Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
Snabbt svar
Byggarbetsmiljösamordnarens ansvar handlar om samordning – inte om att ta över andras ansvar. Rollen kräver mandat och integrering i projektets styrning.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 15 januari 2025

I många byggprojekt hör man samma formuleringar om och om igen: "Det där ligger på Bas-P (byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering)" och "det där är Bas-U (byggarbetsmiljösamordnare för utförandet):s ansvar."
Formuleringarna låter rimliga, men de döljer ett grundläggande missförstånd. Byggarbetsmiljösamordning handlar i praktiken inte om att ta över någon annans ansvar. Det handlar om att få ett antal samordningsuppgifter att fungera i vardagen – och om att skapa rätt förutsättningar för det.
När arbetsmiljöarbetet inte fungerar är det sällan på grund av okunskap om regler. Det beror oftare på hur projektet är organiserat, vilka mandat som finns och var i organisationen samordningen faktiskt hamnar.
Vad innebär rollen i praktiken?
Som Bas-P eller Bas-U har du ett uppdrag som i grunden handlar om samordning. Du ska se till att arbetsmiljöfrågor inte hamnar vid sidan av projektet, utan hanteras där beslut faktiskt fattas – i projektering, planering och produktion.
För att detta ska vara möjligt krävs dock mer än att någon formellt utses till samordnare. Uppdragsavtalet eller uppdragsbeskrivningen måste tydligt slå fast att Bas-P och Bas-U tillhör projektledningen och deltar i styrningen av projektets beslut. Arbetsmiljö kan inte samordnas effektivt från sidan av organisationen.
Detta ställer höga krav – inte bara på utbildning, utan på erfarenhet, förmåga och mandat. En byggarbetsmiljösamordnare måste kunna förstå projektets helhet, väga risker mot tid och ekonomi och vara en del av de diskussioner där lösningar formas. Först då går det att arbeta förebyggande, införa fungerande arbetssätt och bygga en organisation där arbetsmiljö är integrerad i projektets styrning.
Om Bas-P eller Bas-U istället kommer in sent, placeras utanför projektledningen och reduceras till någon som förväntas "granska arbetsmiljön", kommer arbetet aldrig att fungera som tänkt. I det läget blir samordnaren en kontrollfunktion utan verklig påverkan – trots att förväntningarna ofta är de motsatta.
Därför uppstår missförståndet om ansvar
I många projekt upprepas samma mönster. Samordnarroller utses sent, ofta för att uppfylla ett formellt krav. Uppdragets omfattning är otydlig och det finns sällan ett verkligt mandat att påverka tidplaner, arbetsordning eller tekniska lösningar.
Samtidigt finns en förväntan – ibland outtalad – att Bas-P eller Bas-U "har koll på arbetsmiljön". När något brister pekar man därför lätt på samordnaren, trots att förutsättningarna för att arbeta förebyggande aldrig funnits.
I praktiken uppstår ett glapp mellan roll och verklighet.
Ett välbekant scenario
Föreställ dig ett projekt där Bas-U är utsedd. Arbetsmiljöplanen finns på plats, men den är i stort sett oförändrad sedan projektstart. Produktionen är pressad, flera entreprenörer arbetar parallellt och förutsättningarna förändras snabbt.
Riskerna är kända, men de tas aldrig upp i rätt forum. Samordningsmöten hålls, men leder sällan till beslut. Bas-U saknar mandat att påverka arbetsordningen och upplever att det viktigaste är att inte störa produktionen.
I många projekt förstärks detta ytterligare av att Bas-U samtidigt har en annan central roll, till exempel som platschef. När samordning kombineras med ansvar för tid och produktion uppstår ofta målkonflikter som gör ett förebyggande arbetsmiljöarbete svårt att genomföra i praktiken.
När ett tillbud eller en olycka inträffar ställs frågan i efterhand: varför fångades inte detta upp?
Svaret är sällan att samordnaren inte visste. Det vanligare svaret är att samordningen aldrig gavs rätt förutsättningar, utifrån hur projektet organiserades från början.
I nästa artikel fördjupar vi oss i ett av de vanligaste – och mest problematiska – uppläggen i byggprojekt: när Bas-U samtidigt är platschef, och arbetsmiljöarbetet riskerar att bli ett sidouppdrag.
Ett tydligt budskap till byggherrar
I många projekt där arbetsmiljöarbetet brister konstateras i efterhand att "samordningen inte fungerade". Det som mer sällan diskuteras är varför den inte fungerade – och vilka beslut som faktiskt formade förutsättningarna.
Som byggherre är det ni som sätter ramarna för projektet. Det gäller även arbetsmiljön. Att utse Bas-P och Bas-U är nödvändigt, men det är långt ifrån tillräckligt för att skapa fungerande samordning.
Avgörande vägval görs tidigt i projektet:
- Ska arbetsmiljö vara en del av projektets styrning, eller hanteras vid sidan av?
- Ska samordnaren ha verkligt inflytande, eller enbart en kontrollerande roll?
Om dessa frågor inte besvaras aktivt, gör projektet det åt en – och då nästan alltid till nackdel för arbetsmiljöarbetet.
I praktiken ser vi ofta att samordnaren förväntas identifiera risker, men saknar möjlighet att påverka tidplaner, arbetsordning eller tekniska lösningar. Förväntningarna är höga, men möjligheten att agera är låg.
När samordningen faktiskt fungerar
I projekt där arbetsmiljöarbetet fungerar väl är skillnaden tydlig. Bas-P kommer in tidigt i projekteringen. Risker diskuteras innan de byggs in i lösningarna. Arbetsmiljöfrågor hanteras i samma forum som tid, ekonomi och produktion.
Det som förenar dessa projekt är inte fler dokument eller fler möten, utan att:
- Arbetsmiljö behandlas som en del av projektets kärnfrågor
- Samordningen leder till beslut och uppföljning
När det sker minskar behovet av efterhandsdiskussioner om ansvar.
Avslutande reflektion
Byggarbetsmiljösamordning handlar i grunden inte om juridik, utan om hur projekt faktiskt leds och genomförs. När roller, mandat och arbetssätt hänger ihop fungerar samordningen som tänkt. När de inte gör det spelar det sällan någon roll hur tydliga reglerna är i teorin.
Det är först när samordningen fungerar i praktiken som frågan om ansvar slutar vara oklar.
Läs även: Varför byggherren måste planera organisationen – innan rollerna tillsätts
Fördjupning
För en praktisk genomgång av hur samordningsuppdraget kan bäras i vardagen, se våra vägledningar:
- Praktisk vägledning för Bas-P – samordning under planering och projektering
- Praktisk vägledning för Bas-U – samordning under utförandet
Kort sammanfattning
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar, utan om att samordna arbetsmiljöfrågor där beslut fattas. För att Bas-P och Bas-U ska kunna arbeta förebyggande krävs rätt mandat, organisatorisk placering och integrering i projektets styrning från start.
Stöd i praktiken
När ansvar sträcker sig över både projektering och utförande kan extern kompetens anlitas för att bära rollerna i praktiken.
→ Bas-P-konsult – samordning i planering och projektering → Bas-U-konsult – samordning i utförandeskedet

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Byggherrens ansvar
Vad innebär byggherrens ansvar i byggprojekt? Här förklaras byggherrens arbetsmiljöansvar enligt AFS 2023:3 och hur det fungerar i praktiken.
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Riskbedömning
Systematisk process för att analysera och värdera arbetsmiljörisker som underlag för beslut om åtgärder – en central del av SAM enligt AFS 2023:1
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Det lagstadgade arbetssättet för att systematiskt undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön