Vad innebär det i praktiken att planera och projektera för en god arbetsmiljö i bruksskedet?
Arbetsmiljön i bruksskedet är en konsekvens av projekteringsbeslut som fattats långt innan första drift- eller underhållsåtgärden utförs. Möjligheten att påverka är störst under planering.
Snabbt svar
Arbetsmiljön i bruksskedet påverkas mest under projektering. Tillgänglighet, tillträden och underhållsmöjligheter måste beaktas tidigt.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 25 maj 2025

När arbetsmiljö diskuteras i byggprojekt hamnar fokus ofta på byggskedet. Riskerna är synliga, tidspressen hög och konsekvenserna omedelbara. När byggnaden eller anläggningen tas i bruk sker däremot ofta ett mentalt avslut – projektet är färdigt, handlingar överlämnade och verksamheten tar vid.
Det är också här ett av de mest långsiktiga arbetsmiljöproblemen grundläggs.
Arbetsmiljön i bruksskedet är i hög grad en konsekvens av projektörernas val av lösningar under planering och projektering, långt innan den första drift- eller underhållsåtgärden utförs.
Bruksskedet är inte en separat fas
Bruksskedet omfattar allt arbete som utförs efter att byggprojektet avslutats: drift, tillsyn, service, underhåll, reparationer, justeringar och framtida ombyggnader. Det handlar om återkommande arbeten som ofta utförs under hela anläggningens livslängd.
Trots detta behandlas arbetsmiljö i bruksskedet ofta som något som verksamheten själv får hantera när projektet är över.
Men möjligheten att påverka arbetsmiljön i bruksskedet är som störst under planering och projektering.
När byggnaden väl är färdig är många förutsättningar låsta: utrymmen, åtkomlighet, nivåer, skydd, infästningar och logistik. Det som inte har beaktats då blir svårt, kostsamt eller i vissa fall omöjligt att åtgärda i efterhand.
Samma principer – men ett annat tidsperspektiv
Att planera och projektera för en god arbetsmiljö i bruksskedet bygger på samma grundprinciper som för byggskedet. Risker ska uppmärksammas, bedömas och hanteras genom val av tekniska lösningar.
Skillnaden ligger i tidsperspektivet.
I bruksskedet handlar arbetsmiljön om återkommande och långsiktiga arbeten. Det som kan vara acceptabelt vid ett enstaka tillfälle i byggskedet kan bli ohållbart när samma arbete ska utföras regelbundet under många år.
Små brister i projekteringen kan få stora konsekvenser över tid.
Projektörernas ansvar i bruksskedet
Projektörernas ansvar upphör inte vid överlämnandet. Även i bruksskedet ska lösningarna möjliggöra att arbeten kan utföras på ett säkert sätt, så långt det är rimligt och förutsebart.
Det innebär inte att projektörer ska förutse varje framtida arbetsmoment, men det innebär att typiska och återkommande arbeten ska kunna utföras utan att kräva improviserade lösningar eller tillfälliga skydd.
Det kan exempelvis handla om åtkomst till installationer, möjligheten att arbeta i säkra arbetsställningar, fasta tillträdeslösningar samt utrymme för service och underhåll.
När dessa frågor inte beaktas i projekteringen flyttas riskerna till framtida arbetstagare som aldrig haft möjlighet att påverka utformningen.
Tillgänglighet och frångänglighet i bruksskedet
En särskilt viktig del av arbetsmiljöarbetet inför bruksskedet är att beakta framtida arbetstagares möjlighet till både tillgänglighet och frångänglighet. Det handlar inte enbart om att kunna ta sig till en arbetsplats eller ett arbetsmoment, utan också om att kunna lämna platsen på ett säkert sätt – både under normala förhållanden och vid avvikande situationer.
Lösningar som fungerar tekniskt men som inte ger rimliga möjligheter till tillträde eller säker utrymning skapar långsiktiga arbetsmiljörisker.
I dessa avseenden ska lösningarna granskas mot tillämpliga regelkrav. I första hand aktualiseras föreskrifterna om utformning av arbetsplatser, AFS 2023:12, där krav på bland annat tillträden, gångvägar, nivåskillnader, utrymmen och skydd mot fall behandlas.
Samtidigt är det viktigt att förstå att AFS 2023:12 inte omfattar alla typer av risker som kan uppstå i bruksskedet. När arbetet innebär exponering för maskiner, processer eller kemiska eller biologiska ämnen behöver även andra tillämpbara föreskrifter, med stöd i arbetsmiljölagen, beaktas.
Byggbarhet och brukbarhet hänger ihop
Det finns en tydlig koppling mellan byggbarhet och arbetsmiljö i bruksskedet. Lösningar som är svåra att bygga är ofta också svåra att underhålla. Trånga utrymmen, komplicerade montage eller lösningar som kräver tillfälliga åtgärder i byggskedet följer ofta med in i driften.
När byggbarhet beaktas i projekteringen skapas ofta bättre förutsättningar även för bruksskedet.
Detta gör att arbetsmiljöarbetet i projekteringen bör ses som en helhet där byggskede och bruksskede inte är separata frågor, utan två perspektiv på samma lösningar.
När projekteringen syftar till att leverera en framtida arbetsplats
I de fall projekteringen syftar till att leverera en framtida arbetsplats ställs särskilda krav på arbetsmiljöarbetet redan i planering och projektering. Förutsättningarna måste då bottna i hur arbetsplatsen faktiskt ska användas.
