Bas-P och Bas-U – två roller med ansvar i olika skeden
Inom byggarbetsmiljö så återkommer det gång på gång frågan om det finns någon skillnad mellan Bas-P och Bas-U. Ofta reduceras skillnaden till att den ena verkar före byggstart och den andra under utförandet eller byggskedet. Det är korrekt i grunden – men långt ifrån tillräckligt för att förstå varför rollerna finns, hur de hänger ihop och när det faktiskt är olämpligt att låta samma person bära båda funktionerna.
Snabbt svar
Bas-P samordnar arbetsmiljö under projektering, Bas-U under utförande. Samma person kan ha båda rollerna i mindre projekt, men i större projekt krävs ofta uppdelning.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 31 januari 2025

Inom byggarbetsmiljö så återkommer det gång på gång frågan om det finns någon skillnad mellan Bas-P och Bas-U. Ofta reduceras skillnaden till att den ena verkar före byggstart och den andra under utförandet eller byggskedet. Det är korrekt i grunden – men långt ifrån tillräckligt för att förstå varför rollerna finns, hur de hänger ihop och när det faktiskt är olämpligt att låta samma person bära båda funktionerna.
När arbetsmiljöproblem uppstår i byggprojekt riktas blicken ofta mot utförandet. Det är där riskerna blir synliga och där konsekvenserna uppstår. Samtidigt har många av dessa risker sitt ursprung långt tidigare, i hur projektet har planerats, projekterats och organiserats.
Det är just denna uppdelning i skeden som är grunden för varför regelverket skiljer mellan Bas-P och Bas-U. Roller som tillsammans ska säkerställa ett sammanhängande arbetsmiljöarbete – men som verkar under helt olika förutsättningar.
Bas-P och Bas-U verkar i olika beslutslogiker
Bas-P är byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering. Uppdraget handlar om att samordna arbetsmiljöarbetet när lösningar fortfarande är formbara. I detta skede handlar arbetsmiljöarbete om att påverka val: tekniska lösningar, utrymmen, metoder, ordningsföljder och förutsättningar.
Bas-U är byggarbetsmiljösamordnare för utförandet. Här är fokus ett annat. Lösningarna är till stor del redan fastlagda och uppdraget handlar om att samordna arbetsmiljöarbetet i den faktiska produktionen, utifrån de förutsättningar som projekteringen har skapat.
Skillnaden är inte hierarkisk, utan funktionell. Bas-P verkar i ett skede där risker ska förebyggas genom utformning. Bas-U verkar i ett skede där risker ska hanteras i praktiken.
När dessa två logiker blandas ihop uppstår ofta problem.
Samordning är inte samma sak som ansvarsförskjutning
Ett återkommande missförstånd är att Bas-P och Bas-U skulle ta över arbetsmiljöansvar från andra aktörer. Så är inte fallet. Projektörer ansvarar för de risker som uppstår genom deras lösningar. Arbetsgivare ansvarar för sina arbetstagare. Byggherren ansvarar för att förutsättningar finns.
Bas-P och Bas-U samordnar – de ersätter inte.
Skillnaden mellan rollerna ligger därför inte i vem som "har mest koll", utan i vilket skede som samordningen sker och vilka beslut som fortfarande är möjliga att påverka.
Kan Bas-P och Bas-U vara samma person?
Ja, det kan de vara. Men inte alltid – och inte utan eftertanke.
I mindre eller mindre komplexa projekt kan det vara fullt rimligt att samma person innehar både Bas-P- och Bas-U-funktionen. Förutsättningen är då att projektets omfattning, risknivå och tidsutsträckning gör det möjligt att utföra båda uppdragen med tillräcklig kvalitet och närvaro.
Problemen uppstår när detta antas fungera per automatik.
När kombinationen blir svår – eller omöjlig
I större eller mer komplexa projekt är arbetsbelastningen i respektive skede ofta betydande. Bas-P-uppdraget kräver tid för samordning av projektering, uppföljning av riskhantering och dialog kring lösningar. Bas-U-uppdraget kräver närvaro, löpande samordning, introduktioner, uppföljning av entreprenörer och hantering av förändringar i produktionen.
När samma person förväntas bära båda funktionerna riskerar arbetsmiljöarbetet att reduceras till prioriteringsfrågor. Det som är mest akut – ofta produktionen – tar överhanden. Det förebyggande perspektivet trängs undan.
