Varför byggherren måste planera organisationen – innan rollerna tillsätts
När arbetsmiljöarbetet brister i byggprojekt beskrivs det ofta som ett genomförandeproblem. I praktiken är det oftare ett planeringsmisslyckande som borde ha lösts tidigare.
Snabbt svar
Att utse roller är inte detsamma som att skapa fungerande organisation. Byggherren måste planera hur arbetsmiljöarbetet ska fungera innan rollerna tillsätts.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 25 januari 2025

Denna artikel behandlar en central del av byggherrens ansvar i praktiken – hur projektorganisationen planeras innan rollerna tillsätts.
I många byggprojekt läggs stor vikt vid vilka roller som ska utses. Bas-P, Bas-U, projektledare, platschef. Listan finns, rutorna ska kryssas i och formalia ska vara på plats. Enligt AFS 2023:3 ska byggherren säkerställa att dessa funktioner har förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter.
Det som däremot ofta saknas är det arbete som borde komma innan rollerna tillsätts: en genomtänkt plan för hur projektets organisation faktiskt ska fungera.
När arbetsmiljöarbetet brister senare i projektet beskrivs det ofta som ett genomförandeproblem. I praktiken är det mycket oftare ett planeringsmisslyckande.
Organisation är inte ett organisationsschema
Att planera organisationen handlar inte om att rita ett schema eller fördela titlar. Det handlar om att förstå hur beslut kommer att fattas, var mandatet ska ligga och hur målkonflikter ska hanteras när de uppstår.
I många projekt tas dessa frågor aldrig upp. Organisationen formas i stället av tradition, standardupplägg eller kortsiktiga ekonomiska överväganden. Roller tillsätts utan att deras faktiska förutsättningar analyseras.
Resultatet blir en organisation där ansvar finns på pappret, men där möjligheten att agera saknas i praktiken.
När roller tillsätts utan förutsättningar
Bas-P och Bas-U är tydliga exempel på roller som ofta tillsätts utan att förutsättningarna analyseras i förväg. De utses formellt, men placeras i praktiken vid sidan av projektets styrning. Deras möjlighet att verka begränsas inte av brist på ansvar, utan av brist på tillgång till de forum där planering och lösningar formas.
Byggarbetsmiljösamordnarens uppdrag är inte att styra tidplaner eller tekniska lösningar. Så länge dessa är riskbedömda och hanteras på ett sätt som värnar arbetsmiljön finns det heller inget behov av att påverka dem. Problemet uppstår när risker identifieras, men samordnaren saknar möjlighet att föra in dessa i planeringen på ett meningsfullt sätt.
I många projekt finns ingen tydlig struktur för hur identifierade arbetsmiljörisker ska hanteras när de får konsekvenser för planering eller val av lösningar. Samordningen förväntas fungera, men utan att det finns etablerade arbetssätt för hur riskbedömningar ska leda till dialog, justeringar eller beslut.
När detta saknas blir byggarbetsmiljösamordningen reaktiv. Risker dokumenteras, men hanteras inte. Inte för att rollerna saknar kompetens, utan för att organisationen inte ger dem möjlighet att arbeta förebyggande.
Ett återkommande mönster
När arbetsmiljöfrågor hamnar i fokus i ett senare skede – efter tillbud, olyckor eller tillsyn – framträder ofta samma bild. Roller var utsedda. Dokument fanns. Möten hölls.
Det som saknades var tydliga mandat, definierade beslutsvägar och gemensamma förhållningssätt till risk och prioritering.
Det är här det blir tydligt att problemet inte ligger hos enskilda funktioner, utan i hur projektet organiserades från början.
Ekonomin som styr i det tysta
En viktig – men sällan uttalad – drivkraft bakom bristande organisationsplanering är ekonomi. Att analysera organisationen, avsätta tid för samordning och skapa rätt förutsättningar för arbetsmiljöarbetet upplevs ofta som kostnadsdrivande.