Detta innebär att funktionskrav, typ av verksamhet och framtida arbetsmoment behöver utredas tidigt. I praktiken kräver detta ofta en aktiv dialog mellan projektörerna och den del av organisationen som i framtiden ska bruka eller drifta anläggningen.
Bas-P:s roll är inte att själv föra denna dialog, utan att genom sin rutin säkerställa att projekteringen bedrivs på ett sätt som gör dialogen möjlig och nödvändig. Det är genom detta arbetssätt som projektörerna ges förutsättningar – och förväntas – att inhämta den verksamhetskunskap som krävs.
Här finns också en tydlig skillnad mellan att utforma arbetsplatser och att utforma offentliga lokaler eller bostäder. Arbetsplatser tillåts, och behöver ofta, vara mer specifikt anpassade i sin utformning. Offentliga lokaler och bostäder är däremot relativt låsta i sina utformningskrav genom plan- och bygglagstiftningen, exempelvis PBL och BBR.
När full regelefterlevnad inte är praktiskt möjlig
I arbetet med att planera och projektera för en god arbetsmiljö i bruksskedet uppstår situationer där full regelefterlevnad enligt AFS 2023:12 inte är praktiskt möjlig att uppnå.
Det kan handla om utrymmen som inte går att utforma med tillräckligt dagsljus, installationer som är placerade på sådana höjder att tillträde kräver saxlift eller ställning, eller fasader och fönsterpartier som endast kan nås med mobila lyftanordningar. I vissa fall är detta ett resultat av tidiga utformningsval, i andra fall är den tekniska utformningen verksamhetskritisk och kan inte ändras.
Det avgörande är inte att alla krav kan uppfyllas fullt ut, utan att avvikelserna är kända, medvetna och hanterade.
När sådana begränsningar identifieras blir dialogen med den framtida verksamheten särskilt viktig. Ställningstagandena behöver också dokumenteras, så att framtida arbetstagare kan förstå varför riskerna finns och vilka förutsättningar som gäller.
Här uppstår den tydliga kopplingen till slutdokumentationen.
Avslutande reflektion
Att planera och projektera för en god arbetsmiljö i bruksskedet handlar ytterst om ansvar över tid. Det är ett erkännande av att arbetsmiljörisker inte upphör när byggprojektet avslutas, utan ofta först då börjar visa sig.
När arbetsmiljö i bruksskedet beaktas redan i projekteringen minskar behovet av improvisation, tillfälliga lösningar och riskfyllda arbetssätt i framtiden.
Det är där projekteringen gör sin mest långsiktiga skillnad.
Fördjupning och vägledning
För en samlad genomgång av projektörernas ansvar för arbetsmiljön i bruksskedet och hur projekteringsbeslut påverkar framtida drift- och underhållsarbete, se:
För fördjupning kring hur arbetsmiljöarbetet ska hållas samman under planering och projektering, se även:
BASYS stödjer projektören i att beskriva lösningen, bedöma risker och dokumentera åtgärder för framtida drift och underhåll. Läs Projektera för bruksskedet med stöd av BASYS för att se hur bruksskedets arbetsmiljöfrågor följer med i projekteringsunderlaget.
Kort sammanfattning
Att planera och projektera för en god arbetsmiljö i bruksskedet innebär att redan i projekteringen skapa förutsättningar för säkra drift- och underhållsarbeten över tid, även när full regelefterlevnad inte är praktiskt möjlig. Genom tydliga ställningstaganden, dialog med verksamheten och dokumentation kan risker hanteras systematiskt – långt efter att projektet är avslutat.
Stöd i praktiken
När projekteringen behöver samordning för att säkerställa att arbetsmiljön i bruksskedet beaktas systematiskt kan extern kompetens vara ett relevant stöd.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Riskbedömning
Systematisk process för att analysera och värdera arbetsmiljörisker som underlag för beslut om åtgärder – en central del av SAM enligt AFS 2023:1
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Det lagstadgade arbetssättet för att systematiskt undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön
Projektör
Begreppsförklaring: Den som utformar hela eller delar av ett byggprojekt och som har ett eget ansvar för arbetsmiljöaspekter enligt AFS 2023:3
Projektering
Det skede i byggprocessen där tekniska lösningar utvecklas och dokumenteras – och där förutsättningar för en säker arbetsmiljö i bygg- och bruksskedet skapas eller begränsas.
Relaterade artiklar
Bas-P:s uppdrag – varför samordning inte handlar om att ha koll på allt
Bas-P beskrivs ofta som den som ska samordna arbetsmiljön i planering och projektering. Men vad innebär uppdraget egentligen, och varför fungerar det så sällan som tänkt?
Varför byggherren måste planera organisationen – innan rollerna tillsätts
När arbetsmiljöarbetet brister i byggprojekt beskrivs det ofta som ett genomförandeproblem. I praktiken är det oftare ett planeringsmisslyckande som borde ha lösts tidigare.
Projektörernas ansvar – där många arbetsmiljörisker faktiskt uppstår
Många av de arbetsmiljörisker som hanteras på byggarbetsplatsen uppstår redan under planering och projektering. Det är därför projektörernas arbete är en av de mest avgörande – och samtidigt mest missförstådda – delarna av det systematiska byggarbetsmiljöarbetet.
Vad innebär det i praktiken att planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet?
Att planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet handlar om att uppmärksamma, bedöma och påverka lösningar medan de tas fram – inte att granska färdiga lösningar.