Bas-P – begreppsförklaring
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Kort svar
Bas-P är den funktion som samordnar arbetsmiljöarbetet under planering och projektering. Byggherren utser Bas-P för att säkerställa att projektörerna arbetar systematiskt med arbetsmiljörisker och att förutsättningar för ett säkert utförande byggs in i projektet innan byggskedet påbörjas.
Vad är Bas-P?
Bas-P är byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3. Funktionen utses av byggherren och ansvarar för att arbetsmiljöfrågor hanteras systematiskt i planering och projektering, så att risker förebyggs innan byggskedet påbörjas.
Detta är en begreppsförklaring av Bas-P. För en sammanhållen genomgång av Bas-P:s ansvar, roll och praktiska tillämpning i byggprojekt, se vår huvudsida om Bas-P.
Bas-P är den funktion som enligt AFS 2023:3 samordnar arbetsmiljöarbetet under planering och projektering av byggnads- och anläggningsprojekt. Uppdraget handlar om att säkerställa att arbetsmiljörisker identifieras, hanteras och förebyggs genom projektering, innan tekniska och organisatoriska lösningar låses.
I Arbetsmiljöverkets nu gällande regelstruktur används skrivningen Bas-P. Den tidigare formen BAS-P förekommer i äldre föreskrifter och praxis, men ersätts genom AFS 2023:3 av den nuvarande beteckningen.
Bas-P verkar genom att samordna projektörernas arbete och de förutsättningar som styr deras val, inte genom att ta över projektörernas ansvar. Funktionen är en del av byggherrens sätt att organisera sitt arbetsmiljöansvar i tidiga skeden.
Vad innebär Bas-P i praktiken?
I praktiken innebär Bas-P:s uppdrag att arbetsmiljöperspektivet integreras i projekteringen som en del av arbetssättet, inte som en efterhandskontroll. Det handlar om att säkerställa att projektörerna arbetar enligt gemensamma principer för riskhantering, att deras lösningar är samordnade och att identifierade risker leder till faktiska ställningstaganden i utformningen.
Av projektörerna identifierade risker är inte neutrala observationer. De utgör krav på ställningstagande och, i förekommande fall, åtgärd i projekteringen. När risker dokumenteras utan att påverka lösningarna skjuts ansvaret i praktiken vidare till utförandet.
Bas-P:s uppgift är att förhindra detta genom arbetssätt och löpande hantering av det arbetsmiljöarbete som projektörerna producerar i samband med tekniska lösningar.
Bas-P är därför inte en granskare i efterhand, utan en samordnande funktion som verkar genom hur projekteringen bedrivs. När uppdraget fungerar kan arbetsmiljöfrågor påverka tekniska lösningar medan de fortfarande är möjliga att ändra.
Vanliga missförstånd om Bas-P
Bas-P missförstås ofta i praktiken. Några återkommande exempel är att:
- Bas-P skulle vara en kontrollant som "godkänner" projekteringen
- Bas-P själv ansvarar för att identifiera alla arbetsmiljörisker
- uppdraget främst handlar om dokumentation, exempelvis arbetsmiljöplanen
I själva verket är Bas-P:s uppgift att skapa struktur och samordning för hur projektörerna ska arbeta med arbetsmiljö, inte att ersätta deras ansvar eller utföra projektering i deras ställe.
När Bas-P reduceras till någon som "granskar ritningar" i slutet av projekteringen har uppdraget redan tappat sin funktion enligt regelverket.
### Bas-P-handläggare enligt AFS 2023:3
I AFS 2023:3 förekommer begreppet handläggare i samband med hur uppgifter inom en funktion kan organiseras. När det gäller Bas-P innebär detta att arbetsuppgifter inom samordningsuppdraget under planering och projektering kan utföras av en eller flera personer inom ramen för den utsedda funktionen.
Benämningen Bas-P-handläggare beskriver därför inte en separat rättslig roll, utan ett sätt att organisera och fördela arbetsuppgifter inom Bas-P-funktionen.
Det är fortfarande byggherren som ska utse en Bas-P, och det är funktionen som sådan som omfattas av kraven i AFS 2023:3. Om flera handläggare deltar i arbetet förutsätter detta att uppgifterna är tydligt fördelade och att samordningen är organiserad så att uppdraget kan fullgöras i praktiken under planerings- och projekteringsskedet.
Avgörande är inte titeln på den som utför uppgifterna, utan om samordningsansvaret faktiskt kan bäras med tillräcklig tid, mandat och organisatoriska förutsättningar i det skede där risker byggs in genom tekniska och organisatoriska beslut.
Straffansvar och ansvarsfördelning
Bas-P har inte ett eget straffrättsligt ansvar enbart genom funktionen. Eventuellt straffansvar bedöms alltid utifrån faktisk rådighet, uppdragets innehåll och vilken möjlighet personen haft att påverka arbetsmiljöförhållandena i det aktuella projektet.
