Systematiskt byggarbetsmiljöarbete – när AFS 2023:3 läses som struktur
Byggarbetsmiljöarbete beskrivs ofta genom roller, dokument och efterlevnad. Trots detta återkommer samma typer av arbetsmiljöbrister i projekt efter projekt – även där kompetensen är hög och ambitionen god. Det pekar på att byggarbetsmiljöarbetet i praktiken ofta hanteras fragmenterat, snarare än som ett sammanhängande system.
Snabbt svar
AFS 2023:3 förutsätter ett systematiskt byggarbetsmiljöarbete där flera ansvar verkar parallellt och samtidigt. Systematik uppstår när dessa ansvar förstås som ömsesidigt beroende och organiseras som en helhet över tid.
Byggarbetsmiljöspecialist

Systematiskt byggarbetsmiljöarbete är en struktur som finns i AFS 2023:3 och som hanterar hur ansvar utövas genom ett byggprojekt. I byggherrens arbetsmiljöansvar ingår att utse Bas-P, ta fram arbetsmiljöplan och hantera särskilda risker. Samtidigt visar återkommande brister att dessa delar ofta behandlas var för sig, snarare än som delar av ett sammanhängande ansvarssystem.
AFS 2023:3 utgår från att byggherrens arbetsmiljöansvar organiseras som ett ansvar för struktur och samordning över tid. Föreskriften tydliggör hur ansvar är tänkt att fungera tillsammans genom projektets olika skeden, från planering till utförande, för att motverka att arbetsmiljöarbetet delas upp i isolerade moment.
Begreppet systematiskt byggarbetsmiljöarbete används inte uttryckligen i föreskriften, men regelverket bygger på just denna logik.
Ett regelverk byggt på parallella ansvar
AFS 2023:3 beskriver ett system där flera ansvar verkar samtidigt, i olika skeden och på olika nivåer. Byggherren organiserar och skapar förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Bas-P samordnar arbetsmiljöfrågorna under planering och projektering. Projektörerna ansvarar för de risker som byggs in i deras tekniska lösningar. Bas-U samordnar arbetsmiljön under utförandet. Arbetsgivarna ansvarar för sina arbetstagare, oavsett avtalsform.
Denna uppdelning bygger på att varje aktör ansvarar för det som faktiskt går att påverka i det egna skedet. När ansvaret förstås och utövas i sitt sammanhang skapas förutsättningar för ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Problem uppstår när ansvar behandlas isolerat eller när man förväntar sig att senare skeden ska kompensera för beslut som redan är fattade.
Systematik uppstår när ansvaren kopplas ihop och används i rätt ordning.
Varför erfarenhet inte räcker
I många projekt finns erfarna personer som löser problem när de uppstår. Risker identifieras, lösningar tas fram och arbetet fungerar i stunden. Denna förmåga kan ge resultat på kort sikt, men skapar ett sårbart system över tid.
När arbetsmiljöarbetet bärs av individer i stället för av struktur blir det beroende av närvaro, personkemi och informell kunskap. Vid personalbyten, förändrade förutsättningar eller ökande komplexitet tappar arbetet snabbt sin stabilitet.
AFS 2023:3 utgår från att arbetsmiljöarbete ska vara organiserat så att det går att följa upp, överföra och bära även när projektet förändras. Strukturen ska göra arbetsmiljöarbetet robust, inte personberoende.
Tidiga beslut formar arbetsmiljön
Många brister i byggarbetsmiljön har sin grund i hur tidiga beslut fattas. Tekniska lösningar prioriteras, utrymmen dimensioneras och förutsättningar låses, medan arbetsmiljöperspektivet behandlas senare i processen.
De mest avgörande arbetsmiljöriskerna uppstår när lösningar väljs och förutsättningar fastställs. När dessa beslut är tagna finns ofta begränsat handlingsutrymme kvar att arbeta förebyggande i utförandeskedet.
Systematiskt byggarbetsmiljöarbete innebär att arbetsmiljöperspektivet följer varje tekniskt förslag, varje förändring och varje avvägning. Det är då risker kan förebyggas, snarare än hanteras i efterhand.
Samordning som funktion i systemet
Samordning innebär att gemensamma risker hanteras där de uppstår, i gränssnitten mellan aktörer, discipliner och skeden. För att detta ska fungera krävs att varje aktör bedriver ett eget, aktivt arbetsmiljöarbete inom sitt ansvar.
När projekteringen hanterar sina risker skapas förutsättningar för Bas-P att samordna arbetet. När arbetsgivarna fullgör sitt ansvar kan Bas-U samordna arbetsmiljön under utförandet. Samordning bygger på att arbete utförs i varje led och fungerar som en koppling mellan ansvar, inte som en ersättning för dem.
När systemet prövas i praktiken
Byggprojekt präglas av förändring. Förutsättningar justeras, tidplaner pressas och nya aktörer tillkommer. Ett systematiskt byggarbetsmiljöarbete kännetecknas av att dessa förändringar kan hanteras utan att arbetsmiljön försämras.
När strukturen finns kan ansvar aktiveras i rätt skede, risker fångas upp och beslut justeras. När strukturen saknas hanteras varje förändring som ett undantag, ofta genom ad hoc-lösningar som gör arbetsmiljöarbetet reaktivt och personberoende.
Systematik som förhållningssätt
Systematiskt byggarbetsmiljöarbete är ett sätt att organisera ansvar, beslut och uppföljning så att arbetsmiljöfrågor hanteras där de hör hemma och när de fortfarande går att påverka. Det är detta förhållningssätt som gör det förebyggande arbetet möjligt.
AFS 2023:3 beskriver denna struktur. När föreskriften förstås som en sammanhängande helhet blir det tydligt varför ansvar inte kan flyttas bakåt i kedjan, varför samordning bygger på eget arbete och varför tidiga beslut är avgörande för arbetsmiljön.
Det är då byggarbetsmiljöarbetet får bärighet över tid.
Fördjupning
För en stegvis genomgång av hur systematiskt byggarbetsmiljöarbete kan organiseras i praktiken, se vår praktisk vägledning för byggherrar.
Stöd i praktiken
När organisationen kring byggherrens arbetsmiljöansvar behöver stärkas, och när systematik ska etableras genom hela projektet, kan extern kompetens vara ett relevant stöd.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Relaterade artiklar
Särskilda risker är inte en notering – de är ett krav på åtgärd
Många av de allvarligaste olyckorna i bygg- och anläggningsprojekt sker trots att riskerna varit kända i förväg. De har identifierats, beskrivits och ibland till och med lyfts som särskilda risker. Ändå inträffar olyckorna.
Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare
Bas-P och Bas-U är inte roller i betydelsen en person med ett ansvar. De är funktioner – samlade arbetsuppgifter som måste utföras kontinuerligt och systematiskt i byggprojekt.
Byggherrens organisatoriska ansvar: mandat, resurser och uppföljning
Byggherrens organisatoriska ansvar blir praktiskt genom tydliga beslutsvägar, tillräckliga resurser och uppföljning från ledning till projekt.