När Bas-U blir platschef – och arbetsmiljö blir ett sidouppdrag
I många byggprojekt är Bas-U och platschef samma person. Upplägget motiveras med effektivitet, men är i praktiken ett av de vanligaste skälen till att arbetsmiljöarbetet brister.
Snabbt svar
När Bas-U och platschef är samma person uppstår målkonflikter mellan produktion och arbetsmiljö. Upplägget fungerar sällan som avsett.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 20 januari 2025

I många byggprojekt är Bas-U och platschef samma person. Upplägget motiveras ofta med effektivitet, korta beslutsvägar och kostnadsbesparingar. På pappret kan det framstå som rationellt. I praktiken är det ett av de vanligaste skälen till att arbetsmiljöarbetet inte fungerar som avsett enligt AFS 2023:3 och dess krav på fungerande samordning.
Problemet handlar sällan om individens vilja eller kompetens. Det handlar om motstridiga uppdrag.
Två roller – två helt olika drivkrafter
Platschefens uppdrag är tydligt. Produktionen ska drivas framåt, tidplan hållas och kostnader kontrolleras. Avvikelser ska hanteras snabbt och effektivt. Resultaten är mätbara och uppföljningen är ofta tät.
Bas-U-rollen har ett annat fokus. Den handlar om att samordna arbetsmiljöfrågor, lyfta risker i tid, ifrågasätta arbetsordningar och i vissa lägen bromsa eller förändra planeringen för att förebygga olyckor och ohälsa.
När samma person förväntas bära båda dessa roller uppstår en målkonflikt som är svår att bortse från. Den är sällan uttalad, men alltid närvarande:
Vad prioriteras när tidplanen spricker och riskerna ökar samtidigt?
Ett vanligt – men sällan ifrågasatt – upplägg
I många projekt tillsätts Bas-U som en del av entreprenörens organisation, ofta genom att rollen läggs på platschefen eller produktionsledningen. Det sker utan att projektets organisation analyseras i förväg och utan att målkonflikterna diskuteras öppet.
Resultatet blir ofta förutsägbart. Arbetsmiljöfrågor hanteras när de blir akuta, snarare än förebyggande. Risker som är kända accepteras temporärt för att produktionen måste vidare. Arbetsmiljösamordningen sker, men på produktionens villkor.
När detta sker är det lätt att i efterhand konstatera att arbetsmiljöarbetet inte fungerade. Det som mer sällan sägs högt är att det aldrig var rimligt att tro att det skulle fungera, givet hur organisationen byggdes från början.
När lojaliteten blir ett problem
En Bas-U som är anställd i entreprenörens organisation står inte bara i projektets tjänst, utan också i sin arbetsgivares. Det är i sig inget märkligt. Men det får konsekvenser.
Trycket att leverera enligt kontrakt, hålla tempo och undvika störningar är ofta starkt. I den verkligheten riskerar arbetsmiljöarbetet att bli ett sidouppdrag, något som hanteras parallellt med "det riktiga jobbet".
Detta är inte ett individuellt misslyckande. Det är ett resultat av hur rollen är placerad och vilka incitament som styr vardagen.
När individen får bära systemets brister
Det är viktigt att säga detta tydligt: det finns många platschefer som tar ett stort ansvar för sina medarbetare och för yrkesfolket på byggarbetsplatsen. I praktiken är det ofta dessa personer som gör att arbetsmiljöarbetet fungerar, trots bristande förutsättningar.
Men just där ligger också problemet.
När arbetsmiljöarbetets kvalitet avgörs av enskilda individers engagemang och integritet, snarare än av struktur, organisation och tydliga förhållningssätt till rollen, blir utfallet oförutsägbart. Det fungerar i vissa projekt – och fallerar i andra – beroende på vem som råkar ha rollen.
Ett system som bygger på att "rätt person" ska lösa uppgiften är i grunden ett svagt system.
"Platschefen har bäst koll" – ett vanligt men problematiskt resonemang
Ett argument som ofta förs fram är att platschefen är den som har bäst överblick över produktionen, och att det därför är logiskt att platschefen också är den bästa Bas-U.
Resonemanget bygger på antagandet att det bör finnas en person som har koll på allt.
I praktiken är det ett feltänk.
Att ha god insyn i produktionen är en tillgång, men det är inte detsamma som att kunna samordna arbetsmiljöarbetet på ett självständigt och förebyggande sätt. Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att samla all kunskap hos en person, utan om att skapa ett arbetssätt där risker fångas upp, diskuteras och hanteras gemensamt – innan de får konsekvenser.
När samordningen knyts för hårt till en enskild roll riskerar både ansvar och perspektiv att bli för snäva.
När rollen blir större än personen
Ett annat grundläggande problem när Bas-U kombineras med andra roller, exempelvis platschef, är att Bas-U behandlas som en individ eller personresurs snarare än som en funktion.
