Roller

    När industriprojekt innehåller byggnads- och anläggningsarbeten – och byggherrerollen uppstår utan att någon märker det

    I många industriverksamheter genomförs projekt som aldrig benämns som byggprojekt. De kallas revisioner, installationsprojekt eller underhållsinsatser. Men när dessa innehåller byggnads- och anläggningsarbeten blir byggarbetsmiljöregelverket tillämpligt – oavsett vad projektet kallas.

    Snabbt svar

    När industriprojekt innehåller byggnads- och anläggningsarbeten uppstår byggherrerollen – oavsett projektets namn. Om detta inte identifieras organiseras ingen för att följa regelverket.

    Byggarbetsmiljöspecialist

    8 min läsning15 maj 2025

    Uppdaterad: 15 maj 2025

    Dela denna sida:
    Industrianläggning med pågående byggnads- och anläggningsarbete
    Industriprojekt innehåller ofta byggnadsarbeten utan att det uppmärksammas

    I många industriverksamheter genomförs projekt som aldrig benämns som byggprojekt. De kallas revisioner, installationsprojekt, processprojekt, maskinprojekt eller större underhållsinsatser. Fokus ligger på funktion, produktion och driftssäkerhet – inte på byggande.

    Artikeln utgår från byggherrens ansvar i praktiken och belyser hur rollen uppstår i industriella sammanhang.

    Samtidigt innehåller dessa projekt ofta byggnads- och anläggningsarbeten.

    Det är just förekomsten av byggnads- och anläggningsarbete som utlöser särskilda krav i arbetsmiljölagstiftningen för bygg, oavsett vad projektet kallas eller vilken teknisk huvudfunktion det har. När detta inte uppmärksammas uppstår ett återkommande problem: regelverket blir tillämpligt, men ingen organiserar sig för att följa det.

    Vad menas egentligen med byggnads- och anläggningsarbete?

    Byggnads- och anläggningsarbete är inte ett administrativt begrepp utan ett arbetsinnehåll. Det omfattar arbeten som rivning, ombyggnad, markarbeten, håltagning, montage av bärande konstruktioner och fasta installationer som integreras i byggnader eller anläggningar.

    När sådana arbeten förekommer i ett projekt ställs särskilda krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. Det innebär inte att projektet som helhet måste betraktas som ett byggprojekt i affärsmässig eller organisatorisk mening. Däremot innebär det att byggherrens arbetsmiljöansvar uppstår för just dessa arbeten.

    Det är denna distinktion – mellan projektets namn och arbetets art – som ofta missas.

    Varför räcker inte driftens arbetsmiljöarbete?

    I verksamheter med fast driftställe finns ofta en etablerad arbetsmiljöorganisation. Skyddsronder, tillståndssystem och rutiner fungerar väl i den dagliga driften. Det skapar en rimlig känsla av kontroll och trygghet.

    Problemet är att byggnads- och anläggningsarbeten skiljer sig fundamentalt från driftarbete. De är tillfälliga, föränderliga och sker ofta parallellt med pågående verksamhet. Arbetsmiljöriskerna uppstår inte bara i själva arbetsmomenten, utan i samspelet mellan aktörer, tidplaner, utrymmen och tillfälliga lösningar.

    När industriprojekt som innehåller byggmoment hanteras som om de vore ren drift uppstår ett strukturellt glapp. De roller och funktioner som byggarbetsmiljöregelverket förutsätter identifieras inte. Det sker inte för att någon har valt bort dem, utan för att man aldrig uppfattade att de behövdes.

    Hur byggherrerollen uppstår i industriprojekt

    Byggherrerollen uppstår inte genom vad ett projekt kallas, utan genom vad verksamheten faktiskt gör.

    När en verksamhet initierar ett projekt och låter byggnads- eller anläggningsarbeten utföras inom sitt område, uppstår byggherrerollen för dessa arbeten. Det sker oavsett om projektet internt betraktas som ett installations-, maskin- eller processprojekt.

