Om Rikard Almgren
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande och stödjer organisationer i att omsätta arbetsmiljöregelverk till fungerande arbetssätt i verkliga projekt.
Hans arbete präglas av ett tydligt ansvarsperspektiv, strukturerad riskstyrning och fokus på praktisk tillämpning – från tidiga skeden i projektering och upphandling till genomförande i produktion. Rikard har särskild erfarenhet av komplexa projektmiljöer där flera aktörer, roller och ansvar samverkar.
Erfarenhet och professionell bakgrund
Rikard har en teknisk bakgrund inom samhällsteknik och har arbetat med arbetsmiljö, projektering och byggrelaterade frågor sedan början av sin yrkesverksamma bana. Han har haft både operativa roller i projekt och strategiska uppdrag på organisationsnivå.
Han har verkat som Bas-P och Bas-U sedan lagkravet infördes 2009, i projekt som spänner från mindre byggnader till stora infrastruktur- och industriprojekt i miljardklassen. Arbetet har omfattat såväl praktisk byggarbetsmiljösamordning som utveckling av styrning, organisation och systematik hos byggherrar och beställarorganisationer.
Juridiskt arbete och tillämpning av regelverk
Rikard arbetar dagligen med tillämpning och tolkning av gällande arbetsmiljöregelverk inom bygg- och anläggning, med särskilt fokus på byggherrens ansvar, samordning och projekteringsskedet.
I sitt arbete hanterar han bland annat:
- AFS 2023:3 och AFS 2023:12 i frågor rörande byggherrens arbetsmiljöansvar, Bas-P, Bas-U och projektörernas ansvar
- AFS 2023:1, AFS 2023:11 och AFS 2023:13 i arbete med entreprenörer och genomförandeskede
- Arbetsmiljörelaterade AF-texter, ansvarsfördelning och upphandlingsjuridiska frågor kopplade till byggarbetsmiljö
Arbetet syftar till att skapa lösningar som är juridiskt hållbara och samtidigt praktiskt genomförbara i projektens vardag.
Vad Rikard arbetar med
Rikard arbetar bland annat med:
- Juridiskt sakkunnigt stöd inom byggarbetsmiljö
- Byggherrens arbetsmiljöansvar – från ansvarsfördelning till systematik
- Projekteringsansvar och arbetsmiljö i tidiga skeden
- Byggarbetsmiljösamordning (Bas-P och Bas-U)
- Riskidentifiering och riskstyrning i högriskmiljöer
- Arbetsmiljökrav i upphandling och kontrakt
- Stöd i projektering, upphandling och produktion
- Utbildning och kompetensutveckling för nyckelroller
Redaktionellt ansvar och författarskap
Rikard är expertgranskare och ansvarig fackexpert för byggarbetsmiljöinnehåll på bams.se. Han ansvarar för kvalitet, saklighet och aktualitet i det redaktionella innehållet och granskar artiklar i frågor som rör byggarbetsmiljö, ansvar och regelverk.
Som författare skriver han artiklar som kopplar samman regelverk och praktik, med fokus på:
- Byggherrens arbetsmiljöansvar i praktiken
- Byggarbetsmiljö i projektering och produktion
- Tillämpning av gällande föreskrifter
- Riskhantering i högriskmiljöer
- Arbetsmiljö som en integrerad del av styrning och verksamhetsutveckling
Utbildningar och föreläsningar
Rikard genomför utbildningar och föreläsningar inom byggarbetsmiljö och arbetsmiljöansvar för bland annat:
- Byggherrar och beställarorganisationer
- Bas-P och Bas-U
- Projektörer, projektledare och arbetsledning
- Chefer och nyckelpersoner med arbetsmiljöansvar
Utbildningarna är praktiskt inriktade och bygger på verkliga projekt, med tydlig koppling mellan ansvar, risker och vardagliga beslut.
Författarskap och utvecklingsarbete
Rikard är medförfattare till:
- *Arbetsmiljö i schakter* (Sveriges Kommuner och Landsting, 2007)
- *Arbetsmiljöguiden – offentliga rum, vägar och gator* (Sveriges Kommuner och Landsting, 2008)
Han har även varit utvecklare av BA-System – Byggarbetsmiljösystem, digitala verktyg för systematiskt byggarbetsmiljöarbete (2018), samt författare till digitala onlinekurser inom Bas-P, Bas-U, AFS 2020:1, projekteringsansvar och byggarbetsmiljö för projektörer.
