Byggherrens organisatoriska ansvar: mandat, resurser och uppföljning
Byggherrens organisatoriska ansvar blir praktiskt genom tydliga beslutsvägar, tillräckliga resurser och uppföljning från ledning till projekt.
Snabbt svar
Byggherren behöver organisera arbetsmiljöarbetet med tydliga uppdrag, beslutsmandat, kompetens och resurser. Uppföljningen visar om projektet har de förutsättningar som behövs och när ledningen ska fatta nya beslut.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 12 november 2026

Byggherrens arbetsmiljöansvar påverkas av hur organisationen fattar beslut om tid, ekonomi, projektering och genomförande. En tydlig organisation gör det möjligt att använda arbetsmiljökunskapen i rätt skede. Ledningen skapar ramarna, linjen ger kontinuitet och projektet omsätter dem i beställningar, samordning och kontroll.
Mandat ska motsvara uppdraget
En byggherrerepresentant eller projektledare behöver veta vilka beslut som kan fattas i projektet och vilka som ska gå till styrgrupp eller ledning. Samma tydlighet behövs för Bas-P och Bas-U. Deras samordningsuppdrag kräver tillgång till relevanta möten, information och beslutsprocesser.
När en arbetsmiljöfråga kräver ändrad tidplan eller ytterligare resurser ska vägen till beslut vara känd. Projektet kan då presentera ett underlag om risk, konsekvens och möjliga åtgärder. Den nivå som har mandat fattar beslutet och projektet får en tydlig återkoppling.
Resurser och kompetens planeras tillsammans
Organisationen behöver ha egen eller anlitad kompetens för sina arbetsmiljöuppgifter. Behovet varierar med projektets storlek, komplexitet och risknivå. Vid bedömningen ingår också tid för samordning, antal aktörer och hur mycket stöd projektet behöver från linjeorganisationen.
Byggherrens kompetens handlar därför om både utbildning, erfarenhet och tillgång till specialiststöd. En person med rätt kunskap behöver också ha ett uppdrag som gör det möjligt att använda kunskapen. Om flera handläggare behövs ska deras ansvar och samverkan beskrivas.
EXEMPEL
Beslutsväg vid en ändrad ombyggnad
Ledningen i ett fastighetsbolag har gett en projektledare mandat att besluta om det ordinarie projektets genomförande inom fastställd budget och tidplan. Större ändringar ska gå till styrgruppen. Fastighetsförvaltningen deltar med kunskap om byggnaden och verksamheten som finns kvar under ombyggnaden.
Under projekteringen visar en genomgång att en installationslösning påverkar tillträdet till ett trapphus under montaget. Bas-P samlar projektörernas bedömningar och följer upp att varje projektör arbetar med sin del. Projektledaren konstaterar att den säkraste arbetsordningen kräver en extra etapp och mer samordningstid.
Projektledaren kan besluta om den extra samordningstiden inom sitt mandat. Den ändrade etappindelningen påverkar däremot projektets totala tidplan och tas till styrgruppen med underlag från projektörerna och Bas-P. Styrgruppen beslutar om den nya tidplanen och projektledaren återkopplar beslutet till projektet. Vid nästa genomgång kontrollerar man att den valda arbetsordningen har införts i underlagen.
Uppföljning ger ledningen ett verkligt underlag
Uppföljningen behöver visa hur organisationen fungerar i praktiken. Byggherren kan följa beslut om ändringar, öppna arbetsmiljöfrågor och om samordningsrollerna har tillräcklig tid. Vid återkommande projekt kan ledningen också se om samma frågor återkommer och om rutinerna behöver ändras.
Byggherrens rutiner för arbetsmiljöarbetet beskriver hur beställning, beslut och kontroll kan kopplas samman. BHAM i praktiken utvecklar hur erfarenheter förs mellan projekt. För den digitala hanteringen visar BASYS-guiden om byggherrens beslut och uppföljning hur beslut och åtgärder kan samlas.
Ett gemensamt arbetssätt för kommande projekt
När mandat, resurser och uppföljning är beskrivna får varje nytt projekt en tydlig start. Projektet kan anpassa arbetssättet till sin riskbild och ledningen får den insyn som behövs för att stödja och prioritera. Erfarenheterna kan sedan användas i nästa organisation och nästa beställning.
BAMS praktiska vägledning för byggherrar ger en stegvis genomgång. För stöd med organisation och uppdrag finns tjänsten byggherre-konsult.
Samla era prioriteringar med BAMS självskattning av byggherrens byggarbetsmiljöarbete.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Relaterade artiklar
Varför samma arbetsmiljöbrister återkommer – trots att vi har varit med om dem förut
Erfarenheter finns, men används sällan systematiskt. När lärande reduceras till dokumentation och aldrig når tidiga beslut fortsätter samma problem att byggas in i projekten.
BHAM i praktiken: byggherrens styrning genom byggprocessen
BHAM kopplar samman ledning, linje och projekt så att byggherrens arbetsmiljöansvar får tydliga beslut, resurser och uppföljning genom hela byggprocessen.
Byggherrens kompetens: styrka organisationen genom byggprocessen
Byggherrens kompetens behöver finnas där beslut fattas om organisation, uppdrag, resurser och uppföljning. Utbildning och specialiststöd kombineras efter verksamhetens behov.
Byggherrens rutiner för arbetsmiljöarbetet – från beställning till uppföljning
När en verksamhet beställer en ombyggnad eller återkommande underhåll behöver någon fatta beslut om tid, resurser och risker. Så bygger byggherren rutiner som bär hela vägen.