Ytterligare en begränsning är erfarenhet. I vissa projekt krävs djup kompetens både inom projektering och produktion. Att hitta en individ som fullt ut behärskar båda perspektiven är inte alltid möjligt. I sådana fall är det inte organisationen som anpassas efter uppdraget – utan uppdraget som anpassas efter individen. Det är sällan en hållbar lösning.
Projektering under utförande förändrar spelplanen
En allt vanligare utmaning är att projektering inte avslutas innan byggstart. I många projekt sker projektering parallellt med utförandet, ibland i form av så kallad "just in time"-projektering.
Detta ställer särskilda krav på organisationen.
När projektering sker under pågående utförande kvarstår kravet på Bas-P. Regelverket är tydligt med att Bas-P ska finnas när planering och projektering pågår – oavsett när i projektet detta sker. Det gäller särskilt när det handlar om tillfälliga och samverkande konstruktioner, som exempelvis ställningar, temporära stöd, montageordningar eller andra lösningar som endast existerar under byggskedet.
I dessa situationer kan det bli direkt olämpligt att låta samma person vara både Bas-P och Bas-U. Roller som samtidigt ska samordna projektering och produktion riskerar att hamna i en omöjlig lojalitetskonflikt mellan förebyggande analys och produktionspress.
Funktion före person
En viktig utgångspunkt är att Bas-P och Bas-U i praktiken bör ses som funktioner, inte som individer. I större projekt kan dessa funktioner behöva bemannas av flera handläggare. Det gäller särskilt när projektet omfattar många entreprenörer, flera samtidiga aktiviteter eller stora geografiska ytor.
Frågan bör därför inte vara om en person kan vara både Bas-P och Bas-U, utan om organisationen är dimensionerad för att bära båda funktionerna samtidigt.
Skillnaden avgörs av skedet – inte av titeln
Skillnaden mellan Bas-P och Bas-U handlar i grunden om när arbetsmiljöarbetet bedrivs och vilka beslut som fortfarande är möjliga att påverka. Bas-P verkar där risker ska förebyggas genom val. Bas-U verkar där risker ska hanteras i verkligheten.
När dessa roller samverkar väl skapas förutsättningar för ett sammanhängande arbetsmiljöarbete genom hela projektet. När de blandas ihop eller reduceras till formalia uppstår glapp – och det är i dessa glapp som olyckor ofta får fäste.
Avslutande reflektion
Att förstå skillnaden mellan Bas-P och Bas-U är inte en fråga om att kunna rätt titel. Det är en fråga om att förstå hur arbetsmiljöarbete fungerar i olika skeden av ett projekt.
I vissa projekt kan samma person bära båda funktionerna. I andra krävs tydlig uppdelning, fler handläggare eller kompletterande kompetens. Det avgörande är inte vad som är enklast organisatoriskt, utan vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera i praktiken.
När projektering, utförande och riskhantering får rätt förutsättningar i rätt skede finns möjlighet att arbeta förebyggande på riktigt. När de pressas in i samma roll, utan hänsyn till komplexitet och omfattning, flyttas problemen framåt i projektet – där de är svårare, dyrare och farligare att hantera.
Fördjupning
För en stegvis genomgång av hur Bas-P-uppdraget kan organiseras i praktiken, se vår praktiska vägledning för Bas-P.
För motsvarande vägledning för Bas-U, se vår praktiska vägledning för Bas-U.
Kort sammanfattning
Bas-P och Bas-U är två olika funktioner som verkar i olika skeden av ett byggprojekt. Bas-P samordnar arbetsmiljöarbetet under planering och projektering, medan Bas-U samordnar arbetsmiljöarbetet under utförandet. Samma person kan i vissa projekt inneha båda rollerna, men i större eller mer komplexa projekt krävs ofta tydlig uppdelning, fler handläggare eller kompletterande kompetens. Särskilt när projektering sker under pågående utförande kvarstår kravet på Bas-P, vilket kan göra kombinationen olämplig.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Relaterade artiklar
Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
När Bas-U blir platschef – och arbetsmiljö blir ett sidouppdrag
I många byggprojekt är Bas-U och platschef samma person. Upplägget motiveras med effektivitet, men är i praktiken ett av de vanligaste skälen till att arbetsmiljöarbetet brister.