Syn på arbetsmiljö
Rikards utgångspunkt är att arbetsmiljö är mer än ett lagkrav. Rätt hanterad är arbetsmiljö en förutsättning för säkra arbeten, stabila projekt och fungerande organisationer. Arbetsmiljö ska vara integrerad i hur verksamheter planeras, leds och följs upp – inte något som hanteras vid sidan av.
Artiklar av Rikard Almgren
Överlämning från Bas-P till Bas-U – förbered mötet och underlagen
Överlämningen från Bas-P till Bas-U är det tillfälle där projekteringens arbetsmiljöarbete ska bli användbart i produktionen. Här går vi igenom vad som ska vara förberett, vilka som deltar och hur underlagen förs vidare.
Räddning och beredskap i industrimiljö – när planer saknar praktisk funktion
Räddning blir praktiskt relevant när arbeten sker i miljöer där handlingsutrymmet är begränsat. En fungerande beredskap bygger på konkreta förutsättningar, inte på generiska formuleringar.
Entreprenörer i industriprojekt – vad som behöver vara på plats innan arbete startar
I industriprojekt uppstår arbetsmiljörisker ofta i gränssnittet mellan entreprenörer, drift och andra pågående arbeten. Det behöver vara tydligt vilken information som lämnas inför start.
Klartecken för arbetsstart i industriprojekt – varför det behöver följa arbetsmomenten
Inför entreprenörens första arbetsstart i ett industribyggprojekt ger Bas-U klartecken utifrån startunderlaget. Under revisioner och storstopp följs samordningen sedan upp när arbetsmoment, passager och samtidiga arbeten förändras.
Driftlogik och bygglogik i industriprojekt – varför ansvar och samordning glappar
Industriprojekt planeras ofta utifrån driftens behov. När arbetets art skiftar behöver organisering, mandat och uppföljning skifta med den. Glappet uppstår när projektet styrs som drift trots att arbeten kräver bygglogik.
Klartecken inför arbetsstart – underlag, samordning och ändrade förutsättningar
Innan en entreprenör påbörjar sitt arbete i byggprojektet för första gången ska Bas-U ge klartecken. Så fungerar underlaget, samordningen och uppföljningen när förutsättningarna ändras.
Samordning av arbetsmiljön vid fast driftställe – när drift och byggprojekt delar yta
När byggnads- eller anläggningsarbete utförs på ett fast driftställe möter driftens samordningsansvar projektets byggarbetsmiljösamordning. Här går vi igenom hur rollerna samverkar och hur gränssnittet kan organiseras i praktiken.
Organisatoriska brister – den vanligaste orsaken till tillsyn
Vid tillsyn från Arbetsmiljöverket pekar iakttagelser ofta mot brister som beskrivs som organisatoriska. Det handlar om hur arbetsmiljöarbetet är organiserat och hur ansvar, beslut och uppföljning hänger ihop över tid.
Vad Arbetsmiljöverket faktiskt bedömer vid SAM-granskning
Granskningen riktas mot hur arbetsmiljöarbetet fungerar som arbetssätt och hur det påverkar verksamheten över tid – inte om enskilda dokument eller rutiner finns på plats.
Revisioner och storstopp – när blir det byggnads- och anläggningsarbete enligt AFS 2023:3?
Revisioner och storstopp kan innehålla arbete som omfattas av reglerna för byggnads- och anläggningsarbete, även när insatsen internt hanteras som drift eller underhåll.
Varför rutiner inte räcker enligt AFS 2023:1
AFS 2023:1 beskriver inte systematiskt arbetsmiljöarbete som en samling rutiner. Föreskriften ställer krav på ett arbetssätt som påverkar hur verksamheten styrs och följs upp över tid.
Utbildning enligt AFS 2023:3 – en förutsättning för att strukturen ska fungera
AFS 2023:3 beskriver ett systematiskt byggarbetsmiljöarbete där ansvar, samordning och beslut ska fungera tillsammans över tid. I praktiken förutsätter detta mer än rätt roller och rätt dokument. Det förutsätter att de som bär ansvar också har tillräcklig förståelse för hur systemet är tänkt att fungera.
