Bas-U i utförandeskedet – när planering möter verklighet
Bas-U:s arbete kan aldrig förstås isolerat från de förutsättningar som skapats tidigare i projektet. Utförandeskedet är den plats där beslut från planering, projektering och organisering prövas mot verkligheten.
Snabbt svar
Bas-U:s arbete måste börja före byggstart för att vara förebyggande. Förarbete, närvaro och tid är avgörande för fungerande samordning.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 15 mars 2025

När arbetsmiljöbrister uppmärksammas i byggprojekt sker det nästan alltid i utförandeskedet. Det är här olyckor inträffar, tillbud sker och risker blir synliga. Inte sällan riktas blicken då mot Bas-U, som den samordnande funktionen på byggarbetsplatsen. Enligt AFS 2023:3 har Bas-U en central roll i att samordna arbetsmiljöarbetet under utförandeskedet.
Men Bas-U:s arbete kan aldrig förstås isolerat från de förutsättningar som skapats tidigare i projektet. Utförandeskedet är den plats där beslut från planering, projektering och organisering prövas mot verkligheten. Och det är just därför Bas-U:s roll är både central – och ofta missförstådd.
Den här artikeln handlar om vad Bas-U:s uppdrag faktiskt innebär i praktiken, varför arbetet behöver påbörjas betydligt tidigare än vad som historiskt varit vanligt, och vilka förutsättningar som krävs för att rollen ska fungera.
Utförandeskedet börjar före byggstart
Ett vanligt synsätt är att Bas-U:s arbete tar vid när produktionen startar. I praktiken är detta alldeles för sent. Vid byggstart är arbetsplatsens förutsättningar i stora delar redan fastlagda – ofta utan att arbetsmiljöarbetet haft reellt inflytande.
Bas-U:s arbete behöver därför påbörjas tidigare än själva byggskedet. Det handlar inte om att ta över projektering eller produktion, utan om att säkerställa att de grundläggande förutsättningarna för ett säkert utförande finns på plats innan arbeten tillåts starta.
När Bas-U involveras först när produktionen står för dörren reduceras rollen till att hantera konsekvenser av beslut som redan fattats. När Bas-U däremot ges möjlighet att arbeta förebyggande finns helt andra förutsättningar för samordning.
Förarbetet som avgör om samordningen lyckas
Ett fungerande Bas-U-arbete innehåller alltid ett omfattande förarbete. Detta arbete märks sällan när det fungerar – men blir mycket tydligt när det saknas.
Det handlar bland annat om att planera arbetsplatsen, eller att säkerställa att den planering som gjorts av någon annan faktiskt håller ur arbetsmiljösynpunkt. Etableringsytor, personalutrymmen, transporter, avgränsningar och gemensamma skyddsåtgärder behöver vara genomtänkta innan arbeten påbörjas.
Det handlar också om att ha tydliga rutiner på plats. Rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas, hur samordning ska ske mellan aktörer och vilka krav som gäller för att få påbörja arbete på arbetsplatsen. Denna information behöver vara känd, begriplig och förankrad för att kunna ligga till grund för beslut om arbetsstart.
Introduktion och information till yrkesfolk är ytterligare en central del. Det räcker inte att hänvisa till dokument som ska kvitteras. Relevant information måste vara tillgänglig, förståelig och anpassad till det arbete som faktiskt ska utföras.
När detta förarbete inte görs hamnar Bas-U i ett reaktivt läge redan från start.
När projekteringen skapar – eller begränsar – förutsättningarna
Bas-U:s möjligheter att samordna arbetsmiljöarbetet i utförandeskedet är i hög grad beroende av vad som har gjorts i projekteringen. Om projektörerna har arbetat i enlighet med kravet att planera och projektera för en god arbetsmiljö under byggskedet, finns helt andra förutsättningar för ett fungerande arbetsmiljöarbete på plats. Bas-P:s samordningsarbete under projekteringen är därför avgörande för vilka förutsättningar som finns i utförandeskedet.
Det är i projekteringen som många avgörande ramar sätts. Val av tekniska lösningar, utrymmesbehov, montageordningar och metodantaganden påverkar direkt hur arbetsplatsen kan organiseras. När dessa frågor hanterats systematiskt minskar behovet av improvisation i produktionen.
