Fallskydd – begreppsförklaring
Åtgärder och utrustning för att förebygga fall från höjd – regleras enligt en hierarki där kollektivt skydd ska prioriteras före personlig utrustning.
Kort svar
Fallskydd regleras enligt en hierarki: 1) eliminera risken, 2) kollektivt skydd som räcken och ställningar, 3) personligt fallskydd som sista utväg. Kollektivt skydd ska alltid prioriteras. Fall från höjd är den vanligaste dödsorsaken på byggarbetsplatser.
Fallskydd ur ett byggarbetsmiljöperspektiv
Fall från höjd är den vanligaste orsaken till dödsfall och allvarliga skador på byggarbetsplatser. Det gör att arbete på höjd är ett av de mest riskbärande momenten i bygg- och anläggningsarbete.
Fallskydd är inte i första hand en fråga om produkter – det är en fråga om hur arbete planeras, organiseras och utförs. Regleringen finns i AFS 2023:3 och AFS 2023:13 och bygger på en prioritetsordning som ofta kallas fallskyddshierarkin.
Vad gäller för fallskydd på en byggarbetsplats?
Arbetsmiljöreglerna anger en prioritetsordning för hur arbete på höjd ska hanteras:
1. Eliminera risken – Undvik arbete på höjd om möjligt. Kan arbetet utföras på marknivå istället? 2. Kollektivt skydd – Använd skyddsräcken, ställningar eller arbetsplattformar som skyddar alla automatiskt. 3. Personligt fallskydd – Sele och livlina används endast när kollektivt skydd inte är möjligt.
Kollektivt skydd ska alltid väljas före personligt fallskydd. Personlig fallutrustning får endast användas när kollektivt skydd inte är tekniskt möjligt eller skapar större risker. Användning kräver utbildning och regelbunden kontroll av utrustningen.
Vanliga fallskyddsåtgärder omfattar:
- skyddsräcken (minst 1 meter höga med mellanräcke och fotlist)
- ställningar och arbetsplattformar
- skyddsnät
- personlig fallutrustning (sele, livlina och ankarpunkt)
Det är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla och underhålla fallskydd samt säkerställa att arbetstagarna har utbildning för den utrustning de använder. På byggarbetsplatsen samordnar Bas-U fallskyddsarbetet mellan entreprenörer.
Fallskydd börjar redan i projekteringen. Bas-P ska säkerställa att projektörerna beaktar hur arbete på höjd ska kunna utföras säkert – inte bara under byggskedet utan även vid framtida underhåll.
När personlig fallutrustning kan bli aktuell
Personlig fallutrustning får endast användas när kollektivt skydd inte är tekniskt möjligt eller skapar större risker. Det kan gälla situationer där:
- monteringsarbete på tak eller fasad inte tillåter räcken
- arbetet är kortvarigt och rörligt
- kollektivt skydd skulle skapa andra risker
Användning av personlig fallutrustning kräver utbildning, korrekt ankarpunkt och regelbunden kontroll av utrustningen. Personlig utrustning förhindrar inte fall – den begränsar skadorna om fall inträffar.
Sammanfattning
- Fall från höjd är vanligaste dödsorsaken på byggarbetsplatser
- Hierarki: 1) eliminera risken, 2) kollektivt skydd, 3) personligt skydd
- Kollektivt skydd (räcken/ställningar) ska alltid prioriteras
- Börjar redan i projekteringen – inte bara på arbetsplatsen
Vanliga frågor om Fallskydd
Vad är fallskyddshierarkin?
När får man använda personlig fallutrustning istället för räcken?
Vem ansvarar för fallskydd på byggarbetsplatsen?
Redaktionellt ansvar
Denna begreppsförklaring är framtagen av BAMS AB.
Senast uppdaterad: 17 januari 2026
Relaterade begrepp
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Byggarbetsplats
Den avgränsade plats där byggnads- eller anläggningsarbete utförs under en begränsad tid, med särskilda krav på arbetsmiljösamordning
Personlig skyddsutrustning (PSU)
Utrustning som bärs av arbetstagaren för att skydda mot risker som inte kan elimineras genom tekniska eller organisatoriska åtgärder
Ställning
Kollektivt fallskydd vid arbete på höjd som kräver utbildad personal för montering och regelbunden kontroll för att förbli säkert.
Arbeten med särskild risk
Arbetsmoment som enligt AFS 2023:3 medför förhöjd risk för allvarliga olyckor eller ohälsa, och som kräver särskild planering, samordning och dokumentation.
Fler termer inom Säkerhet
Vibrationer
Mekaniska vibrationer från verktyg och maskiner som kan orsaka skador på händer, armar och kropp – vita fingrar är en vanlig irreversibel skada.
Belastningsergonomi
Anpassning av arbetet för att förebygga belastningsskador och muskuloskeletala besvär – en av de vanligaste arbetsskadeorsakerna i byggsektorn.
Sprängningsarbete
Arbete med sprängämnen som regleras genom krav på certifierad sprängare, tillstånd från polisen och rigorösa säkerhetsrutiner.
Arbetsutrustning
Maskiner, verktyg, anordningar och installationer som används i arbetet och som omfattas av krav på säkerhet och kontroll.
Gasmätning
Mätning av farliga gaser i arbetsmiljön för att upptäcka syrebrist, giftiga eller explosiva gaser.
Arbetsolycka
Händelse i arbetet som leder till personskada – ska alltid utredas systematiskt och vissa är anmälningspliktiga till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.