    I praktiken innebär detta att många industriverksamheter agerar byggherre utan att vara medvetna om det. De organiserar projektet utifrån driftlogik, men omfattas samtidigt av krav som bygger på bygglogik.

    Det är i den kollisionen som många arbetsmiljöproblem tar sin början.

    När de grundläggande frågorna aldrig ställs

    I dessa projekt är det sällan någon som gör ett aktivt fel. I stället saknas ett tidigt ställningstagande. Frågan om projektet innehåller byggnads- och anläggningsarbete ställs inte, och därmed ställs inte heller följdfrågorna om organisering, roller och ansvar.

    Projektet rullar vidare enligt invanda mönster. Projektering fokuserar på teknisk funktion och produktionsmål. Arbetsmiljörisker identifieras sent eller lämnas vidare till nästa skede. Samordning sker informellt och personberoende.

    Alla gör sitt bästa – men ingen har helheten.

    Konsekvenserna visar sig först i utförandet

    Det är sällan i planeringsskedet som problemen blir synliga. De uppstår när arbetet ska utföras.

    Plötsligt befinner sig flera entreprenörer på samma yta. Arbeten sker parallellt med ordinarie drift. Tillfälliga lösningar staplas på varandra och arbetsmiljöriskerna förändras dag för dag. Ingen har ett samlat ansvar för arbetsmiljön i byggskedet, trots att riskbilden tydligt motsvarar just den situation som byggarbetsmiljöreglerna är avsedda för.

    När tillsyn sker eller en olycka inträffar blir frågan ofrånkomlig: varför identifierades inte detta tidigare?

    Ett mönster snarare än enstaka misstag

    Detta är inte ett undantag. Det är ett återkommande mönster inom industri, energi, process och infrastruktur med fast driftställe. Projekten drivs inom befintlig verksamhet, leds av personer med hög teknisk och operativ kompetens och innehåller byggnads- och anläggningsarbeten som aldrig hanteras som sådana ur arbetsmiljöperspektiv.

    Det är inte ett individuellt kompetensproblem – det är ett systemproblem.

    Avslutande reflektion

    Byggarbetsmiljölagstiftningen är inte till för traditionella byggarbetsplatser som sådana. Den är till för arbeten med särskild risk, komplexitet och tillfällighet – exakt de förhållanden som ofta uppstår i industriprojekt när byggmoment ingår.

    När dessa arbeten inte identifieras i tid uppstår byggherrerollen i praktiken, men utan organisation, struktur eller medvetenhet. Arbetsmiljöarbetet blir då reaktivt, fragmenterat och personberoende.

    Först när verksamheter börjar ställa frågan om ett projekt innehåller byggnads- och anläggningsarbete finns det en reell möjlighet att organisera arbetsmiljöarbetet rätt från början.

    Fördjupning

    För en samlad genomgång av hur byggherrens ansvar i praktiken kan organiseras i olika skeden, se vår samlade vägledning.

    Läs mer om byggherrens roll och ansvar i vår artikel Byggherrens arbetsmiljöansvar – vad innebär det i praktiken?.

    Fördjupa dig i hur projektet kan organiseras för att hantera arbetsmiljöfrågor i stegvis vägledning för byggherrar.

    Kort sammanfattning

    När industriprojekt innehåller byggnads- och anläggningsarbeten blir byggarbetsmiljöregelverket tillämpligt, oavsett projektets namn eller huvudsakliga funktion. Om detta inte identifieras uppstår byggherrerollen utan att någon organiserar sig för den – vilket leder till ett arbetsmiljöarbete som inte är anpassat till riskerna i byggskedet.

    Stöd i praktiken

    När industriprojekt behöver stöd i att organisera byggherreansvaret och samordningen kan extern kompetens vara relevant.

    → Byggherre-konsult – arbetsmiljöansvar i praktiken

    → Industriarbetsmiljö i projekt – stöd för industriverksamheter

    Rikard Almgren
    Rikard Almgren

    Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare

    Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.

    Läs mer om Rikard