När tillfälliga och samverkande konstruktioner behandlas som något tillfälligt – men konsekvenserna är permanenta
Tillfälliga konstruktioner är sällan tillfälliga ur risk- och ansvarsperspektiv. När de projekteras utan tydlig samordning flyttas riskerna till byggskedet där konsekvenserna blir störst.
Snabbt svar
Tillfälliga konstruktioner kräver tydligt projekteringsansvar. När de behandlas som praktiska lösningar i byggskedet blir risker permanenta.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 25 maj 2025

I många bygg- och industriprojekt finns konstruktioner som aldrig riktigt får en tydlig hemvist. De är inte avsedda att stå kvar när projektet är färdigt, de är inte alltid en del av den permanenta projekteringen och de betraktas ofta som något som kan lösas senare, när arbetet väl pågår. Enligt AFS 2023:3 kräver dessa konstruktioner samma systematiska riskhantering som den permanenta projekteringen.
När tillfälliga och samverkande konstruktioner utformas aktualiseras projektörens arbetsmiljöansvar i bygg- och anläggningsprojekt, eftersom tekniska val påverkar både stabilitet och hur arbeten kan utföras säkert i byggskedet.
Problemet är att dessa konstruktioner sällan är tillfälliga ur ett risk- och ansvarsperspektiv. De kan bära laster, påverka stabilitet, styra arbetsmetoder och vara direkt avgörande för människors säkerhet – trots att de ofta behandlas som sekundära eller praktiska lösningar i utförandet.
När konstruktionen finns – men projekteringen saknas
Tillfälliga och samverkande konstruktioner förekommer i nästan alla projekt. Det kan handla om ställningar som samverkar med byggnaden, provisoriska stagningar, tillfälliga upplag, arbetsplattformar, montageordningar eller lösningar för håltagning och öppningar.
I praktiken är detta konstruktioner som påverkar både byggnadens beteende och arbetsmiljön under utförandet. Ändå hamnar de ofta utanför den formella projekteringen.
Det som saknas är sällan en teknisk lösning – det som saknas är ett tydligt projekteringsansvar.
När ingen definierar vem som projekterar, kontrollerar och tar ansvar för dessa konstruktioner uppstår ett tomrum. I det tomrummet blir tillfälliga lösningar permanenta risker.
"Det där löser vi i produktionen" – ett farligt antagande
Ett av de vanligaste resonemangen kring tillfälliga konstruktioner är att de hanteras i byggskedet. Det kan låta rimligt, men bygger ofta på ett grundläggande missförstånd.
Att ta fram, anpassa eller dimensionera en tillfällig eller samverkande konstruktion är projektering. Det är inte ett utförande i efterhand, utan ett tekniskt ställningstagande som påverkar både stabilitet och arbetsmiljö.
Utförare som i praktiken blir projektörer
I byggskedet anlitas ofta specialiserade aktörer för att ta fram lösningar för tillfälliga konstruktioner. Det kan vara ställningsföretag, bygghissleverantörer eller entreprenörer som projekterar montageordningar eller provisoriska lösningar som en del av sitt uppdrag.
När dessa aktörer tar fram tekniska lösningar agerar de som projektörer i arbetsmiljölagstiftningens mening – även om projekteringen sker under pågående utförande.
Det innebär att kraven på att planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet gäller även här. Riskidentifiering, bedömningar, egenkontroller och dokumenterade ställningstaganden ska göras, trots att lösningen tas fram sent i processen.
Detta är en verklighet som många av dessa aktörer varken känner till eller är organiserade för.
När projektering sker i byggskedet – och systemet inte hänger med
Det som ofta förbises är att projektering inte upphör bara för att byggskedet har påbörjats. Tvärtom uppstår projektering ofta just då, när förutsättningarna blir konkreta och behovet av tillfälliga lösningar blir tydligt.
När projektering sker i byggskedet utan att erkännas som projektering faller den utanför den systematik som regelverket bygger på.
Detta skapar ett strukturellt problem. Lösningarna tas fram, men utan samordning, utan övergripande riskhantering och utan tydligt ansvar.
Bas-P:s avgörande roll när projektering uppstår under byggtiden
I många projekt upphör Bas-P-funktionen i praktiken när byggskedet startar. Fokus flyttas till Bas-U och samordning av utförandet på arbetsplatsen.
När ny projektering uppstår under byggskedet blir Bas-P:s ansvar för arbetsmiljösamordning i planering och projektering avgörande för att arbetsmiljöarbetet inte faller utanför systematiken. När Bas-P saknas i detta skede finns det ingen funktion som samordnar projekteringen ur ett arbetsmiljöperspektiv, ingen som säkerställer att risker hanteras systematiskt och ingen som håller ihop helheten.
