Roller

    Projektörernas ansvar – där många arbetsmiljörisker faktiskt uppstår

    Många av de arbetsmiljörisker som hanteras på byggarbetsplatsen uppstår redan under planering och projektering. Det är därför projektörernas arbete är en av de mest avgörande – och samtidigt mest missförstådda – delarna av det systematiska byggarbetsmiljöarbetet.

    Snabbt svar

    Projektörerna bär ansvar för de arbetsmiljörisker som byggs in i deras lösningar. Riskidentifiering ska ske löpande under projekteringen.

    Byggarbetsmiljöspecialist

    9 min läsning1 april 2025

    Uppdaterad: 1 april 2025

    Dela denna sida:
    Projektörer som granskar byggnadsritningar och diskuterar tekniska lösningar
    Projektörernas ansvar – där många arbetsmiljörisker faktiskt uppstår

    När arbetsmiljöproblem uppstår i byggprojekt riktas fokus ofta mot utförandeskedet. Det är där riskerna blir synliga, där arbetet utförs och där konsekvenserna uppstår. Samtidigt är det sällan där riskerna har sitt ursprung.

    Många av de arbetsmiljörisker som senare hanteras på byggarbetsplatsen uppstår redan under planering och projektering. Det är därför projektörens arbetsmiljöansvar i bygg- och anläggningsprojekt är en avgörande del av det systematiska byggarbetsmiljöarbetet.

    Den här artikeln handlar om projektörernas ansvar enligt AFS 2023:3, varför detta ansvar måste utövas löpande under projekteringen och vilka konsekvenser sena arbetsmiljöbedömningar kan få i praktiken.

    Projektering är inte neutral – den skapar arbetsmiljö

    Projektering betraktas ofta som ett tekniskt arbete med fokus på funktion, prestanda och uppfyllande av krav. Ritningar tas fram, system dimensioneras och lösningar jämförs mot andra tekniska alternativ. Arbetsmiljön antas då hanteras senare, när tekniken är satt.

    I praktiken är detta synsätt problematiskt. Projektering är inte neutral ur arbetsmiljösynpunkt. Varje tekniskt val påverkar hur arbetet ska utföras, vilka risker som uppstår och vilka skyddsåtgärder som blir möjliga.

    Trånga utrymmen, tunga montage, komplicerade sekvenser eller svåråtkomliga installationer är sällan tillfälligheter. De är ofta direkta konsekvenser av hur projektet har utformats.

    Det är därför regelverket tydligt anger att projektörer ska planera och projektera för en god arbetsmiljö under byggskedet.

    Arbetsmiljöarbete kan inte ske i slutet av projekteringen

    En av de största praktiska missuppfattningarna i projekteringsarbetet är att arbetsmiljön kan utvärderas när den tekniska lösningen är färdig. Många projekteringar är organiserade för att stegvis nå fram till en tekniskt färdig lösning, där samordningen mellan projektörer främst handlar om funktion och gränssnitt.

    Problemet är att arbetsmiljöperspektivet inte fungerar på samma sätt.

    Arbetsmiljöarbete kan inte vänta tills tekniken är "klar". Riskidentifiering och vidare hantering behöver ske så snart ett tekniskt förslag finns på bordet. Redan i tidiga skeden måste frågan ställas: hur ska detta byggas, monteras, installeras och hanteras i praktiken?

    När detta arbete skjuts till projekteringens slutskede uppstår en särskilt allvarlig risk. Vid den tidpunkten har projektet ofta investerat tid, pengar och prestige i en vald lösning. Om det då visar sig att lösningen innebär betydande arbetsmiljörisker finns en påtaglig risk att beslutet ändå blir att gå vidare.

    Man kör ändå.

    Detta kan få långtgående konsekvenser i utförandeskedet. Lösningar som redan är låsta ska då genomföras trots att de innebär förhöjda risker, ofta med tillfälliga eller kompromissartade skyddsåtgärder som enda motmedel. I värsta fall blir arbetsmiljöfrågan något man hoppas ska "fungera i praktiken", med andra människors liv och hälsa som insats.

    Det är just detta som kravet på att planera och projektera för en god arbetsmiljö syftar till att förhindra.

    Riskidentifiering är ett medel – inte ett mål

    Att identifiera risker är en central del av projektörernas ansvar. Men riskidentifiering i sig är inte målet. Den är ett verktyg för att kunna fatta bättre beslut under projekteringen.

    I många projekt stannar arbetet vid att risker listas och dokumenteras. Det kan till exempel konstateras att arbetsplatsen kommer att vara trång eller att flera discipliner behöver samsas om samma ytor. Informationen noteras och betraktas som hanterad.

