Roller
    Utvald

    Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare

    Bas-P och Bas-U är inte roller i betydelsen en person med ett ansvar. De är funktioner – samlade arbetsuppgifter som måste utföras kontinuerligt och systematiskt i byggprojekt.

    Snabbt svar

    Bas-P och Bas-U är funktioner som kräver flera handläggare i större projekt. När de reduceras till enskilda individer blir arbetsmiljöarbetet personberoende.

    Byggarbetsmiljöspecialist

    9 min läsning15 april 2025

    Uppdaterad: 15 april 2025

    Dela denna sida:
    Team av byggarbetsmiljösamordnare i projektrum med organisationsschema
    Bas-P och Bas-U är funktioner som ofta kräver flera handläggare

    I många byggprojekt beskrivs Bas-P:s ansvar för arbetsmiljösamordning i planering och projektering och Bas-U:s ansvar för arbetsmiljösamordning i byggskedet som roller som tillsätts genom att en person utses. När namnet är ifyllt och uppdraget formellt fördelat uppfattas kravet ofta som uppfyllt. I praktiken är detta synsätt en av de vanligaste orsakerna till att arbetsmiljöarbetet inte fungerar som avsett.

    Bas-P och Bas-U är inte roller i betydelsen "en person med ett ansvar". De är funktioner – det vill säga samlade arbetsuppgifter som måste utföras kontinuerligt och systematiskt. När dessa funktioner reduceras till enskilda individer uppstår ett glapp mellan ansvar och faktisk möjlighet att genomföra arbetet.

    Den här artikeln handlar om varför detta glapp uppstår, varför det är strukturellt snarare än personbundet – och varför ett systematiskt byggarbetsmiljöarbete kräver att vi organiserar funktioner, inte individer.

    Regelverket utgår från arbete som ska utföras

    Arbetsmiljöregelverket beskriver vilka arbetsuppgifter som ska utföras i ett byggprojekt. Bas-P ska samordna arbetsmiljöarbetet under planering och projektering. Bas-U ska samordna arbetsmiljöarbetet under utförandeskedet. Däremot säger regelverket mycket lite om hur dessa uppgifter ska bemannas.

    Det är ingen brist i lagstiftningen. Uppdragets omfattning varierar kraftigt mellan projekt, beroende på storlek, komplexitet och organisatoriska förutsättningar. Regelverket förutsätter därför att byggherren organiserar arbetet så att arbetsuppgifterna faktiskt kan utföras.

    Problemet uppstår när detta tolkas som att en person alltid är tillräckligt. Då blandas begreppet roll ihop med begreppet funktion, trots att de i praktiken innebär helt olika saker.

    När uppdragets omfattning inte ryms i en person

    I mindre och avgränsade projekt kan det ibland fungera att en person utför samtliga arbetsuppgifter inom Bas-P eller Bas-U. Men i takt med att projekten blir större, mer komplexa eller mer föränderliga förändras förutsättningarna snabbt.

    Arbetsmiljöarbetet växer då inte linjärt. Fler aktörer, fler gränssnitt och fler samtidiga aktiviteter innebär att samordning, uppföljning och kommunikation kräver betydligt mer tid och närvaro än vad som ofta antas.

    När organisationen inte anpassas efter detta blir konsekvensen inte att arbetsmiljöarbetet uteblir helt, utan att det blir selektivt. Vissa frågor hanteras, andra faller bort. Inte för att de är oviktiga, utan för att tid och närvaro inte räcker till.

    Bas-U:s arbete gör problemet tydligast

    Det är i utförandeskedet som förenklingen av Bas-U till en ensam individ blir som mest synlig. Bas-U:s arbete sker i en miljö som är dynamisk, föränderlig och ofta svår att förutse fullt ut. Samordningen kräver närvaro på plats, löpande dialog med flera aktörer och kontinuerlig uppföljning av hur planerade lösningar fungerar i praktiken.

    I större projekt handlar Bas-U:s vardag ofta om att parallellt hantera situationer som:

    • flera entreprenörer som arbetar samtidigt inom samma eller angränsande arbetsområden
    • snabbt förändrade tidplaner som påverkar arbetsordning och skyddsåtgärder
    • tillfälliga säkerhetslösningar som behöver anpassas när förutsättningarna ändras
    • arbetsmoment som flyttas i tid eller rum utan att riskbilden hunnit uppdateras
    • nya aktörer som tillkommer under pågående produktion

    I dessa situationer är arbetsmiljöarbetet inte något som kan hanteras periodvis eller i efterhand. Det kräver kontinuerlig närvaro och aktiv samordning. När Bas-U ändå organiseras som en ensam person sker därför en förskjutning av arbetet – från förebyggande samordning till reaktiv hantering av problem som redan uppstått.