Bas-U kan inte ersätta detta. Bas-U:s uppdrag är att samordna utförandet, inte att samordna projektering.
Läs även: Bas-P:s uppdrag – varför samordning inte handlar om att ha koll på allt
När arbetsberedningar får bära för mycket ansvar
I avsaknad av tydlig projektering och aktiv Bas-P-funktion hamnar ansvaret ofta i arbetsberedningar. Det är där tekniska lösningar diskuteras, risker identifieras och beslut fattas.
Med Bas-U:s samordningsuppdrag följer uppdraget att hantera det som kvarstår – men arbetsberedningar är inte ett substitut för projektering. De är ett verktyg för att planera hur arbetet ska utföras, inte för att bära ansvar för tekniska lösningar som påverkar konstruktion, stabilitet och arbetsmiljö.
När arbetsberedningar används för att kompensera för utebliven projektering flyttas både ansvar och risker till byggskedet – där konsekvenserna blir som störst.
Konsekvenserna blir synliga först när något händer
Precis som i många andra delar av byggarbetsmiljöarbetet blir problemen sällan synliga förrän något inträffar. Ett ras, ett tillbud, en olycka eller en tillsyn.
Först då blir det tydligt att tillfälliga konstruktioner aldrig var tillfälliga i sin påverkan.
Frågan som följer är ofta densamma: vem projekterade detta, och på vilka grunder? Och lika ofta saknas ett tydligt svar.
Avslutande reflektion
Tillfälliga och samverkande konstruktioner är en integrerad del av hur byggprojekt faktiskt genomförs. Att behandla dem som något som löser sig i produktionen är att underskatta både riskerna och komplexiteten.
När tillfälliga konstruktioner erkänns som projektering – oavsett när de tas fram – blir det möjligt att också hantera dem systematiskt ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Det är först då ansvar, roller och arbetsmiljöarbete kan hänga ihop även i de mest riskfyllda skedena.
Läs även: Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Fördjupning
För en samlad genomgång av projektörens arbetsmiljöansvar, se stegvis vägledning för projektörer.
För fördjupning kring samordning i projekteringsskedet finns en praktisk vägledning för Bas-P.
För fördjupning kring samordning i byggskedet finns en praktisk vägledning för Bas-U.
I BASYS kan frågor om tillfälliga lösningar kopplas till projektets tidplan och byggbarhet. Guiden Planera tid, byggbarhet och tillfälliga lösningar i BASYS visar hur ni samlar förutsättningar och underlag som behöver samordnas inför arbetet.
Kort sammanfattning
Tillfälliga och samverkande konstruktioner är inte tillfälliga ur ett arbetsmiljö- och ansvarsperspektiv. När de projekteras utan tydlig samordning och utan aktiv Bas-P-funktion flyttas riskerna till byggskedet, där konsekvenserna blir som störst.
Stöd i praktiken
När projektering av tillfälliga konstruktioner behöver samordnas systematiskt kan extern kompetens vara ett relevant stöd.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Arbetsberedning
Arbetsgivarens detaljerade planering av ett arbetsmoment – ordningsföljd, förutsättningar, risker och åtgärder som genomgås med personalen före start
Riskbedömning
Systematisk process för att analysera och värdera arbetsmiljörisker som underlag för beslut om åtgärder – en central del av SAM enligt AFS 2023:1
Tillbudsrapportering
Rapportering av händelser som kunde ha lett till skada – ett centralt verktyg för att förebygga olyckor genom systematisk analys
Projektör
Begreppsförklaring: Den som utformar hela eller delar av ett byggprojekt och som har ett eget ansvar för arbetsmiljöaspekter enligt AFS 2023:3
Byggarbetsplats
Den avgränsade plats där byggnads- eller anläggningsarbete utförs under en begränsad tid, med särskilda krav på arbetsmiljösamordning
Arbetsolycka
Händelse i arbetet som leder till personskada – ska alltid utredas systematiskt och vissa är anmälningspliktiga till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Relaterade artiklar
Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
Bas-P:s uppdrag – varför samordning inte handlar om att ha koll på allt
Bas-P beskrivs ofta som den som ska samordna arbetsmiljön i planering och projektering. Men vad innebär uppdraget egentligen, och varför fungerar det så sällan som tänkt?
Projektörernas ansvar – där många arbetsmiljörisker faktiskt uppstår
Många av de arbetsmiljörisker som hanteras på byggarbetsplatsen uppstår redan under planering och projektering. Det är därför projektörernas arbete är en av de mest avgörande – och samtidigt mest missförstådda – delarna av det systematiska byggarbetsmiljöarbetet.