    När detta blir slutpunkten uppstår ett systemfel. Riskerna är kända, men de har inte påverkat projektets utformning. I praktiken lämnas frågan vidare till nästa skede, där handlingsutrymmet är betydligt mindre.

    Att planera och projektera för en god arbetsmiljö innebär att identifierade risker också måste leda till åtgärder. Det kan innebära att lösningar ändras, utrymmen justeras, arbetsordningar omprövas eller tekniska alternativ väljs bort.

    Bas-P:s roll i att hålla arbetsmiljöarbetet levande

    Här blir Bas-P:s roll central. Bas-P ska inte ta över projektörernas ansvar, men ska säkerställa att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt och löpande under projekteringen.

    Det innebär att Bas-P behöver bidra till ett arbetssätt där arbetsmiljöfrågor inte behandlas som en avslutande kontroll, utan som en integrerad del av projekteringen. Identifierade risker behöver följas upp över tid och kopplas till faktiska beslut.

    När detta saknas riskerar projektörernas arbete att reduceras till en formell egenkontroll, där det räcker att konstatera att en risk finns – även om den i praktiken lämnas olöst.

    Visualisering som stöd för rätt beslut

    I vissa projekt räcker det inte med textbeskrivningar för att förstå arbetsmiljökonsekvenserna av projekteringen. För att göra risker och förutsättningar begripliga kan det vara nödvändigt att visualisera arbetsområdet redan under projekteringen.

    Ett exempel är att arbeta med ett tidigt utkast till en arbetsplatsdispositionsplan eller motsvarande visualisering. Genom att visa hur etablering, transporter, arbetsytor och skyddsåtgärder är tänkta att fungera blir det tydligt om projekteringen faktiskt skapar rimliga förutsättningar för utförandet.

    Syftet är inte att ta fram färdiga produktionshandlingar, utan att synliggöra konsekvenserna av de tekniska val som görs.

    Projektörernas ansvar kan inte samordnas bort

    Projektörernas ansvar kan inte överlåtas till Bas-P eller Bas-U. Samordning innebär inte att ansvar flyttas.

    Bas-P håller samman arbetsmiljöarbetet i projekteringen. Bas-U samordnar arbetsmiljöarbetet i utförandeskedet. Men det är projektörerna som ansvarar för de risker som uppstår genom deras egna lösningar.

    När detta ansvar suddas ut uppstår ett tomrum där alla förutsätter att någon annan ska lösa frågan.

    Konsekvensen för utförandeskedet

    När projekteringen har arbetat löpande med arbetsmiljöfrågorna blir utförandeskedet hanterbart. Bas-U får förutsättningar att arbeta förebyggande och arbetsmiljöplanen kan användas som ett styrande dokument.

    När projekteringen däremot lämnar arbetsmiljöfrågorna till slutet flyttas problemen framåt i projektet. Bas-U och entreprenörerna tvingas då hantera risker som redan är inbyggda i projektet.

    Skillnaden mellan dessa två utfall avgörs långt innan byggstart.

    Avslutande reflektion

    Projektörernas arbetsmiljöarbete måste ske löpande. Det är inte något som kan genomföras som en slutlig kontroll när tekniken är färdig.

    Först när arbetsmiljöperspektivet följer med varje tekniskt förslag, varje val och varje förändring kan projekteringen sägas bidra till en god arbetsmiljö under byggskedet.

    När alla roller – byggherre, Bas-P, projektörer och Bas-U – gör sitt arbete i rätt skede finns förutsättningar för ett systematiskt och fungerande byggarbetsmiljöarbete. När någon del brister hamnar konsekvenserna alltid längre fram i projektet, där de är som svårast – och dyrast – att hantera.

    Fördjupning

    För en samlad genomgång av projektörens arbetsmiljöansvar, se stegvis vägledning för projektörer.

    Kort sammanfattning

    Projektörerna har ett direkt ansvar för de arbetsmiljörisker som byggs in i deras lösningar. Riskidentifiering måste ske löpande under projekteringen – inte som en avslutande kontroll. När arbetsmiljöarbetet skjuts upp flyttas risker och kostnader till byggskedet.

    Stöd i praktiken

    När projekteringen behöver samordning för att säkerställa att arbetsmiljöfrågor hanteras systematiskt kan extern kompetens vara ett relevant stöd.

    → Bas-P-konsult – samordning i planering och projektering

    Rikard Almgren
    Rikard Almgren

    Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare

    Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.

    Läs mer om Rikard