Roller

    Byggherrens arbetsmiljöansvar i industriprojekt – från insikt till praktik

    Den här artikeln fokuserar på hur industriverksamheter faktiskt kan ta ansvar för byggherrens arbetsmiljöansvar i praktiken, utan att behöva göra om hela sin organisation eller börja bedriva verksamheten som ett byggbolag.

    Snabbt svar

    Industriverksamheter kan ta byggherrens arbetsmiljöansvar genom att integrera det i befintliga processer och tydliggöra byggherrerepresentantens roll.

    Byggarbetsmiljöspecialist

    8 min läsning20 maj 2025

    Uppdaterad: 20 maj 2025

    Dela denna sida:
    Industriellt byggprojekt med arbetare i skyddsutrustning

    I en tidigare artikel beskrev vi hur industriprojekt ofta innehåller byggnads- och anläggningsarbeten utan att detta uppmärksammas, och hur byggherrerollen därmed uppstår i praktiken utan att någon organiserar sig för den.

    Artikeln bygger på översikt för byggherrar och utgör en praktisk fördjupning för industrisektorn.

    När industriprojekt innehåller byggnads- och anläggningsarbeten – och byggherrerollen uppstår utan att någon märker det

    Den här artikeln tar vid där den förra slutade. Fokus ligger inte på varför det blir fel – utan på hur industriverksamheter faktiskt kan ta ansvar för byggherrens arbetsmiljöansvar i praktiken, utan att behöva göra om hela sin organisation eller börja bedriva verksamheten som ett byggbolag.

    Från insikt till handling

    När en industriverksamhet väl har identifierat att projekt innehåller byggnads- och anläggningsarbeten sker ofta ett skifte i förståelsen. Frågan är inte längre om regelverket är tillämpligt, utan hur organisationen ska klara av att leva upp till det.

    Det är här många fastnar. Man ser kraven, men saknar en tydlig bild av hur byggherrens arbetsmiljöansvar faktiskt kan omsättas i en industriell kontext där projekten ofta är tätt integrerade med drift, underhåll och produktion.

    Nyckeln är att förstå att byggherrens arbetsmiljöansvar inte är ett separat spår vid sidan av verksamheten, utan något som behöver vävas in i befintliga strukturer och beslutspunkter.

    Byggherrerepresentanten som bärande funktion

    I industriprojekt är det sällan realistiskt att hela organisationen ska förstå eller hantera byggherrens arbetsmiljöansvar i detalj. I stället behöver ansvaret samlas och hållas ihop genom en tydlig funktion.

    Byggherrerepresentanten är inte en titel, utan ett nav. Det är den funktion som kan översätta krav kopplade till byggnads- och anläggningsarbete till industrins sätt att planera, besluta och genomföra projekt.

    För att detta ska fungera krävs att byggherrerepresentanten har tillräcklig kompetens, mandat och organisatorisk närhet till de processer där projekten faktiskt uppstår. Utan detta riskerar rollen att bli symbolisk, och arbetsmiljöansvaret fortsätter att falla mellan stolarna.

    Kompetens där besluten fattas

    Ett vanligt missförstånd är att lösningen ligger i breda utbildningsinsatser för hela organisationen. I praktiken är det sällan effektivt.

    Det avgörande är att rätt kompetens finns hos dem som initierar, planerar och beställer arbeten. Det är där man tidigt kan avgöra om ett projekt innehåller byggnads- och anläggningsarbeten, och där man kan säkerställa att byggherrens arbetsmiljöansvar hanteras från start.

    När denna kompetens saknas upptäcks byggmomenten ofta först i utförandet, vilket gör arbetsmiljöarbetet reaktivt. När den finns på rätt nivå kan risker identifieras, roller tillsättas och förutsättningar skapas innan arbetet når arbetsplatsen.

    Integrera – inte parallellisera

    Ett av de vanligaste felen är att försöka hantera byggherrens arbetsmiljöansvar genom att skapa parallella processer som löper vid sidan av ordinarie verksamhet.

