Ställning – begreppsförklaring
Kollektivt fallskydd vid arbete på höjd som kräver utbildad personal för montering och regelbunden kontroll för att förbli säkert.
Kort svar
Ställningar regleras som kollektivt fallskydd och ska enligt fallskyddshierarkin prioriteras framför personlig fallutrustning. Montering, ändring och demontering kräver dokumenterad utbildning. Regelbunden kontroll är obligatorisk för att säkerställa att skyddet fungerar.
Ställningar ur ett byggarbetsmiljöperspektiv
Ställningar är riskbärande konstruktioner. De monteras och demonteras i samband med arbete, ofta under tidpress och av olika aktörer. Den temporära karaktären gör att förutsättningarna förändras under användningstiden – mark kan sätta sig, väder kan påverka stabiliteten och belastning kan överskridas.
Regleringen kring ställningar finns i AFS 2023:3 och AFS 2023:11 och syftar till att hantera risker för fall, ras och felaktig användning. Ställningar klassificeras som kollektivt fallskydd och ska enligt fallskyddshierarkin prioriteras framför personlig skyddsutrustning. Det innebär att arbetsgivaren ska välja ställning före sele när det är tekniskt möjligt att skapa ett kollektivt skydd.
Regelverket skiljer mellan flera typer av ställningar: fasadställningar, rullställningar, konsolställningar och hängställningar. De olika typerna ställer olika krav på montering, användning och kontroll.
Vad gäller för ställningar på en byggarbetsplats?
I praktiken innebär regleringen att ställningar endast får monteras, ändras och demonteras av personal med dokumenterad utbildning för den aktuella ställningstypen. Utbildningsnivån bestäms av ställningens komplexitet.
Före användning ska ställningen kontrolleras avseende:
- skyddsräcken på alla sidor där fallrisk finns (minst 1 meter med mellanräcke och fotlist)
- stabilitet och förankring
- bärförmåga för avsedd belastning
- säkra uppgångar (trappor eller stegar med ryggskydd)
Kontroller ska genomföras före första användning, efter ändringar, efter händelser som kan ha påverkat stabiliteten (exempelvis hårt väder) och minst en gång per vecka vid kontinuerlig användning. Kontrollerna ska dokumenteras.
Arbetsgivaren ansvarar för att ställningar som används är säkra och att arbetstagare har erforderlig utbildning. Bas-U ska säkerställa att ställningar på byggarbetsplatsen kontrolleras regelbundet och att dokumentation finns tillgänglig.
Ansvaret för kontrollen vid varje arbetstillfälle ligger hos den som använder ställningen. Det innebär i praktiken att en arbetstagare inte ska beträda en ställning som saknar skyddsräcke, har synliga brister eller inte är godkänd för användning.
När ställning inte är en lämplig lösning
Ställningar förutsätter att konstruktionen kan monteras stabilt och att tillräckligt utrymme finns. Om marken är ojämn, underlaget osäkert eller arbetet är kortvarigt och rörligt kan andra lösningar bli aktuella.
Exempel på situationer där ställning kan vara olämpligt:
- kraftigt lutande mark utan möjlighet till stabil förankring
- mycket korta arbetsmoment där montering och demontering tar längre tid än arbetet
- begränsat utrymme som gör det omöjligt att uppfylla krav på skyddsräcken och säkra uppgångar
I dessa fall kan arbetsplattformar, skylift eller – som sista alternativ – personlig fallutrustning vara aktuellt. Valet ska dokumenteras och motiveras utifrån fallskyddshierarkin.
Sammanfattning
- Kollektivt fallskydd som prioriteras framför sele
- Montering kräver dokumenterad utbildning
- Ska kontrolleras regelbundet och efter händelser
- Val av annan lösning ska motiveras utifrån fallskyddshierarkin
Vanliga frågor om Ställning
Vem får montera ställningar?
Hur ofta ska ställningar kontrolleras?
Vilka skyddsanordningar krävs på en ställning?
Varför ska ställning väljas framför sele?
Redaktionellt ansvar
Denna begreppsförklaring är framtagen av BAMS AB.
Senast uppdaterad: 17 januari 2026
Relaterade begrepp
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Byggarbetsplats
Den avgränsade plats där byggnads- eller anläggningsarbete utförs under en begränsad tid, med särskilda krav på arbetsmiljösamordning
Fallskydd
Åtgärder och utrustning för att förebygga fall från höjd – regleras enligt en hierarki där kollektivt skydd ska prioriteras före personlig utrustning.
Arbeten med särskild risk
Arbetsmoment som enligt AFS 2023:3 medför förhöjd risk för allvarliga olyckor eller ohälsa, och som kräver särskild planering, samordning och dokumentation.
Fler termer inom Säkerhet
Maskinsäkerhet
Reglering av maskiner och teknisk utrustning för att förebygga olyckor – omfattar CE-märkning, utbildning, underhåll och kontroller.
Personlig skyddsutrustning (PSU)
Utrustning som bärs av arbetstagaren för att skydda mot risker som inte kan elimineras genom tekniska eller organisatoriska åtgärder
Vibrationer
Mekaniska vibrationer från verktyg och maskiner som kan orsaka skador på händer, armar och kropp – vita fingrar är en vanlig irreversibel skada.
Lyftplan
Skriftlig plan som beskriver hur riskfyllda lyft ska genomföras – ett verktyg för systematisk riskhantering vid kranarbete och tunga lyft.
Belastningsergonomi
Anpassning av arbetet för att förebygga belastningsskador och muskuloskeletala besvär – en av de vanligaste arbetsskadeorsakerna i byggsektorn.
Vinterarbete
Arbete under vinterförhållanden som kräver anpassade åtgärder mot köld, halka och mörker för att kunna bedrivas säkert.