Riskbedömning i projektering – vägledning för projektörer
Varje tekniskt val i projekteringen – en placering, en dimension, ett montagesätt – avgör hur någon senare ska kunna bygga, sköta och underhålla resultatet. Den här vägledningen beskriver hur du som projektör arbetar med arbetsmiljörisker genom hela uppdraget: från att avgränsa ansvaret och samla in underlag till att pröva alternativ, redovisa kvarstående risker och följa upp ändringar.
Stegen kan läsas i ordning eller användas var för sig. Exemplen visar hur arbetssättet ser ut i en byggnadsprojektering och i en anläggningsprojektering.
Steg 1 – Ansvar och uppdragets omfattning
Enligt AFS 2023:3, 6 kap. 2 §, ska den som projekterar sörja för att arbetsmiljörisker förebyggs genom de lösningar som tas fram. Ansvaret gäller inom ramen för det egna uppdraget, och det omfattar både byggskedet och bruksskedet: hur arbetet kan utföras när lösningen byggs, och hur drift, underhåll och framtida arbeten kan utföras när den är klar.
Det första praktiska steget är att avgränsa vad uppdraget omfattar. Gå igenom uppdragsbeskrivningen och markera vilka delar av anläggningen du projekterar, vilka gränser som finns mot andra discipliner och vilka beslut som fattas av andra. En installation du placerar påverkar montörens arbetsställning och serviceteknikerns framtida tillträde. En konstruktion du dimensionerar avgör vilka lyft och vilken monteringsordning som behövs. Där dina beslut påverkar arbetsmiljön ligger ditt ansvar.
Resultatet av steget är en skriftlig avgränsning som du kan återkomma till: dessa delar projekterar jag, dessa risker kan jag påverka genom mina val, och dessa frågor tillhör andra uppdrag. Avgränsningen gör det också tydligt vad som ska redovisas till Bas-P längre fram.
Steg 2 – Information och rutiner
Börja med ett underlag som beskriver platsen och verksamheten: befintliga handlingar, geotekniska undersökningar, uppgifter om pågående drift, tidigare projekts erfarenheter och de förutsättningar byggherren redovisar. När uppgifter saknas eller är osäkra är det en risk i sig – lyft den tidigt till byggherren eller Bas-P så att den kan utredas innan lösningarna låses.
Arbeta sedan enligt en fast rutin. För varje del av projekteringen: identifiera riskerna som lösningen kan ge upphov till, pröva om risken kan undanröjas genom ett annat val, och dokumentera vad du landar i. Anpassa rutinens omfattning efter uppdraget och dokumentera så att tidigare bedömningar går att följa – vid en ändring ska du kunna se vad som bedömdes och varför.
Resultatet är ett löpande underlag där risker, ställningstaganden och skäl följer projekteringen. Det underlaget blir grunden för de skriftliga underlag som senare ska lämnas till Bas-P.
Steg 3 – Kunskap och specialiststöd
Matcha uppdragets frågor med rätt kunskap och erfarenhet. Byggherren ska enligt 2 kap. 13 § anlita projektörer med kompetens och erfarenhet som motsvarar projektets storlek, komplexitet och risknivå. I praktiken handlar det om att förstå hur projekteringsbeslut påverkar arbetsmiljön – hur en utformning blir en arbetsställning, hur ett systemval blir ett montagesätt, hur en placering blir ett framtida tillträde. Det handlar också om att känna igen när en fråga ligger utanför den egna kompetensen.
Komplexa frågor – geoteknik, samverkande konstruktioner, buller, vibrationer, kemiska risker – behöver ofta specialistkompetens. Anlita specialisten i tid, när alternativen fortfarande är öppna, och se till att bedömningen dokumenteras så att den kan följas upp. När du sammanställer andras projektering ingår det att deras riskbedömningar och underlag följer med i helheten.
Resultatet är att varje riskbedömning bärs av tillräcklig kompetens, och att det framgår vem som bedömt vad. När uppdraget kräver det dokumenteras vilken kompetens som bidragit, så att byggherren kan följa upp att kraven i 2 kap. 13 § är uppfyllda.
Steg 4 – Pröva alternativ för byggande och bruk
Kärnan i projektörens arbetsmiljöarbete är att pröva alternativ. Enligt 6 kap. 2 § ska projektören projektera så att grundprinciperna för att förebygga arbetsmiljörisker i 8 kap. 2 § uppfylls, med hänsyn till både byggskedet och bruksskedet. För varje risk du identifierat: lägg fram de realistiska alternativen, jämför dem ur arbetsmiljösynpunkt och välj – med skälen nedskrivna.
Arbetet följer samma kedja varje gång: risken beskrivs, alternativen prövas, valet fattas med motivering, den kvarstående frågan namnges och lämnas till rätt mottagare för uppföljning. En risk som inte kan undanröjas helt ska begränsas så långt som möjligt, och det som återstår ska vara tydligt nog beskrivet för att Bas-U och entreprenörerna ska kunna hantera det i utförandet.
Tänk på att alternativen ska prövas för hela livslängden. En lösning som är enkel att montera men omöjlig att underhålla säkert flyttar risken till bruksskedet. En lösning som kräver en krävande montageordning men ger säkert serviceutrymme kan vara det bättre valet – skälen avgör, och de ska gå att läsa i efterhand.
EXEMPEL
Placering av installationer förändrar montage och framtida service
I projekteringen av en kontorsbyggnad ska kylmaskiner placeras. Det första förslaget lägger dem på taket direkt ovanför ett atrium, där montage och framtida service skulle kräva arbete nära kanten. Risken lyfts i projekteringsgruppen, och projektören prövar alternativen tillsammans med konstruktör och verksamhetens driftorganisation: kvarvarande placering med kompletterande skyddsanordningar, eller flytt till en takdel intill trapphuset där tillträdet kan lösas inomhus.
