Roller
    Utvald

    Bas-P:s uppdrag – varför samordning inte handlar om att ha koll på allt

    Bas-P beskrivs ofta som den som ska samordna arbetsmiljön i planering och projektering. Men vad innebär uppdraget egentligen, och varför fungerar det så sällan som tänkt?

    Snabbt svar

    Bas-P:s uppdrag handlar om att skapa förutsättningar för andras ansvar – inte att själv ha koll på alla risker. Rollen kräver systematik och tidig involvering.

    Byggarbetsmiljöspecialist

    10 min läsning1 april 2025

    Uppdaterad: 1 april 2025

    Dela denna sida:
    Bas-P samordnare vid skrivbord med ritningar och projekteringshandlingar
    Bas-P:s uppdrag handlar om samordning – inte om att ha koll på allt

    Bas-P:s ansvar för arbetsmiljösamordning i planering och projektering beskrivs ofta i termer av att "samordna arbetsmiljön". Formuleringen är korrekt, men den säger väldigt lite om vad uppdraget faktiskt innebär i praktiken enligt AFS 2023:3. Resultatet blir att rollen tolkas brett, ibland godtyckligt – och i många projekt får Bas-P bära ansvar som varken är rimligt eller möjligt att uppfylla.

    Den här artikeln handlar om vad Bas-P:s uppdrag är, vad det inte är, och varför rollen bara kan fungera när den ges rätt förutsättningar – redan från projektets första skede.

    Bas-P behövs innan projekteringen ens har börjat

    Ett vanligt antagande är att Bas-P blir relevant först när projekteringen startar. I praktiken är det alldeles för sent. Redan i det tidigaste planeringsskedet, innan projektörer är upphandlade och tekniska lösningar börjar ta form, finns arbetsmiljöuppgifter som måste hanteras.

    Om inte Bas-P-funktionen finns på plats i detta skede, behöver arbetsuppgifterna ändå utföras. Och då är det i realiteten byggherren som utför dem – oavsett om man väljer att kalla det Bas-P eller inte.

    Detta är en viktig insikt: från det ögonblick byggherren börjar forma en idé, en inriktning eller en första skiss har man påbörjat utformning. Och i samma stund agerar byggherren inte bara byggherre, utan också projektör i arbetsmiljöregelverkets mening.

    Arbetsmiljöplanen som styrande dokument – inte en senare formalitet

    En av de första arbetsuppgifterna i detta tidiga skede är att ta fram en arbetsmiljöplan som styrande dokument. Inte som en färdig produkt, utan som en ram för hur arbetsmiljö ska hanteras genom hela projektet.

    I detta skede handlar arbetsmiljöplanen inte om detaljerade risklistor, utan om att tydliggöra:

    • hur byggherren arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor
    • hur Bas-P-funktionen ska fungera över tid
    • hur arbetsmiljöarbetet ska integreras i planering och projektering

    Arbetsmiljöplanen blir därmed ett uttryck för byggherrens arbetssätt och ambitionsnivå – inte en administrativ handling som tas fram för att uppfylla ett formellt krav.

    Att tydliggöra kända förutsättningar innan de blir problem

    I det tidiga skedet finns ofta begränsad teknisk information, men desto fler kända förutsättningar. Det kan handla om arbetsområdets utformning, pågående eller angränsande verksamhet, tillgänglighet, logistik, markförhållanden eller andra yttre begränsningar.

    En central Bas-P-uppgift i detta skede är att se till att dessa förutsättningar tydliggörs och förs in som ramar för den kommande projekteringen. Det är här många projekt missar ett avgörande steg.

    Praktiska exempel är vanligt förekommande:

    • behov av tungavstängningar eller omfattande skyddsåtgärder
    • utrymmeskrävande ställningslösningar
    • personalutrymmen och etableringsytor

    Alltför ofta lämnas sådana frågor över till entreprenören att "lösa senare". Men det är ett feltänk. Om byggherren inte säkerställer att förutsättningarna finns, skapas ett projekt där Bas-U i utförandeskedet saknar möjlighet att samordna arbetsmiljöarbetet på ett fungerande sätt – oavsett ambition.

    När byggherren i praktiken är både Bas-P och projektör

    Detta leder till en ofta förbisedd slutsats: i det tidiga skedet är det byggherren själv som i praktiken utför både Bas-P-uppgifter och projekteringsarbete.

    En första skiss, en idé om utformning eller ett val av övergripande lösning innebär att design och planering har påbörjats. Och därmed finns också ett ansvar att identifiera och hantera arbetsmiljörisker kopplade till dessa val.

    Att inte erkänna detta innebär att arbetsmiljöarbetet skjuts framför sig, trots att riskbilden redan håller på att formas.

    När byggprojekt inte identifieras som byggprojekt

    En återkommande utmaning, särskilt hos byggherrar som bedriver verksamhet på ett fast driftställe, är att projekt aldrig identifieras som byggnads- eller anläggningsarbete – trots att de i praktiken innehåller just sådana moment.

    Detta är vanligt inom industriell verksamhet, där projekt ofta benämns som revisioner, installationsprojekt, processprojekt eller maskinprojekt. Fokus ligger då på produktion, drift eller teknik, snarare än på projektets faktiska innehåll. Konsekvensen blir att man missar att bedöma om arbetena omfattas av regelverket för byggnads- och anläggningsarbete.

    I många av dessa projekt förekommer ändå rivning, montage, ingrepp i byggnad, arbete på höjd, tunga lyft eller samordning av flera entreprenörer – alltså exakt de typer av arbeten som lagstiftningen avser att reglera.

