Roller
    Utvald

    Byggherrens kompetens: styrka organisationen genom byggprocessen

    Byggherrens kompetens behöver finnas där beslut fattas om organisation, uppdrag, resurser och uppföljning. Utbildning och specialiststöd kombineras efter verksamhetens behov.

    Snabbt svar

    Byggherren ska ha egen eller anlitad kompetens för sina arbetsmiljöuppgifter. Rätt kunskap behöver finnas hos ledning, projektorganisation och beställarfunktion samt i det praktiska uppföljningsarbetet.

    Byggarbetsmiljöspecialist

    7 min läsning1 januari 2026

    Uppdaterad: 12 november 2026

    Dela denna sida:
    Projektmöte med byggherreorganisation som diskuterar byggprojekt och arbetsmiljöfrågor
    Byggherrens kompetens utvecklas i organisationens beslut och praktiska arbete

    Byggherrens kompetens visar sig i hur organisationen planerar, beställer och följer upp arbetsmiljöarbetet. En utbildning i byggherrens arbetsmiljöansvar ger en viktig kunskapsgrund. Därefter behöver kunskapen användas i verksamhetens beslut, rutiner och projekt. Byggherrens roll omfattar därmed både enskilda handläggares förmåga och organisationens tillgång till rätt stöd.

    Kompetens för olika uppgifter i organisationen

    Ledningen behöver förstå hur arbetsmiljöansvaret påverkar mandat, resurser och beslutsvägar. Den som leder ett projekt behöver kunna omsätta kraven i upphandling, organisation och återkommande avstämningar. Upphandlare behöver formulera krav som kan utvärderas, och byggherrerepresentanter behöver veta vilka underlag och åtgärder som ska följas upp.

    Kompetensen blir rollspecifik när den kopplas till verkliga beslut. En projektägare kan behöva bedöma när en fråga ska lyftas till styrgruppen. En beställare kan behöva pröva om föreslagen tid och bemanning räcker för Bas-P eller Bas-U. En teknisk förvaltare kan bidra med kunskap om byggnaden och om hur drift och projekt möts.

    AFS 2023:3 ger byggherren möjlighet att använda egen eller anlitad kompetens. Valet kan variera mellan projekt och mellan delar av organisationen. Det viktiga är att kunskapen finns tillgänglig i rätt skede och att personen som ska använda den har ett tydligt uppdrag och tillgång till beslutsprocesserna.

    Utbildning, erfarenhet och tillgång till stöd

    Utbildning ger en gemensam begreppsram och förståelse för arbetsmiljöansvaret. Erfarenhet hjälper handläggaren att se hur beslut påverkar nästa skede. Specialiststöd kan komplettera med djup kunskap om ett visst regelområde, en komplex projektorganisation eller en särskild riskbild.

    En fungerande kompetensplan beskriver därför mer än kursdeltagande. Den visar vilka situationer personen ska kunna hantera, vem som kan ge stöd och hur arbetet följs upp. En ny byggherrerepresentant kan exempelvis delta i en projektstart tillsammans med en erfaren kollega, arbeta med organisationens rutiner och sedan utvärdera de första uppföljningarna tillsammans med sin chef.

    Artikeln Planera kompetensutveckling för Bas-P, Bas-U och byggherrens organisation beskriver hur denna planering kan byggas upp från arbetsuppgifterna.

    EXEMPEL

    Större ombyggnad och återkommande arbeten i ett fastighetsbolag

    Ett fastighetsbolag planerar en större ombyggnad av ett kontor medan delar av verksamheten fortsätter. Samtidigt genomför förvaltningen flera mindre underhållsarbeten varje år. Kompetensbehoven skiljer sig åt, men beslut om beställning, mandat och uppföljning behöver hänga ihop i samma organisation.

    Inför ombyggnaden samlar projektägaren ledning, projektledning, upphandling och drift. Gruppen beskriver vilka beslut som kräver arbetsmiljökompetens och var kompetensen finns. Projektledaren behöver stöd i att organisera samordningen och bolaget anlitar specialistkompetens för detta. Beställarorganisationen behåller ansvaret för att uppdragen är tydliga, att resurserna räcker och att frågor når rätt beslutsnivå.

    För de mindre återkommande arbetena används en gemensam genomgång av uppdrag, kontaktvägar och uppföljning. Förvaltarnas kännedom om byggnaderna kombineras med den kompetens som behövs för varje arbete. Erfarenheter från ombyggnaden används sedan för att förbättra nästa beställning och för att se vilka delar av organisationen som behöver ytterligare utbildning eller praktiskt stöd.

    Gör kompetensen synlig i uppföljningen

    Byggherren kan följa upp hur arbetsmiljöfrågor hanteras i styrgrupp, projekteringsmöten och byggmöten. Underlaget bör visa vilka beslut som fattats, vem som ansvarar för nästa åtgärd och när resultatet ska kontrolleras. Vid återkommande projekt kan ledningen även jämföra erfarenheter och justera sina gemensamma rutiner.

    Byggherrens rutiner för arbetsmiljöarbetet beskriver hur beställning, beslut och uppföljning kan hänga ihop. Frågor om mandat och resurser fördjupas i artikeln om byggherrens organisatoriska ansvar.

    För organisationer som vill arbeta digitalt med behov och rollfördelning beskriver BASYS-guiden om kompetens, resurser och organisation hur underlaget kan ordnas. Guiden är ett komplement till organisationens egna bedömningar och beslut.

    Utbildning för byggherrens olika roller

    BAMS utbildning i byggherrens arbetsmiljöansvar behandlar ansvar, organisation och praktisk uppföljning. Kursen kan ingå i en bredare plan där deltagarna även övar på egna projekt och använder organisationens rutiner. För uppdrag där extra specialistkompetens behövs finns BAMS stöd för byggherrar.

    Samla era prioriteringar med BAMS självskattning av byggherrens byggarbetsmiljöarbete.

    Rikard Almgren
    Rikard Almgren

    Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare

    Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.

    Läs mer om Rikard