    Den hållbara lösningen är att integrera byggherrens arbetsmiljöansvar i befintliga underhålls-, revisions- och projektprocesser. Det innebär att identifiering av byggnads- och anläggningsarbete, kopplingen till byggarbetsmiljöregelverket och beslut om organisering blir en naturlig del av förstudier, investeringsbeslut och projektstart – inte ett tillägg i efterhand.

    Från driftlogik till bygglogik – två regelverk som måste mötas

    Industriverksamheter är ofta mycket skickliga på att hantera arbetsmiljörisker i drift. Problemet uppstår när samma logik tillämpas på byggnads- och anläggningsarbeten, där både riskbilden och regelverken ser annorlunda ut.

    Bygg- och anläggningsarbete omfattas av särskilda krav som inte alltid finns i industriell driftmiljö. Ett konkret exempel är att det inom bygg- och anläggningsprojekt finns uttalade minimikrav på personlig skyddsutrustning som vissa industrier inte uppnår i sin ordinarie verksamhet.

    Att ta byggherrens arbetsmiljöansvar i industriprojekt handlar därför inte om att överge driftlogiken, utan om att komplettera den med bygglogik där byggmoment förekommer.

    Förstärka det som redan finns – inte börja om

    En praktisk och ofta framgångsrik väg framåt är att förstärka den befintliga organisationen ur ett samordnings- och arbetsmiljöperspektiv.

    Många industrier har redan uttalade eller utpekade funktioner som arbetar med arbetsmiljö, samordning eller tillståndsfrågor, exempelvis samordningsansvariga vid fast driftställe. Dessa funktioner är ofta en viktig del av lösningen – men de utgör sällan hela svaret.

    Även projektledare och beställare av arbeten behöver uppbackning i hur byggarbetsmiljöansvaret ska hanteras. Det handlar bland annat om att förstå när roller som Bas-P och Bas-U behöver utses, vad deras respektive arbetsuppgifter innebär och hur dessa roller ska fungera i relation till industrins befintliga organisation.

    Utan denna koppling riskerar Bas-P och Bas-U att tillsättas sent, formellt eller utan verkliga förutsättningar att arbeta förebyggande. När kopplingen finns på plats kan däremot projekteringsarbete, planering och utförande knytas ihop till ett sammanhållet arbetsmiljöarbete, där både driftens och byggskedets risker hanteras.

    För att detta ska fungera krävs en tydlig process som fångar upp olika typer av projekt, identifierar när byggnads- och anläggningsarbete ingår och kopplar detta till rätt organisering av byggarbetsmiljöarbetet. Därtill behövs anpassade arbetssätt och dokument som är begripliga, genomförbara och anpassade till industrins verklighet.

    När detta saknas blir kraven lätt abstrakta och svåra att omsätta, vilket i sin tur riskerar att göra arbetsmiljöarbetet till ett hinder snarare än ett stöd.

    Praktik före teori

    Byggherrens arbetsmiljöansvar fungerar först när det är förankrat i hur organisationen faktiskt arbetar – inte i hur man önskar att den skulle fungera.

    Avslutande reflektion

    Byggherrens arbetsmiljöansvar i industriprojekt handlar i grunden om struktur, inte om juridik. När byggherrerepresentanten är tydlig, kompetensen finns där besluten fattas och roller som Bas-P och Bas-U kopplas in med rätt förutsättningar, går det att hantera byggarbetsmiljö på ett sätt som är både praktiskt genomförbart och långsiktigt hållbart.

    Fördjupning

    Fördjupa dig i byggherrens ansvar i praktiken för en samlad genomgång av hur ansvaret fungerar i olika skeden.

    Läs även vår artikel om hur samordningsrollerna kan organiseras: Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?

    Se även vår praktiska vägledning för byggherrar.

    Kort sammanfattning

    Industriverksamheter som bedriver projekt med byggnads- och anläggningsarbeten behöver organisera sig för byggherrens arbetsmiljöansvar. Nyckeln är att integrera ansvaret i befintliga processer, tydliggöra byggherrerepresentantens roll och säkerställa att Bas-P och Bas-U kopplas in med rätt förutsättningar från start.

    Rikard Almgren
    Rikard Almgren

    Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare

    Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.

    Läs mer om Rikard