Det finns dock en gammal sanning i byggbranschen som sällan förlorar sin relevans: det som kostar en krona att planera, kostar ofta tio kronor när det ska hanteras i produktion. När den tidiga planeringen uteblir försvinner inte kostnaden – den flyttas framåt, till ett skede där konsekvenserna blir dyrare, mer akuta och svårare att styra.
I stället för att hantera risker och målkonflikter i ett tidigt skede, tvingas projektet lösa dem under pågående produktion. Det leder till reaktiva åtgärder, störningar i arbetsflödet och beslut som tas under tidspress, ofta med sämre alternativ som följd.
När arbetsmiljöfrågor behandlas på detta sätt blir de lätt betraktade som problem snarare än som en del av projektets planering. Det är sällan en följd av ointresse, utan av att ekonomin tillåts styra bort från det förebyggande arbetet.
Byggherrens faktiska ansvar
Byggherrens ansvar börjar inte när produktionen startar. Det börjar när projektets förutsättningar formas.
Att planera organisationen innebär bland annat att:
- Identifiera var målkonflikter sannolikt kommer att uppstå
- Avgöra vilka roller som behöver vara en del av projektets styrning
- Säkerställa att arbetsmiljöfrågor kan påverka beslut i tid
Detta är inte ett ansvar som kan delegeras bort. Det är ett ledningsansvar som kräver aktiva val.
När organisationen är rätt från början
I projekt där detta arbete görs tidigt märks skillnaden tydligt. Arbetsmiljöfrågor lyfts naturligt i projekteringen. Samordningen sker i rätt forum. Beslut fattas med helhetsperspektiv.
Det betyder inte att problemen försvinner, men de hanteras innan de växer sig stora. Diskussionerna handlar om lösningar, inte om vems ansvar det var i efterhand.
En avslutande reflektion
Det är lätt att i efterhand konstatera att arbetsmiljöarbetet borde ha fungerat bättre. Det svårare – och viktigare – är att ställa frågan innan projektet startar: har vi skapat en organisation där det faktiskt är möjligt att lyckas?
Byggarbetsmiljöarbete är inte något som kan kompenseras med engagemang i ett sent skede. Det måste byggas in i projektets struktur från början.
För byggherrar innebär det att ansvaret inte bara handlar om att utse rätt roller, utan om att skapa rätt förutsättningar för dem att fungera.
Fördjupning
För en stegvis vägledning om hur byggherrar kan organisera arbetsmiljöarbetet, se vår praktiska vägledning för byggherrar.
Relaterad analys
Läs även: Byggherrens organisatoriska ansvar – varför struktur slår ambition
Kort sammanfattning
Byggherren måste planera projektorganisationen innan roller tillsätts. Utan tydliga mandat, beslutsvägar och systematik riskerar arbetsmiljöarbetet att misslyckas – oavsett hur kompetenta samordnarna är.
Stöd i praktiken
När byggherrar behöver stöd i att planera organisationen och säkerställa att roller får rätt förutsättningar, kan extern kompetens vara ett relevant upplägg.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Byggherrens ansvar
Vad innebär byggherrens ansvar i byggprojekt? Här förklaras byggherrens arbetsmiljöansvar enligt AFS 2023:3 och hur det fungerar i praktiken.
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Riskbedömning
Systematisk process för att analysera och värdera arbetsmiljörisker som underlag för beslut om åtgärder – en central del av SAM enligt AFS 2023:1
Tillbudsrapportering
Rapportering av händelser som kunde ha lett till skada – ett centralt verktyg för att förebygga olyckor genom systematisk analys
Arbetsolycka
Händelse i arbetet som leder till personskada – ska alltid utredas systematiskt och vissa är anmälningspliktiga till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Relaterade artiklar
Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
När Bas-U blir platschef – och arbetsmiljö blir ett sidouppdrag
I många byggprojekt är Bas-U och platschef samma person. Upplägget motiveras med effektivitet, men är i praktiken ett av de vanligaste skälen till att arbetsmiljöarbetet brister.
Byggherrens kompetens: styrka organisationen genom byggprocessen
Byggherrens kompetens behöver finnas där beslut fattas om organisation, uppdrag, resurser och uppföljning. Utbildning och specialiststöd kombineras efter verksamhetens behov.