När SAM finns på plats men tillsynen ändå slår till
Det förekommer situationer där rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete finns, dokumentation är på plats och ansvar är fördelat – men där Arbetsmiljöverket ändå identifierar brister vid tillsyn.
Arbetsmiljöplanen som styrande dokument – om struktur, hänvisningar och praktisk tillämpning enligt AFS 2023:3
Det finns en missuppfattning om att arbetsmiljöplanen ska vara ETT dokument som ska finnas på plats vid byggnads- eller anläggningsarbete. I praktiken leder denna beskrivning ibland till att arbetsmiljöarbetet koncentreras till just ett sammanhållet textdokument, där riskbedömningar, rutiner och åtgärder med mera samlas i sin helhet.
Hur många Bas-U kan arbeta samtidigt på en byggarbetsplats?
Frågan om hur många Bas-U som kan arbeta samtidigt på en byggarbetsplats blir ofta aktuell när arbetet ställer höga krav på samordning över tid. Det är dessa förutsättningar som avgör hur Bas-U, som funktion, behöver vara bemannad och organiserad.
Bas-P och Bas-U och straffansvar – vad gäller egentligen?
När en allvarlig olycka inträffar vid byggnads- eller anläggningsarbete uppstår ofta frågan: vem bär straffrättsligt ansvar? Bas-P och Bas-U nämns ofta tidigt, men straffansvar uppstår inte för att någon har en titel – det uppstår genom hur ansvar faktiskt utövas.
När ett tillsynsmeddelande landar på bordet
Ett tillsynsmeddelande från Arbetsmiljöverket skapar ofta en omedelbar reaktion i organisationen. Det väcker frågor om vad som förväntas, hur snabbt saker måste ske och vem som faktiskt berörs av innehållet.
När arbetsgivaransvaret döljs bakom någon annans system
I byggprojekt organiseras arbetsmiljöarbetet ofta genom gemensamma regler och samordnade rutiner på byggarbetsplatsen. Dessa strukturer kan skapa ordning i en komplex produktion, men de kan också göra arbetsgivaransvaret mindre synligt i praktiken. När arbetsmiljöarbete hanteras genom andras system uppstår en situation där arbetsgivare utan fungerande arbetsmiljöarbete ändå kan delta i produktionen.
Generell arbetsmiljöplan – villkor och exempel för återkommande arbeten
En generell arbetsmiljöplan ger en gemensam grund för återkommande arbeten. Läs om villkoren, innehållet och hur planen används på olika platser.
Byggherrens kompetens: styrka organisationen genom byggprocessen
Byggherrens kompetens behöver finnas där beslut fattas om organisation, uppdrag, resurser och uppföljning. Utbildning och specialiststöd kombineras efter verksamhetens behov.
Byggherrens representant i praktiken – när ansvar ska omsättas i handling
Byggherren är en juridisk person som behöver vara representerad genom allt från projekteringsmöten, upphandlingar eller byggmöten. Ansvaret utövas på så sätt genom en representant eller ombud. Det är genom denna person eller funktion som byggherrens arbetsmiljöansvar får sin praktiska betydelse.
Entreprenör, arbetsgivare och utförare – vem bär arbetsmiljöansvaret?
I byggprojekt används ofta ordet entreprenör som en samlande beteckning för den aktör som genomför arbetet. Begreppet används i upphandlingar, i projektorganisationer och i det dagliga samtalet på byggarbetsplatsen. Samtidigt rymmer byggproduktionen flera olika roller som påverkar arbetsmiljön på olika sätt.
När tillfälliga och samverkande konstruktioner behandlas som något tillfälligt – men konsekvenserna är permanenta
Tillfälliga konstruktioner är sällan tillfälliga ur risk- och ansvarsperspektiv. När de projekteras utan tydlig samordning flyttas riskerna till byggskedet där konsekvenserna blir störst.
När projektering sker i byggskedet – och varför Bas-P fortfarande behövs
Projektering upphör inte vid byggstart. När projektering sker i byggskedet utan att erkännas som projektering faller ansvar, samordning och arbetsmiljöarbete utanför regelverkets systematik.
Bas-U i byggskedet – när samordning blir ett heltidsarbete
Bas-U beskrivs ofta som den roll som ska hålla ihop arbetsmiljöarbetet i byggskedet. Trots detta behandlas rollen i många projekt som en sidouppgift snarare än ett arbete.
