risknivån.
Räddningsplan
Plan för hur räddning ska genomföras vid en olycka – beskriver ansvar, åtgärder och tidsförlopp när något har gått fel.
Samordningsansvar
Ansvar för att samordna arbetsmiljöarbetet när flera företag arbetar samtidigt på samma plats – på byggarbetsplatser är detta Bas-U:s roll.
Sanering
Systematisk process för att identifiera, dokumentera och säkert avlägsna farliga ämnen från byggnader – kräver certifiering och specialkompetens.
Sanktionsavgift
Administrativ avgift som Arbetsmiljöverket kan påföra vid brott mot arbetsmiljöregler – utan domstolsprocess.
Schaktarbete
Grävning och borttagning av jord, berg eller massor – ett av de farligaste arbetsmomenten på grund av risker för ras, träff på ledningar och fall.
Skydds- och ordningsregler
Platsspecifika regler som konkretiserar hur arbetsmiljökrav ska uppfyllas på en viss byggarbetsplats
Skyddsingenjör
Specialist som arbetar med arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (EHS/HSE) – stödjer organisationer att förebygga olyckor och uppfylla arbetsmiljölagstiftningen.
Skyddskommitté
Samverkansorgan mellan arbetsgivare och arbetstagare för övergripande arbetsmiljöfrågor – obligatorisk på arbetsplatser med minst 50 anställda.
Skyddsombud
Arbetstagarnas lagstadgade representant i arbetsmiljöfrågor – utses av facklig organisation och har rätt att stoppa farligt arbete
Skyddsrond
Systematisk genomgång av arbetsmiljön för att identifiera risker och brister – genomförs av arbetsgivare och skyddsombud gemensamt
Sprängningsarbete
Arbete med sprängämnen som regleras genom krav på certifierad sprängare, tillstånd från polisen och rigorösa säkerhetsrutiner.
Stegar och trappor
Vanliga hjälpmedel vid arbete på höjd som regleras strikt på grund av den höga olycksfallsrisken – stegar får endast användas vid kortvarigt arbete.
Ställning
Kollektivt fallskydd vid arbete på höjd som kräver utbildad personal för montering och regelbunden kontroll för att förbli säkert.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Det lagstadgade arbetssättet för att systematiskt undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön
Säkerhetsdatablad (SDB)
Standardiserat dokument som beskriver kemiska produkters faror, säker hantering och nödvändiga skyddsåtgärder – obligatoriskt för alla farliga kemikalier.
Säkerhetsintroduktion
Obligatorisk genomgång av säkerhetsregler och risker som alla måste genomgå innan arbete påbörjas på en byggarbetsplats enligt AFS 2023:3.
Säkerhetssamtal
Korta, regelbundna möten om säkerhet och aktuella risker – ett praktiskt verktyg för att stärka säkerhetskulturen på arbetsplatsen.
Särskilda risker
Arbeten och förhållanden som enligt AFS 2023:3 medför förhöjd risk för allvarlig ohälsa eller olycksfall och kräver särskilda åtgärder.
Takarbete
Arbete på tak som regleras genom krav på fallskydd – tekniskt skydd ska prioriteras före personlig skyddsutrustning.
Tekniskt samråd
Möte mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden för att gå igenom projektets tekniska genomförande innan byggstart.
Tillbudsrapportering
Rapportering av händelser som kunde ha lett till skada – ett centralt verktyg för att förebygga olyckor genom systematisk analys
Underentreprenör
Företag som anlitas av huvudentreprenören för att utföra specifika delar av ett byggprojekt – med eget arbetsgivaransvar men underordnat Bas-U:s samordning.
Vibrationer
Mekaniska vibrationer från verktyg och maskiner som kan orsaka skador på händer, armar och kropp – vita fingrar är en vanlig irreversibel skada.
Vinterarbete
Arbete under vinterförhållanden som kräver anpassade åtgärder mot köld, halka och mörker för att kunna bedrivas säkert.
Åtgärd
Konkret aktivitet som genomförs för att eliminera eller minska en identifierad arbetsmiljörisk.