I vissa projekt är det till och med nödvändigt att arbeta mer konkret redan under projekteringen. Ett exempel är att använda arbetsområdet som ett första utkast till en arbetsplatsdispositionsplan eller motsvarande visualisering. Genom att tidigt visa hur etablering, transporter, avgränsningar, arbetsytor och skyddsåtgärder är tänkta att fungera kan brister identifieras innan de byggs in i projektet.
När detta inte görs hamnar Bas-U ofta i förutsättningar där det i praktiken blir svårt, eller i vissa fall omöjligt, att uppnå en säker arbetsplats.
När identifiering ersätter faktisk planering
Att projektörerna identifierar risker är en grundläggande del av arbetsmiljöarbetet. Men identifiering i sig är inte målet. Målet är att riskerna också ska hanteras genom aktiva val och lösningar.
I många projekt stannar arbetet vid att risker konstateras. Det kan till exempel noteras att arbetsplatsen kommer att vara trång eller att flera arbetsmoment behöver samsas om samma ytor. Informationen dokumenteras och betraktas som hanterad.
I praktiken innebär detta ofta att åtgärden blir att frågan lämnas vidare till nästa skede. Lösningen förutsätts ske i produktionen, av Bas-U och entreprenörerna, trots att handlingsutrymmet där är betydligt mindre än under projekteringen.
Här blir Bas-P:s roll avgörande. Bas-P behöver bära med sig ett tydligt "sikte" redan när arbetssättet för projektets arbetsmiljöarbete etableras. Identifierade risker ska inte bara konstateras, utan också leda till ett aktivt arbete med lösningar inom projekteringen. Först då kan projektörernas samlade kompetens utnyttjas fullt ut.
Samordning i en föränderlig verklighet
När produktionen väl pågår präglas vardagen av förändring. Arbetsmoment flyttas, aktörer tillkommer, tidplaner justeras och förutsättningar ändras ofta med kort varsel. Arbetsmiljöarbetet måste därför vara levande och närvarande.
I praktiken innebär Bas-U:s arbete ofta att parallellt hantera situationer som:
- flera entreprenörer som arbetar samtidigt inom samma eller angränsande arbetsområden
- förändrade tidplaner som påverkar arbetsordning och skyddsåtgärder
- tillfälliga säkerhetslösningar som behöver anpassas när förutsättningar ändras
- arbetsmoment som flyttas utan att riskbilden hunnit uppdateras
- nya aktörer som tillkommer under pågående produktion
I dessa situationer är arbetsmiljöarbetet inget som kan hanteras i efterhand. Samordning måste ske löpande, där arbetet faktiskt utförs.
När Bas-U kombineras med andra roller
I många projekt kombineras Bas-U-uppdraget med andra roller, ofta platschef. Argumentet är välkänt: platschefen har bäst överblick och är mest närvarande.
Problemet är inte att kombinationen är förbjuden, utan att den ofta leder till målkonflikter. Produktionsstyrning och arbetsmiljösamordning konkurrerar om samma tid och samma uppmärksamhet. När produktionen pressas blir arbetsmiljöarbetet det som skjuts åt sidan.
Detta sker sällan av ovilja. Det sker därför att uppdraget aldrig varit rimligt organiserat från början.
Frågan om Bas-U:s dubbla roller utvecklas mer ingående i artikeln När Bas-U blir platschef – och arbetsmiljö blir ett sidouppdrag.
Tidsaspekten – den avgörande förutsättningen
Här uppstår den kanske viktigaste frågan av alla: När ska Bas-U hinna utföra sitt arbete?
Bas-U:s uppdrag kräver tid för närvaro, dialog, uppföljning, information och samordning. Om detta förväntas ske inom ramen för ett redan fullt produktionsuppdrag blir utfallet förutsägbart.
När tiden inte räcker till blir arbetsmiljöarbetet reaktivt. Problem hanteras först när de blivit synliga, snarare än förebyggda.
Tidsaspekten är därför inte en detaljfråga. Den är en grundläggande organisatorisk förutsättning.
Kontaktperson är inte platsnärvaro
I AFS 2023:3 finns möjligheten att utse en kontaktperson när Bas-U inte har ständig platsnärvaro. Denna möjlighet lyfts ibland fram som en lösning vid begränsade resurser eller stora geografiska avstånd.
Det är viktigt att förstå vad detta innebär – och vad det inte innebär.
Kontaktpersonen är tänkt att fungera som en kommunikationslänk på arbetsplatsen. En kontaktpunkt för frågor, information och vidareförmedling. Det kan vara ett praktiskt stöd i organisationen, men det förändrar inte omfattningen av Bas-U:s arbetsuppgifter och det ersätter inte behovet av faktisk samordning på plats.