Vad innebär det i praktiken att planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet?
Att planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet handlar om att uppmärksamma, bedöma och påverka lösningar medan de tas fram – inte att granska färdiga lösningar.
Vad innebär det i praktiken att planera och projektera för en god arbetsmiljö i bruksskedet?
Arbetsmiljön i bruksskedet är en konsekvens av projekteringsbeslut som fattats långt innan första drift- eller underhållsåtgärden utförs. Möjligheten att påverka är störst under planering.
Arbetsmiljödokumentation för framtida arbeten – innehåll och exempel
Arbetsmiljödokumentationen samlar det den framtida verksamheten behöver veta om byggnadens konstruktion, material och arbetsmiljörisker. Här går vi igenom vad den ska innehålla, vem som gör vad och hur den hålls aktuell.
Byggherrens arbetsmiljöansvar i industriprojekt – från insikt till praktik
Den här artikeln fokuserar på hur industriverksamheter faktiskt kan ta ansvar för byggherrens arbetsmiljöansvar i praktiken, utan att behöva göra om hela sin organisation eller börja bedriva verksamheten som ett byggbolag.
När industriprojekt innehåller byggnads- och anläggningsarbeten – och byggherrerollen uppstår utan att någon märker det
I många industriverksamheter genomförs projekt som aldrig benämns som byggprojekt. De kallas revisioner, installationsprojekt eller underhållsinsatser. Men när dessa innehåller byggnads- och anläggningsarbeten blir byggarbetsmiljöregelverket tillämpligt – oavsett vad projektet kallas.
Totalentreprenad är inte lika med att överta byggherrens arbetsmiljöansvar
Totalentreprenad innebär inte att byggherrens arbetsmiljöansvar automatiskt övergår till entreprenören. Att avtala om ställföreträdande byggherre kräver att mottagaren faktiskt kan utföra arbetsuppgifterna.
Ställ krav och utvärdera aktörer: kompetens, arbetssätt och resurser
En genomtänkt upphandling kopplar utbildning och erfarenhet till föreslaget arbetssätt, mandat och tillgängliga resurser för det aktuella projektet.
Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare
Bas-P och Bas-U är inte roller i betydelsen en person med ett ansvar. De är funktioner – samlade arbetsuppgifter som måste utföras kontinuerligt och systematiskt i byggprojekt.
BHAM i praktiken: byggherrens styrning genom byggprocessen
BHAM kopplar samman ledning, linje och projekt så att byggherrens arbetsmiljöansvar får tydliga beslut, resurser och uppföljning genom hela byggprocessen.
Bas-P:s uppdrag – varför samordning inte handlar om att ha koll på allt
Bas-P beskrivs ofta som den som ska samordna arbetsmiljön i planering och projektering. Men vad innebär uppdraget egentligen, och varför fungerar det så sällan som tänkt?
Projektörernas ansvar – där många arbetsmiljörisker faktiskt uppstår
Många av de arbetsmiljörisker som hanteras på byggarbetsplatsen uppstår redan under planering och projektering. Det är därför projektörernas arbete är en av de mest avgörande – och samtidigt mest missförstådda – delarna av det systematiska byggarbetsmiljöarbetet.
Bas-U i utförandeskedet – när planering möter verklighet
Bas-U:s arbete kan aldrig förstås isolerat från de förutsättningar som skapats tidigare i projektet. Utförandeskedet är den plats där beslut från planering, projektering och organisering prövas mot verkligheten.
Byggherrens organisatoriska ansvar: mandat, resurser och uppföljning
Byggherrens organisatoriska ansvar blir praktiskt genom tydliga beslutsvägar, tillräckliga resurser och uppföljning från ledning till projekt.
Varför räddningsplaner ofta saknar praktisk funktion
Risker är kända och identifierade, men räddning planeras sällan med samma systematik som det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Varför samma arbetsmiljöbrister återkommer – trots att vi har varit med om dem förut
Erfarenheter finns, men används sällan systematiskt. När lärande reduceras till dokumentation och aldrig når tidiga beslut fortsätter samma problem att byggas in i projekten.
När kvittenser ersätter förståelse – varför information inte är detsamma som säkerhet
Kvittenser skapar inte säkerhet. Förståelse gör det. När arbetsmiljöplanen blir en informationsgenväg tappar arbetsmiljöarbetet riktning och funktion.