    När projektet inte identifieras korrekt från början triggas heller inte de skyldigheter som följer. Bas-P utses inte, arbetsmiljöplan tas inte fram i rätt skede och byggherren agerar omedvetet både beställare, projektör och samordnare utan att förstå vilket ansvar som faktiskt föreligger.

    Detta är inte ett undantag, utan ett systematiskt problem. Och det får stora konsekvenser för hur arbetsmiljöarbetet bedrivs – eller uteblir – redan i det första skedet.

    Frågan om hur byggherrar ska identifiera när ett projekt omfattas av byggnads- och anläggningslagstiftningen är avgörande, och förtjänar en egen, fördjupad genomgång.

    Bas-P är inte expert på alla risker

    När projekteringen väl pågår uppstår ofta nästa missförstånd: att Bas-P förväntas ha koll på samtliga arbetsmiljörisker i projektet.

    Detta är ett grundläggande feltänk.

    Bas-P kan omöjligt vara expert på varje teknisk disciplin eller lösning. Arbetsmiljörisker uppstår genom projekteringsval – och ansvaret för dessa ligger hos respektive projektör.

    Bas-P:s uppdrag är inte att ersätta projektörernas ansvar, utan att säkerställa att det tas.

    Samordning handlar om systematik – inte detaljkontroll

    Bas-P:s kärnuppgift är att skapa struktur, systematik och uppföljning i arbetsmiljöarbetet under planering och projektering. Det handlar om att säkerställa att riskidentifiering och riskbedömning sker löpande, inom varje disciplin, och att frågor som kräver samordning fångas upp i tid.

    När Bas-P tvingas bli teknisk granskare är det ofta ett tecken på att systemet brister – inte att rollen fungerar.

    Bas-P:s arbete börjar i organisationen

    För att Bas-P ska kunna arbeta effektivt måste rollen vara en del av projektledningen och ha tillgång till beslutsprocesserna. Om Bas-P placeras vid sidan av, utan mandat eller inflytande, reduceras uppdraget till efterhandsgranskning.

    Arbetsmiljösamordning kräver möjlighet att påverka hur arbetet bedrivs – inte bara reagera på resultatet.

    Bas-P som funktion – inte som ensam individ

    En återkommande förenkling i byggprojekt är att Bas-P betraktas som en enskild person, snarare än som en funktion med ett definierat uppdrag och ett faktiskt arbetsinnehåll.

    I mindre projekt kan detta ibland fungera. Men i större eller mer komplexa projekt blir det snabbt tydligt att mängden arbetsuppgifter inte kan bäras av en individ, oavsett kompetens.

    Bas-P består i praktiken av arbetsuppgifter som behöver utföras kontinuerligt och systematiskt. Hur dessa uppgifter organiseras – av en person eller flera handläggare – är en organisatorisk fråga. Det avgörande är att funktionen ges förutsättningar att fungera.

    Detta perspektiv blir ännu tydligare i utförandeskedet, där Bas-U:s arbete ofta kräver en större organisation. Frågan om Bas-P och Bas-U som funktion snarare än person utvecklas vidare i artikeln Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare.

    När Bas-P får bära systemfel

    När arbetsmiljöbrister uppmärksammas i efterhand pekas Bas-P ofta ut. Men i många fall ligger problemet i att rollen aldrig haft förutsättningar att fungera som tänkt – varken organisatoriskt eller tidsmässigt.

    När systemet brister hamnar ansvaret lätt hos den samordnande rollen, trots att orsakerna ofta finns i tidiga beslut, otydlig organisation eller uteblivet projekteringsansvar.

    Avslutande reflektion

    Bas-P:s uppdrag handlar inte om att ha koll på allt. Det handlar om att skapa förutsättningar för andra att ta sitt ansvar – från projektets första idé till färdig projektering.

    Först när byggherren förstår att Bas-P-arbetet börjar innan projekteringen, när projektörer arbetar utifrån sitt faktiska ansvar och när samordningen ges rätt mandat och tid, kan arbetsmiljöarbetet bli systematiskt i praktiken.

    Bas-P är inte lösningen på bristande arbetsmiljöarbete. Men utan en fungerande Bas-P-funktion – från början – kommer problemen att fortsätta upprepas.

    Läs även: Projektörernas ansvar – där många arbetsmiljörisker faktiskt uppstår

    Fördjupning

    För en stegvis genomgång av hur Bas-P-uppdraget kan organiseras i praktiken, se vår praktiska vägledning för Bas-P.

    BASYS hjälper Bas-P att hålla samman projektörernas underlag och frågor som berör flera tekniska discipliner. Läs Så stödjer BASYS Bas-P:s planering och samordning för att se hur tekniska gränssnitt, tid och byggbarhet tas med i samordningsarbetet.

    Kort sammanfattning

    Bas-P:s uppdrag är att samordna arbetsmiljöfrågor under planering och projektering – inte att veta allt eller ta över projektörernas ansvar. Arbetet måste börja innan projekteringen och kräver rätt organisatoriska förutsättningar för att fungera.

    Stöd i praktiken

    När projekteringsarbetet kräver en samordnande funktion som kan agera redan från projektets start, kan extern kompetens säkerställa att Bas-P-uppdraget bärs systematiskt.

    → Bas-P-konsult – samordning i planering och projektering

    Rikard Almgren
    Rikard Almgren

    Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare

    Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.

    Läs mer om Rikard