Buller på arbetsplatsen – begreppsförklaring
Höga ljudnivåer som kan skada hörseln och störa kommunikationen – en av de vanligaste arbetsmiljöriskerna i byggsektorn.
Kort svar
Buller över 85 dB(A) kräver hörselskydd. Gränsvärdet är 85 dB(A) per dag. Åtgärder ska i första hand minska bullret vid källan – hörselskydd är komplement.
Vad är Buller på arbetsplatsen?
I byggsektorn är buller en av de vanligaste arbetsmiljöriskerna, med källor som maskiner, verktyg och bearbetning av material. Även om ansvaret ligger hos en arbetsgivare att hålla sina arbetstagare skyddade så är buller ofta en så pass allvarlig risk att den ingår som en del av skydds- och ordningsreglerna som Bas-U instiftar på en arbetsplats.
Kort definition
Buller definieras som ljudnivåer som kan orsaka hörselskada eller annan ohälsa. Gränsvärdena är 80 dB(A) (lägsta åtgärdsnivå) och 85 dB(A) (övre åtgärdsnivå). Maximal ljudnivå på 115 dB(C) får aldrig överskridas.
Vad begreppet innebär i praktiken
Buller på byggarbetsplatser kommer från flera källor: maskiner (kranar, grävmaskiner, kompressorer), handhållna verktyg (borrhammare, vinkelslipar, motorsågar), bearbetning av material (kapning, slipning, borrning i betong) samt transporter och rivning.
Hälsoriskerna omfattar permanent hörselnedsättning, tinnitus, kommunikationssvårigheter som ökar olycksrisken, samt stress och koncentrationssvårigheter. Många hörselskador upptäcks först efter många års exponering.
Åtgärder ska följa en hierarki: först minska buller vid källan (tysta maskiner, inkapsling), sedan begränsa exponeringstid (rotera personal, planera), och slutligen använda hörselskydd som komplement.
Vanliga missförstånd
Ett vanligt missförstånd är att hörselskydd ensamt räcker som skydd. Enligt arbetsmiljölagstiftningen ska buller primärt bekämpas vid källan – hörselskydd är en kompletterande åtgärd, inte en ersättning för tekniska lösningar.
Ett annat missförstånd är att korta bullerexponeringar är ofarliga. Exponeringen beräknas som tidsvägt genomsnitt, vilket innebär att även korta perioder med mycket höga nivåer bidrar till den totala belastningen.
Koppling till system och ansvar
Arbetsgivaren ansvarar för att mäta bullernivåer, vidta åtgärder, tillhandahålla hörselskydd, utbilda personal och erbjuda hörselkontroller.
Bas-P ska beakta buller i projekteringen genom val av metoder och utrustning. Bas-U ska kontrollera att skyddsåtgärder följs på byggarbetsplatsen.
Lagar & Regler
AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön reglerar gränsvärden och krav på åtgärder vid bullerexponering. AFS 2023:3 kräver att buller beaktas i projektering och arbetsmiljöplan.
Sammanfattning
- Gränsvärdet är 85 dB(A) per dag – över detta krävs hörselskydd
- Kan orsaka permanent hörselnedsättning och tinnitus
- Åtgärder vid källan prioriteras framför hörselskydd
- Exponeringen beräknas som tidsvägt genomsnitt
Vanliga frågor om Buller på arbetsplatsen
Vilka gränsvärden gäller för buller på arbetsplatsen?
Vilka hälsorisker finns med buller?
Hur förebyggs buller på byggarbetsplatsen?
Räcker det med hörselskydd?
Redaktionellt ansvar
Denna begreppsförklaring är framtagen av BAMS AB.
Senast uppdaterad: 25 maj 2025
Relaterade begrepp
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Riskbedömning
Systematisk process för att analysera och värdera arbetsmiljörisker som underlag för beslut om åtgärder – en central del av SAM enligt AFS 2023:1
Personlig skyddsutrustning (PSU)
Utrustning som bärs av arbetstagaren för att skydda mot risker som inte kan elimineras genom tekniska eller organisatoriska åtgärder
Vibrationer
Mekaniska vibrationer från verktyg och maskiner som kan orsaka skador på händer, armar och kropp – vita fingrar är en vanlig irreversibel skada.
AFS 2023:10
Föreskriften om risker i arbetsmiljön – reglerar fysiska, kemiska och biologiska arbetsmiljörisker
Fler termer inom Säkerhet
ID06
Branschgemensamt ID-kort för identitetskontroll och kompetensverifiering på byggarbetsplatser
Särskilda risker
Arbeten och förhållanden som enligt AFS 2023:3 medför förhöjd risk för allvarlig ohälsa eller olycksfall och kräver särskilda åtgärder.
Sprängningsarbete
Arbete med sprängämnen som regleras genom krav på certifierad sprängare, tillstånd från polisen och rigorösa säkerhetsrutiner.
Sanering
Systematisk process för att identifiera, dokumentera och säkert avlägsna farliga ämnen från byggnader – kräver certifiering och specialkompetens.
Kvartsdamm
Damm från kristallin kiseldioxid som kan orsaka obotliga lungsjukdomar och cancer – en av de allvarligaste hälsoriskerna i byggsektorn.
Fallskydd
Åtgärder och utrustning för att förebygga fall från höjd – regleras enligt en hierarki där kollektivt skydd ska prioriteras före personlig utrustning.