    Detta är inte ett uttryck för bristande kompetens hos individen. Det är ett tydligt tecken på att funktionen aldrig gavs organisatoriska förutsättningar att fungera.

    Samma mekanism gäller även Bas-P

    Även om det ofta är mindre synligt gäller samma logik för Bas-P. I projekt med många projekteringsdiscipliner, tekniska gränssnitt eller parallella planeringsspår kräver samordningen av arbetsmiljöfrågor ett löpande arbete som sällan ryms inom en persons faktiska arbetstid.

    Denna problematik är inte heller begränsad till tekniskt komplexa projekt. I projekt som bedrivs i eller i anslutning till en befintlig verksamhet tillkommer ytterligare förutsättningar som behöver hanteras parallellt med projekteringsarbetet. Pågående drift, personal i verksamheten, interna skyddsregler, logistik, tillträdesfrågor och begränsningar i hur och när arbeten kan utföras påverkar arbetsmiljöriskerna i minst lika hög grad som tekniska lösningar.

    I sådana projekt blir Bas-P:s uppdrag snabbt mer omfattande än vad som ofta förutsätts. Samordningen handlar då inte enbart om projekteringsdiscipliner, utan om att förena projektering med verkliga driftsförutsättningar. Även här förstärks behovet av att se Bas-P som en funktion snarare än som en enskild person.

    Funktion före person – en organisatorisk fråga

    Att se Bas-P och Bas-U som funktioner innebär att fokus flyttas från vem som är utsedd till hur arbetet faktiskt ska utföras. Det innebär att organisationen måste ta höjd för uppdragets omfattning, förändring över tid och behov av kontinuitet.

    En fungerande funktion är inte sårbar för frånvaro, personalbyten eller förändrade förutsättningar. Den är byggd för att klara just det som byggprojekt kännetecknas av – förändring.

    När detta perspektiv saknas blir arbetsmiljöarbetet i stället personberoende. Utfallet avgörs då av individens erfarenhet, förmåga och uthållighet, snarare än av ett robust system.

    Kopplingen till byggherrens ansvar

    Det är byggherren som ansvarar för att arbetsmiljöarbetet organiseras så att lagstiftningens krav kan uppfyllas i praktiken. Det ansvaret kan inte reduceras till att en roll tillsätts.

    Att utse en person är ett administrativt beslut. Att säkerställa att en funktion fungerar är ett organisatoriskt beslut. Skillnaden mellan dessa två är ofta skillnaden mellan ett formellt korrekt arbetsmiljöarbete och ett som faktiskt fungerar över tid.

    Avslutande reflektion – och den avgörande tidsfrågan

    Det finns också en fråga som sällan ställs öppet, men som är helt avgörande för om arbetsmiljöarbetet kan fungera i praktiken: Har en enskild person verkligen arbetstid för allt detta?

    När Bas-P eller Bas-U organiseras som individer förutsätts det ofta, implicit, att samordning, uppföljning, närvaro, dialog och återkoppling ryms inom ramen för ett redan fullt uppdrag. I praktiken gör det sällan det.

    Detta blir särskilt tydligt i utförandeskedet. Bas-U:s arbete kräver kontinuerlig närvaro och aktiv samordning i en miljö som ständigt förändras. När rollen samtidigt kombineras med andra produktionsstyrande uppgifter blir arbetsmiljöarbetet oundvikligen nedprioriterat – inte av ovilja, utan av tidsbrist.

    Tidsaspekten är därför inte en detaljfråga, utan en grundförutsättning. Om arbetsuppgifterna inte ryms inom den faktiska arbetstiden spelar det ingen roll hur tydligt ansvaret är formulerat. Då har funktionen redan misslyckats organisatoriskt.

    Frågan om tid, roller och dubbla uppdrag i utförandeskedet utvecklas vidare i artikeln När Bas-U blir platschef – och arbetsmiljö blir ett sidouppdrag.

    Fördjupning

    För en stegvis genomgång av hur Bas-P-uppdraget kan organiseras i praktiken, se vår praktiska vägledning för Bas-P.

    För motsvarande vägledning för Bas-U, se vår praktiska vägledning för Bas-U.

    Kort sammanfattning

    Bas-P och Bas-U är funktioner, inte roller som fylls av enskilda individer. Arbetsuppgifternas omfattning kräver ofta flera handläggare. När funktionerna reduceras till enskilda personer blir arbetsmiljöarbetet personberoende och sårbart.

    Stöd i praktiken

    När ansvar sträcker sig över både projektering och utförande kan extern kompetens anlitas för att bära funktionerna systematiskt.

    → Bas-P-konsult – samordning i planering och projektering → Bas-U-konsult – samordning i utförandeskedet

    Rikard Almgren
    Rikard Almgren

    Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare

    Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.

    Läs mer om Rikard