När digitala mallar ersätter metod – varför arbetsmiljöarbetet tappar riktning
Digitala mallar kan ge struktur, men när de ersätter metod tappar arbetsmiljöarbetet riktning. Dokumenten blir fler, men styrningen svagare.
Arbetsmiljöplanen – varför den sällan fungerar som tänkt
Problemet är sällan att arbetsmiljöplanen saknas. Det verkliga problemet är hur den används, när den används – och vad man förväntar sig att den ska lösa.
Särskilda risker är inte en notering – de är ett krav på åtgärd
Många av de allvarligaste olyckorna i bygg- och anläggningsprojekt sker trots att riskerna varit kända i förväg. De har identifierats, beskrivits och ibland till och med lyfts som särskilda risker. Ändå inträffar olyckorna.
Bas-P och Bas-U – två roller med ansvar i olika skeden
Inom byggarbetsmiljö så återkommer det gång på gång frågan om det finns någon skillnad mellan Bas-P och Bas-U. Ofta reduceras skillnaden till att den ena verkar före byggstart och den andra under utförandet eller byggskedet. Det är korrekt i grunden – men långt ifrån tillräckligt för att förstå varför rollerna finns, hur de hänger ihop och när det faktiskt är olämpligt att låta samma person bära båda funktionerna.
Kompetens för Bas-P: utbildning, erfarenhet och arbetssätt
Bas-P behöver förena kunskap om arbetsmiljöregler med praktisk samordningsförmåga. Så bidrar utbildning, erfarenhet, omdöme och projektets resurser till kompetensen.
När AF-delen låser arbetsmiljöarbetet – upphandlingens underskattade konsekvenser
I många byggprojekt uppstår arbetsmiljöproblem långt innan någon sätter sin fot på arbetsplatsen. Ofta går de att spåra till AF-delen – ett dokument som sällan diskuteras ur arbetsmiljösynpunkt.
Ställföreträdande byggherre: ansvar, självständighet och avtal
En ställföreträdande byggherre kan överta byggherrens arbetsmiljöansvar när arbetsmiljölagens villkor är uppfyllda. Läs om självständighet, avtal och den särskilda ordningen för konsumenter.
Varför byggherren måste planera organisationen – innan rollerna tillsätts
När arbetsmiljöarbetet brister i byggprojekt beskrivs det ofta som ett genomförandeproblem. I praktiken är det oftare ett planeringsmisslyckande som borde ha lösts tidigare.
När Bas-U blir platschef – och arbetsmiljö blir ett sidouppdrag
I många byggprojekt är Bas-U och platschef samma person. Upplägget motiveras med effektivitet, men är i praktiken ett av de vanligaste skälen till att arbetsmiljöarbetet brister.
Byggherrens arbetsmiljöansvar när byggherren är privatperson
När en privatperson låter utföra bygg- eller anläggningsarbete uppstår ofta frågan om arbetsmiljöansvaret. Regelverket ger dock en mer nyanserad bild än vad många tror.
Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
Kunskap är inte ett tillval – varför utbildning och kompetens är ett krav för projektörer
I många byggprojekt tas projektörens kunskap för given redan innan någon hinner reflektera över vad uppdraget faktiskt innebär i praktiken. Man utgår ofta från teknisk utbildning, yrkestitel eller lång erfarenhet och antar att detta automatiskt innebär förmåga att uppfylla kraven på att planera och projektera för en god arbetsmiljö.
Kompetens för Bas-U: utbildning, erfarenhet och arbetssätt
Bas-U samordnar ett arbete som förändras mellan etapper och aktörer. Utbildning, produktionserfarenhet, omdöme och tillräckliga resurser formar tillsammans kompetensen.
Systematiskt byggarbetsmiljöarbete – när AFS 2023:3 läses som struktur
Byggarbetsmiljöarbete beskrivs ofta genom roller, dokument och efterlevnad. Trots detta återkommer samma typer av arbetsmiljöbrister i projekt efter projekt – även där kompetensen är hög och ambitionen god. Det pekar på att byggarbetsmiljöarbetet i praktiken ofta hanteras fragmenterat, snarare än som ett sammanhängande system.
Behöver ni stöd i arbetsmiljöfrågor?
BAMS hjälper er med allt från juridiskt sakkunnigt stöd till utbildningar och operativt stöd i projekt.