Det innebär att ansvar inte följer titeln Bas-P i sig, utan hur uppdraget varit organiserat, vilket mandat som funnits och vilka arbetsuppgifter som faktiskt kunnat påverkas i praktiken.
Koppling till byggherrens ansvar och projektets förutsättningar
Det är byggherren som ansvarar för att ge Bas-P förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Detta omfattar bland annat:
- tid att verka i projekteringen
- mandat att påverka arbetssätt och samordning
- organisatorisk placering som möjliggör faktisk påverkan
Om projekteringen bedrivs utan gemensamt arbetssätt, utan tydliga rutiner för riskhantering eller utan möjlighet att påverka beslut, kan Bas-P inte uppfylla sitt uppdrag – oavsett kompetens.
I sådana situationer kan byggherren behöva tillföra extern kompetens för att säkerställa att Bas-P-uppdraget faktiskt kan bäras i praktiken, särskilt i projekt med hög komplexitet eller begränsade interna resurser.
Bas-P:s funktion blir därmed ett kvitto på hur väl byggherren har organiserat sitt arbetsmiljöarbete i planering och projektering.
Kompetens och utbildning för Bas-P
För att kunna utföra uppdraget som Bas-P krävs tillräcklig kunskap om både byggprocessen och de krav som ställs på arbetsmiljöarbetet i planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Rollen förutsätter förståelse för hur arbetsmiljörisker uppstår genom tekniska och organisatoriska val, hur projektörernas ansvar ser ut och hur samordning ska bedrivas i praktiken. Utan denna kompetens finns en risk att samordningen reduceras till dokumentation eller efterhandsgranskning, vilket strider mot regelverkets intention.
Utbildning kan därför vara en nödvändig förutsättning för att Bas-P ska kunna verka förebyggande och med faktisk påverkan i projekteringen.
→ Bas-P-utbildning – byggarbetsmiljösamordning i planering och projektering
För en stegvis genomgång av hur Bas-P-uppdraget kan organiseras i praktiken, se vår praktiska vägledning för Bas-P.
Fördjupning
Bas-P:s roll, ansvar och förutsättningar behandlas mer ingående i följande artiklar:
Sammanfattning
- Samordnar arbetsmiljöarbetet under planering och projektering
- Utses av byggherren och ska anpassas till projektets komplexitet
- Verkar genom projektörernas arbetssätt, inte genom efterhandsgranskning
- Säkerställer att arbetsmiljörisker leder till beslut i projekteringen
- Har inget automatiskt straffansvar kopplat till titeln Bas-P
Vanliga frågor om Bas-P
Vem utser Bas-P och när ska det göras?
Vilken utbildning och kompetens krävs för Bas-P?
Vad är skillnaden mellan Bas-P och Bas-U?
Vad är skillnaden mellan Bas-P (företaget) och handläggare Bas-P (personen)?
Kan Bas-P delegera sitt ansvar vidare?
Redaktionellt ansvar
Denna begreppsförklaring är framtagen av specialister på BAMS AB och kvalitetssäkrad av juridiskt sakkunnig Rikard Almgren.
Senast uppdaterad: 14 januari 2026
Relaterade begrepp
Rådighet
Praktiskt och juridiskt relevant begrepp – vem som faktiskt kan påverka arbetsmiljöförhållanden och fatta beslut som förändrar risknivån.
Oaktsamhet
Straffrättsligt begrepp – när någon brister i den aktsamhet som situationen kräver och en skada eller fara uppstår.
Arbetsmiljöbrott
Straffrättslig bedömning av brister i arbetsmiljön – när oaktsamhet i verksamheten kopplas till skada, dödsfall eller fara.
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Projektering
Det skede i byggprocessen där tekniska lösningar utvecklas och dokumenteras – och där förutsättningar för en säker arbetsmiljö i bygg- och bruksskedet skapas eller begränsas.
Fler termer inom Roller
Person med särskild kompetens
Utsedd person med dokumenterad kunskap och erfarenhet för att säkerställa att tillfälliga eller samverkande konstruktioner planeras, utförs och kontrolleras så att de är säkra under byggskedet.
Huvudskyddsombud
Samordnar lokala skyddsombuds arbete i större verksamheter och representerar arbetstagarna på övergripande nivå i arbetsmiljöfrågor.
Skyddsombud
Arbetstagarnas lagstadgade representant i arbetsmiljöfrågor – utses av facklig organisation och har rätt att stoppa farligt arbete
Miljösamordnare
Roll som samordnar och följer upp projektets miljöarbete – exempelvis avfall, buller, kemikalier och förorenad mark
Byggherrens ställföreträdare
Uppdragstagare som, under vissa förutsättningar, övertar byggherrens arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen.
Projektör
Begreppsförklaring: Den som utformar hela eller delar av ett byggprojekt och som har ett eget ansvar för arbetsmiljöaspekter enligt AFS 2023:3