Valet blir flytten. Skälet dokumenteras: montaget kan då planeras utan arbete över entrén, och service nås via trapphuset. Kvarstående fråga är hur maskinerna lyfts vid framtida byte – den bedöms vidare med konstruktören, och de verifierade förutsättningarna lämnas till Bas-P. Uppgiften om det framtida bytet hör hemma i arbetsmiljödokumentationen för anläggningen, medan arbetsmiljöplanen tar upp de risker som gäller själva byggandet. Vid nästa projektgenomgång bekräftar Bas-P att underlaget tagits emot.
För en närmare tillämpning på ombyggnad, läs om projektörens riskbedömning vid byte av ventilationsaggregat, från transportväg till framtida service.
EXEMPEL
Sträckning förbi befintliga ledningar och trafik
En vattenledning ska dras längs en gata där flera befintliga ledningar ligger i marken och gatan samtidigt är tillträdesväg för intilliggande verksamheter. Projektören identifierar att sträckningen styr både arbetsområdets storlek och etappindelningen. Två alternativ prövas: schakt i den befintliga körbanan med avstängningar och omledning av trafiken, eller en sträckning i den intilliggande ytan där arbetsområdet kan hållas avskilt från tillträdet.
Genomförbarheten avgörs av vad undersökningarna visar. En ledningsutredning och platsbesök med geoteknisk kompetens ger underlag om var ledningarna ligger och vilka markförhållanden som råder, och först därefter väljs sträckning. Valet dokumenteras med sina förutsättningar: vilka ledningar som påverkas, hur tillträdet för verksamheterna upprätthålls och vilka frågor som återstår. En kvarstående fråga om markens bärförmåga vid en av punkterna lämnas till Bas-P med angivande av att slutlig utformning beslutas när den kompletterande undersökningen är klar. Bas-P följer upp att underlaget kommer fram innan etappen projekteras färdigt.
Steg 5 – Skriftliga underlag till Bas-P
När allvarliga arbetsmiljörisker kvarstår i byggskedet efter genomförd projektering ska de redovisas skriftligt till Bas-P, enligt 6 kap. 8 §. Underlagen är länken mellan projekteringen och det fortsatta arbetsmiljöarbetet: de ska beskriva risken, de lösningar eller åtgärder som är möjliga, och vad som återstår att hantera i utförandet.
Skriv underlagen så att mottagaren kan agera på dem. Beskriv var risken uppstår, vad som redan är avgjort i projekteringen och vilka frågor som är öppna. Vid komplexa förhållanden, till exempel stabilitet, geoteknik eller samverkande konstruktioner, behöver beskrivningen vara utförligare, eftersom konsekvenserna inte är självklara utan fackkunskap.
Om du sammanställer andras projektering – underkonsulter eller specialister – ingår det att deras underlag förs vidare i sin helhet. Resultatet av steget är en komplett samling skriftliga underlag som Bas-P kan arbeta in i arbetsmiljöplanen. I BASYS Projektör samlas riskbedömningar och underlag i samma arbetsgång, och metoden för riskbedömning i projektering beskriver arbetsgången från identifiering till redovisning.
Steg 6 – Tidsplanering och framförhållning
Projekteringen ska bedrivas med sådan framförhållning att arbetena kan samordnas och utföras säkert. En lösning som blir klar sent tvingar produktionen att välja metod under tidspress, och riskbedömningens kvalitet försämras. Bevaka därför att din projektering ligger före de beslut den ska styra – och att de arbetsmoment som projekteringen ger upphov till ryms inom den övergripande tidplanen i en rimlig takt.
När tidsförutsättningarna förändras – en tidplan som dras ihop, en projektering som blir försenad – ska konsekvenserna för arbetsmiljön lyftas i projekteringen och kommuniceras till Bas-P, så att frågan kan hanteras i rätt skede. Resultatet är att tiden behandlas som en arbetsmiljöparameter på samma sätt som övriga projekteringsfrågor.
Steg 7 – Uppföljning och ändringar
Projekteringen slutar sällan vid byggstart. Justeringar, kompletteringar och tillfälliga lösningar projekteras under byggtid, och samma ansvar gäller då som i tidigare skeden. När en lösning ändras ska riskbedömningen göras om för den ändrade delen, och ny eller ändrad projektering ska lämnas vidare så att Bas-U kan uppdatera arbetsmiljöplanen.
Följ upp att dina underlag faktiskt används. Fråga Bas-P eller Bas-U om de skriftliga underlagen varit användbara, och ta tillvara erfarenheterna till nästa uppdrag. Samspelet med byggherre och Bas-P är en återkommande dialog där du bidrar med information och bedömningar – särskilt när förändringar sker nära produktionen. Vägledningen för Bas-P beskriver samordnarens arbete från andra hållet.
Resultatet är en projektering där riskbedömningen följer lösningarna hela vägen: från det första alternativet, genom underlagen till Bas-P, till de ändringar som görs innan arbetet är klart.
Stegen hänger ihop: avgränsningen visar vad du ansvarar för, underlaget gör bedömningarna spårbara, alternativen minskar riskerna och de skriftliga underlagen för dem vidare till dem som ska bygga. Vill du arbeta enligt den här ordningen med stöd av ett system samlar BASYS Projektör riskbedömningar, underlag och uppföljning i samma arbetsgång. Guiden Så stödjer BASYS projektörens arbetsmiljöarbete visar stegen från avgränsningen av uppdraget till det skriftliga underlaget till Bas-P.
Redaktionellt ansvar
Denna sida är framtagen av specialister på BAMS AB och granskad av juridiskt sakkunnig Rikard Almgren.
Senast uppdaterad: 2026-11-07