I större projekt med många entreprenörer, parallella aktiviteter eller stora arbetsområden är det ofta omöjligt för en person att upprätthålla ett fungerande samordningsarbete i utförandeskedet. Uppdragets omfattning kräver flera handläggare inom samma funktion.
När detta inte erkänns organisatoriskt reduceras Bas-U:s arbete till brandsläckning, och arbetsmiljöarbetet blir personberoende i stället för systematiskt.
Frågan om Bas-P och Bas-U som funktion snarare än person behandlas mer ingående i artikeln Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare.
Byggherrens ansvar för organisationsvalet
Att Bas-U ofta hamnar i dubbla roller är sällan en slump. Det är vanligtvis en konsekvens av att byggherren inte har gjort ett tillräckligt grundligt arbete med att planera projektets organisation.
Ofta finns en tydlig kostnadsdimension. En separat samordningsfunktion upplevs som en extra utgift. Att "lägga rollen på platschefen" ses som en besparing. Det som förbises är att kostnaden inte försvinner – den skjuts framåt.
Konsekvenserna visar sig senare, i form av reaktiva åtgärder, störningar i produktionen, konflikter mellan aktörer och i vissa fall allvarliga tillbud eller olyckor.
En möjlig väg framåt
Allt fler projekt börjar ifrågasätta om det är rimligt att Bas-U alltid ska vara en del av entreprenörens organisation. I komplexa projekt, med många aktörer och hög samtidighet, blir det allt tydligare att samordningen behöver stå friare.
En separat Bas-U-roll, med tydligt mandat och en mer oberoende ställning, kan minska målkonflikter, stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och ge byggherren bättre insyn i hur arbetsmiljöfrågorna faktiskt hanteras.
Det innebär inte att arbetsgivaransvaret minskar. Tvärtom kan rollerna bli tydligare när samordningen inte blandas ihop med produktionens dagliga prioriteringar.
En reflektion inför framtiden
Byggprojekt blir allt mer komplexa. Kraven ökar, både på effektivitet och på arbetsmiljö. Samtidigt fortsätter många projekt att organisera samordningen på samma sätt som tidigare, trots att förutsättningarna har förändrats.
Det är rimligt att ställa frågan om dagens vanligaste upplägg verkligen är anpassat för morgondagens krav. Kanske är det inte alltid möjligt – eller önskvärt – att Bas-U är en roll "på sidan av" produktionen. Kanske behöver samordningen i större utsträckning vara en självständig funktion, med fokus på just det den är tänkt att göra.
Det är en diskussion som fler byggherrar kommer att behöva ta – förr eller senare.
Läs även: Varför byggherren måste planera organisationen – innan rollerna tillsätts
Kort sammanfattning
När Bas-U och platschef är samma person uppstår målkonflikter mellan produktion och arbetsmiljö. Upplägget fungerar ofta sämre än avsett eftersom samordningen blir underordnad produktionens krav – något byggherren behöver ta ansvar för redan i organisationsplaneringen.
För stegvis vägledning om hur Bas-U-uppdraget kan organiseras och bäras i praktiken, se den praktiska vägledningen för Bas-U.
Stöd i praktiken
När Bas-U-uppdraget behöver stå fritt från produktionsansvaret, och samordningen ska kunna ske utan inbyggda målkonflikter, kan extern kompetens vara ett relevant upplägg.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Tillbudsrapportering
Rapportering av händelser som kunde ha lett till skada – ett centralt verktyg för att förebygga olyckor genom systematisk analys
Arbetsgivaransvar
Den juridiska skyldighet som varje arbetsgivare har för sina anställdas arbetsmiljö – kan inte delegeras bort
Byggarbetsplats
Den avgränsade plats där byggnads- eller anläggningsarbete utförs under en begränsad tid, med särskilda krav på arbetsmiljösamordning
Arbetsolycka
Händelse i arbetet som leder till personskada – ska alltid utredas systematiskt och vissa är anmälningspliktiga till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Relaterade artiklar
Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare
Bas-P och Bas-U är inte roller i betydelsen en person med ett ansvar. De är funktioner – samlade arbetsuppgifter som måste utföras kontinuerligt och systematiskt i byggprojekt.
Varför byggherren måste planera organisationen – innan rollerna tillsätts
När arbetsmiljöarbetet brister i byggprojekt beskrivs det ofta som ett genomförandeproblem. I praktiken är det oftare ett planeringsmisslyckande som borde ha lösts tidigare.
Bas-U i utförandeskedet – när planering möter verklighet
Bas-U:s arbete kan aldrig förstås isolerat från de förutsättningar som skapats tidigare i projektet. Utförandeskedet är den plats där beslut från planering, projektering och organisering prövas mot verkligheten.
Kompetens för Bas-U: utbildning, erfarenhet och arbetssätt
Bas-U samordnar ett arbete som förändras mellan etapper och aktörer. Utbildning, produktionserfarenhet, omdöme och tillräckliga resurser formar tillsammans kompetensen.