Kontaktpersonen tar inte över Bas-U:s ansvar, kan inte fatta samordnande beslut och kan inte ersätta den närvaro som krävs i en föränderlig produktion. När kontaktpersonen används som ersättning för platsnärvaro reduceras samordningen till informationsöverföring, snarare än aktivt arbetsmiljöarbete.
I praktiken riskerar funktionen då att bli just det många upplever den som: en glorifierad växeltelefonist. En lösning som skapar sken av närvaro, men som inte förändrar förutsättningarna för att förebygga risker där de faktiskt uppstår.
Kontaktpersonen kan vara ett komplement i rätt sammanhang – men den är aldrig en lösning på ett organisatoriskt problem där Bas-U:s uppdrag är större än den tillgängliga tiden eller organisationen.
Bas-U som funktion – inte som ensam individ
I större projekt blir det tydligt att Bas-U inte kan organiseras som en ensam person. Antalet entreprenörer, arbetsområden och samtidiga aktiviteter gör att arbetsuppgifterna blir för många.
Bas-U behöver då förstås som en funktion som kan upprätthållas av flera handläggare. Det förändrar inte ansvaret – men det gör uppdraget möjligt att utföra på ett systematiskt sätt.
Frågan om Bas-P och Bas-U som funktion snarare än person behandlas mer ingående i artikeln Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare.
När denna insikt saknas blir arbetsmiljöarbetet personberoende och sårbart.
Avslutande reflektion
Bas-U:s arbete är avgörande för hur arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken. Men rollen kan aldrig bära mer än de förutsättningar som skapats genom tid, organisation och tidiga beslut.
När Bas-U involveras tidigt, ges tillräcklig tid och organiseras som en funktion, finns förutsättningar för ett förebyggande och fungerande arbetsmiljöarbete i utförandeskedet. När detta saknas reduceras rollen till att hantera konsekvenser.
Skillnaden mellan dessa två utfall ligger sällan hos individen. Den ligger i hur uppdraget organiserats.
## Kort sammanfattning
Bas-U:s arbete måste börja före byggstart för att vara förebyggande. Förarbete, närvaro och tid är avgörande – när dessa saknas reduceras samordningen till brandsläckning.
Stöd i praktiken
När Bas-U-uppdraget kräver faktisk närvaro och systematisk samordning utan inbyggda målkonflikter kan extern kompetens vara ett relevant upplägg.
→ Bas-U-konsult – samordning i utförandeskedet
För stegvis vägledning om hur Bas-U-uppdraget kan organiseras och bäras i praktiken, se den praktiska vägledningen för Bas-U.
Med BASYS kan Bas-U samla frågor om var och när entreprenörerna arbetar och vilka gemensamma skydd som behövs. Guiden Samordna arbetsplatsen med BASYS Bas-U beskriver hur uppgifterna används i den löpande samordningen.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Det lagstadgade arbetssättet för att systematiskt undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön
Projektör
Begreppsförklaring: Den som utformar hela eller delar av ett byggprojekt och som har ett eget ansvar för arbetsmiljöaspekter enligt AFS 2023:3
Byggarbetsplats
Den avgränsade plats där byggnads- eller anläggningsarbete utförs under en begränsad tid, med särskilda krav på arbetsmiljösamordning
Relaterade artiklar
När Bas-U blir platschef – och arbetsmiljö blir ett sidouppdrag
I många byggprojekt är Bas-U och platschef samma person. Upplägget motiveras med effektivitet, men är i praktiken ett av de vanligaste skälen till att arbetsmiljöarbetet brister.
Bas-P:s uppdrag – varför samordning inte handlar om att ha koll på allt
Bas-P beskrivs ofta som den som ska samordna arbetsmiljön i planering och projektering. Men vad innebär uppdraget egentligen, och varför fungerar det så sällan som tänkt?
Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare
Bas-P och Bas-U är inte roller i betydelsen en person med ett ansvar. De är funktioner – samlade arbetsuppgifter som måste utföras kontinuerligt och systematiskt i byggprojekt.
Kompetens för Bas-U: utbildning, erfarenhet och arbetssätt
Bas-U samordnar ett arbete som förändras mellan etapper och aktörer. Utbildning, produktionserfarenhet, omdöme och tillräckliga resurser formar tillsammans kompetensen.