Byggherrens kompetens: styrka organisationen genom byggprocessen
Byggherrens kompetens behöver finnas där beslut fattas om organisation, uppdrag, resurser och uppföljning. Utbildning och specialiststöd kombineras efter verksamhetens behov.
Snabbt svar
Byggherren ska ha egen eller anlitad kompetens för sina arbetsmiljöuppgifter. Rätt kunskap behöver finnas hos ledning, projektorganisation och beställarfunktion samt i det praktiska uppföljningsarbetet.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 12 november 2026

Byggherrens kompetens visar sig i hur organisationen planerar, beställer och följer upp arbetsmiljöarbetet. En utbildning i byggherrens arbetsmiljöansvar ger en viktig kunskapsgrund. Därefter behöver kunskapen användas i verksamhetens beslut, rutiner och projekt. Byggherrens roll omfattar därmed både enskilda handläggares förmåga och organisationens tillgång till rätt stöd.
Kompetens för olika uppgifter i organisationen
Ledningen behöver förstå hur arbetsmiljöansvaret påverkar mandat, resurser och beslutsvägar. Den som leder ett projekt behöver kunna omsätta kraven i upphandling, organisation och återkommande avstämningar. Upphandlare behöver formulera krav som kan utvärderas, och byggherrerepresentanter behöver veta vilka underlag och åtgärder som ska följas upp.
Kompetensen blir rollspecifik när den kopplas till verkliga beslut. En projektägare kan behöva bedöma när en fråga ska lyftas till styrgruppen. En beställare kan behöva pröva om föreslagen tid och bemanning räcker för Bas-P eller Bas-U. En teknisk förvaltare kan bidra med kunskap om byggnaden och om hur drift och projekt möts.
AFS 2023:3 ger byggherren möjlighet att använda egen eller anlitad kompetens. Valet kan variera mellan projekt och mellan delar av organisationen. Det viktiga är att kunskapen finns tillgänglig i rätt skede och att personen som ska använda den har ett tydligt uppdrag och tillgång till beslutsprocesserna.
Utbildning, erfarenhet och tillgång till stöd
Utbildning ger en gemensam begreppsram och förståelse för arbetsmiljöansvaret. Erfarenhet hjälper handläggaren att se hur beslut påverkar nästa skede. Specialiststöd kan komplettera med djup kunskap om ett visst regelområde, en komplex projektorganisation eller en särskild riskbild.
En fungerande kompetensplan beskriver därför mer än kursdeltagande. Den visar vilka situationer personen ska kunna hantera, vem som kan ge stöd och hur arbetet följs upp. En ny byggherrerepresentant kan exempelvis delta i en projektstart tillsammans med en erfaren kollega, arbeta med organisationens rutiner och sedan utvärdera de första uppföljningarna tillsammans med sin chef.
Artikeln Planera kompetensutveckling för Bas-P, Bas-U och byggherrens organisation beskriver hur denna planering kan byggas upp från arbetsuppgifterna.
EXEMPEL
Större ombyggnad och återkommande arbeten i ett fastighetsbolag
Ett fastighetsbolag planerar en större ombyggnad av ett kontor medan delar av verksamheten fortsätter. Samtidigt genomför förvaltningen flera mindre underhållsarbeten varje år. Kompetensbehoven skiljer sig åt, men beslut om beställning, mandat och uppföljning behöver hänga ihop i samma organisation.
Inför ombyggnaden samlar projektägaren ledning, projektledning, upphandling och drift. Gruppen beskriver vilka beslut som kräver arbetsmiljökompetens och var kompetensen finns. Projektledaren behöver stöd i att organisera samordningen och bolaget anlitar specialistkompetens för detta. Beställarorganisationen behåller ansvaret för att uppdragen är tydliga, att resurserna räcker och att frågor når rätt beslutsnivå.
För de mindre återkommande arbetena används en gemensam genomgång av uppdrag, kontaktvägar och uppföljning. Förvaltarnas kännedom om byggnaderna kombineras med den kompetens som behövs för varje arbete. Erfarenheter från ombyggnaden används sedan för att förbättra nästa beställning och för att se vilka delar av organisationen som behöver ytterligare utbildning eller praktiskt stöd.
Gör kompetensen synlig i uppföljningen
Byggherren kan följa upp hur arbetsmiljöfrågor hanteras i styrgrupp, projekteringsmöten och byggmöten. Underlaget bör visa vilka beslut som fattats, vem som ansvarar för nästa åtgärd och när resultatet ska kontrolleras. Vid återkommande projekt kan ledningen även jämföra erfarenheter och justera sina gemensamma rutiner.
Byggherrens rutiner för arbetsmiljöarbetet beskriver hur beställning, beslut och uppföljning kan hänga ihop. Frågor om mandat och resurser fördjupas i artikeln om byggherrens organisatoriska ansvar.
För organisationer som vill arbeta digitalt med behov och rollfördelning beskriver BASYS-guiden om kompetens, resurser och organisation hur underlaget kan ordnas. Guiden är ett komplement till organisationens egna bedömningar och beslut.
Utbildning för byggherrens olika roller
BAMS utbildning i byggherrens arbetsmiljöansvar behandlar ansvar, organisation och praktisk uppföljning. Kursen kan ingå i en bredare plan där deltagarna även övar på egna projekt och använder organisationens rutiner. För uppdrag där extra specialistkompetens behövs finns BAMS stöd för byggherrar.
Samla era prioriteringar med BAMS självskattning av byggherrens byggarbetsmiljöarbete.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Relaterade artiklar
Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
Byggherrens organisatoriska ansvar: mandat, resurser och uppföljning
Byggherrens organisatoriska ansvar blir praktiskt genom tydliga beslutsvägar, tillräckliga resurser och uppföljning från ledning till projekt.
Byggherrens rutiner för arbetsmiljöarbetet – från beställning till uppföljning
När en verksamhet beställer en ombyggnad eller återkommande underhåll behöver någon fatta beslut om tid, resurser och risker. Så bygger byggherren rutiner som bär hela vägen.
Planera kompetensutveckling för Bas-P, Bas-U och byggherrens organisation
En praktisk plan kopplar arbetsuppgifter till befintlig kompetens, utbildning, övning i projekten och uppföljning. Så kan organisationen utveckla Bas-P, Bas-U och byggherrens roller.