Byggnads- och anläggningsarbete – begreppsförklaring
Arbete som omfattar uppförande, ändring, underhåll eller rivning av byggnadsverk – regleras av AFS 2023:3.
Kort svar
Byggnads- och anläggningsarbete omfattar nybyggnad, ombyggnad, renovering, rivning och markarbeten. Om arbetet klassas som detta gäller AFS 2023:3 med krav på Bas-P, Bas-U och arbetsmiljöplan.
Vad är Byggnads- och anläggningsarbete?
Byggnads- och anläggningsarbete är ett centralt begrepp i arbetsmiljölagstiftningen och definieras i AFS 2023:3. Det avgör om ett projekt omfattas av föreskrifternas krav på bland annat byggarbetsmiljösamordning, arbetsmiljöplan och förhandsanmälan.
Definition enligt AFS 2023:3
Enligt 2 § AFS 2023:3 avses med byggnads- och anläggningsarbete:
> Arbete som avser uppförande, ändring, ombyggnad, reparation, underhåll eller rivning av byggnad, anläggning eller annan fast anordning, eller av fasta installationer i dessa. Med byggnads- och anläggningsarbete avses också markarbeten samt schaktning och annat arbete för ändring av markens beskaffenhet.
Vad omfattas?
Definitionen är bred och inkluderar bland annat:
- Nybyggnation – uppförande av byggnader, broar, tunnlar, vägar
- Ombyggnad och renovering – fasadarbeten, installationsbyten, takarbeten
- Reparation och underhåll – även mindre arbeten om de sker på ett byggnadsverk
- Rivning – nedmontering av byggnader eller anläggningar
- Markarbeten – schaktning, grundläggning, ledningsdragning
- Installationsarbeten – el, VVS, ventilation i fasta installationer
Varför är definitionen viktig?
Om ett arbete klassificeras som byggnads- och anläggningsarbete gäller särskilda krav enligt AFS 2023:3:
1. Byggherreansvar – den som låter utföra arbetet har ansvar för arbetsmiljösamordning 2. Byggarbetsmiljösamordnare – Bas-P och Bas-U ska utses 3. Arbetsmiljöplan – ska upprättas vid arbete med särskilda risker eller vid förhandsanmälan 4. Förhandsanmälan – krävs för större projekt 5. Dokumentation – krav på riskbedömning och samordning
Vanliga missförstånd
### "Det är bara en installation"
Ett vanligt misstag är att inte identifiera arbeten som byggnads- och anläggningsarbete när de benämns som "installationsprojekt", "processprojekt" eller "underhållsarbete". Det är arbetets faktiska innehåll – inte vad det kallas – som avgör om AFS 2023:3 gäller.
### "Det är på vår egen anläggning"
Att arbetet sker på ett eget driftställe påverkar inte bedömningen. Även arbeten inom industri, produktion eller infrastruktur omfattas om de uppfyller definitionen.
### "Det är ett litet jobb"
Arbetets storlek avgör inte om det är byggnads- och anläggningsarbete. Även mindre arbeten kan omfattas – storleken påverkar däremot vilka krav som aktualiseras (t.ex. förhandsanmälan och arbetsmiljöplan).
Fördjupning
Fördjupning
Byggherren ansvarar för att identifiera om ett arbete utgör byggnads- och anläggningsarbete och att säkerställa att tillämpliga krav i AFS 2023:3 följs. Detta inkluderar att utse Bas-P och Bas-U samt att se till att arbetsmiljöplan upprättas när det krävs.
Lagar & Regler
AFS 2023:3, 2 § (definition) samt kapitel 2–4
Fördjupa dig hos originalkällan
Vill du läsa den fullständiga och officiella texten? Här har vi samlat det viktigaste och översatt det till enklare svenska. För djupdykning, gå direkt till källan:
Läs mer hos ArbetsmiljöverketSammanfattning
- Omfattar nybyggnad, ombyggnad, underhåll, rivning och markarbeten
- Om arbetet klassas som detta gäller AFS 2023:3
- Krav på Bas-P, Bas-U och arbetsmiljöplan vid särskilda risker
- Arbetets innehåll avgör – inte vad det kallas
Vanliga frågor om Byggnads- och anläggningsarbete
Vad räknas som byggnads- och anläggningsarbete?
Omfattas installationsarbeten av AFS 2023:3?
Gäller AFS 2023:3 för underhållsarbeten?
Spelar projektets storlek någon roll?
Vem avgör om ett arbete är byggnads- och anläggningsarbete?
Redaktionellt ansvar
Denna begreppsförklaring är framtagen av BAMS AB.
Senast uppdaterad: 3 januari 2026
Relaterade begrepp
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Förhandsanmälan
Anmälan till Arbetsmiljöverket som byggherren ska göra innan utförandeskedet påbörjas i projekt av viss storlek
Byggarbetsplats
Den avgränsade plats där byggnads- eller anläggningsarbete utförs under en begränsad tid, med särskilda krav på arbetsmiljösamordning
Särskilda risker
Arbeten och förhållanden som enligt AFS 2023:3 medför förhöjd risk för allvarlig ohälsa eller olycksfall och kräver särskilda åtgärder.
Fler termer inom Processer
Tekniskt samråd
Möte mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden för att gå igenom projektets tekniska genomförande innan byggstart.
Klartecken för arbetsstart
Formellt godkännande från Bas-U som innebär att en entreprenör får påbörja arbete först när relevanta arbetsmiljörisker är identifierade, hanterade eller planerade i enlighet med arbetsmiljöplanen och gällande samordning.
Arbetsmiljörevision
Strukturerad granskning av hur arbetsmiljöarbetets organisation, rutiner och uppföljning fungerar i praktiken.
Arbetsplatsmöte (APL-möte)
Regelbundna möten på byggarbetsplatsen där Bas-U samordnar arbetsmiljö, planering och säkerhetsfrågor mellan entreprenörer – hålls vanligtvis varje vecka
Schaktarbete
Grävning och borttagning av jord, berg eller massor – ett av de farligaste arbetsmomenten på grund av risker för ras, träff på ledningar och fall.
Arbetsberedning
Arbetsgivarens detaljerade planering av ett arbetsmoment – ordningsföljd, förutsättningar, risker och åtgärder som genomgås med personalen före start