Överlämning från Bas-P till Bas-U – förbered mötet och underlagen
Överlämningen från Bas-P till Bas-U är det tillfälle där projekteringens arbetsmiljöarbete ska bli användbart i produktionen. Här går vi igenom vad som ska vara förberett, vilka som deltar och hur underlagen förs vidare.
Snabbt svar
Innan det första byggnads- eller anläggningsarbetet påbörjas ska Bas-P överlämna den påbörjade arbetsmiljöplanen och uppgifter om arbetsmiljöarbetet i övrigt till Bas-U. En väl förberedd överlämning samlar aktuell plan, valda lösningar, kvarstående risker och öppna frågor med ägare och datum, så att Bas-U kan samordna vidare utifrån de bedömningar som redan gjorts.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 7 november 2026
När projekteringen närmar sig byggstart ska det arbetsmiljöarbete som bedrivits under planering och projektering föras vidare till det skede där arbetet faktiskt utförs. Enligt AFS 2023:3, 3 kap. 18 §, ska Bas-P innan det första byggnads- eller anläggningsarbetet påbörjas överlämna den påbörjade arbetsmiljöplanen och uppgifter om arbetsmiljöarbetet i övrigt till Bas-U, och enligt 11 kap. 15 § ska överlämningen ske på ett strukturerat sätt. Samma ordning gäller vid byte av samordnare under projektets gång.
Föreskriften kräver en strukturerad överlämning. Hur den praktiska genomgången läggs upp – mötesform, deltagare och agenda – är däremot något projektet självt bestämmer. Ett genomarbetat överlämningsmöte med rätt underlag ger Bas-U direkt tillgång till de bedömningar som redan gjorts, så att samordningen i utförandet kan bygga vidare på dem från första dagen.
När överlämningen ska ske
Överlämningen ska vara genomförd innan det första byggnads- eller anläggningsarbetet påbörjas. I praktiken innebär det att den bör ligga så nära produktionsstart att arbetsmiljöplanen speglar de faktiska förutsättningarna, men med tillräcklig marginal för att Bas-U ska hinna ta emot, komplettera och kommunicera planen till de entreprenörer som ska etablera sig.
Innan Bas-P lämnar över ska de uppgifter som är kända vid tidpunkten ha arbetats in i planen. Det betyder att förberedelserna börjar långt före själva mötet: projektörernas skriftliga underlag om kvarstående allvarliga risker ska vara sammanställda, och de val som gjorts i projekteringen ska vara möjliga att redovisa.
Vem deltar och vad som gås igenom
Överlämningen sker mellan Bas-P och Bas-U, men det är ofta värdefullt att byggherrens representant deltar. Byggherren ansvarar för att överlämningen genomförs och för att det är klargjort hur fortsatt projektering ska lämna arbetsmiljöinformation till Bas-U. När byggherren är med kan öppna frågor få en ägare och ett datum direkt.
En praktisk agenda brukar täcka samma frågor oavsett projektets storlek:
- den aktuella arbetsmiljöplanen och vilka revideringar som gjorts senast
- valda tekniska lösningar, kvarstående risker och komplexa moment som kräver särskild uppmärksamhet
- tidplanens huvuddrag och de beroenden som påverkar arbetsordningen
- verksamheter på eller intill platsen som påverkar eller påverkas av arbetet
- hur fortsatt projektering ska lämna information vidare
- underlag för framtida arbeten i byggnaden eller anläggningen
För varje punkt dokumenteras vad som är avgjort och vilka risker eller frågor som behöver följas upp. En känd kvarstående risk får en planerad åtgärd, och en öppen fråga får en namngiven ägare och ett datum för återkoppling.
Kvarstående risker och komplexa lösningar
Projektörerna ska enligt 6 kap. 8 § skriftligt redovisa de allvarliga arbetsmiljörisker som kvarstår i byggskedet, och Bas-P sammanställer underlagen. Vid överlämningen är det dessa underlag som gör riskbilden begriplig för Bas-U. En risk som bara finns omnämnd i en ritningsnotering är svår att samordna; samma risk beskriven med orsak, vald åtgärd och kvarstående fråga går att arbeta vidare med.
För komplexa lösningar – till exempel samverkande konstruktioner, geotekniska förhållanden eller installationer som kräver särskilda arbetsmetoder – behöver beskrivningen vara utförlig nog för att Bas-U ska förstå vad som är avgjort och vad som fortfarande är under projektering.
Fortsatt projektering efter överlämningen
Projekteringen slutar sällan vid överlämningen. Enligt 2 kap. 24 § ska byggherren se till att det är klargjort hur och när ytterligare projekteringsunderlag och arbetsmiljöinformation överlämnas till Bas-U när projekteringen fortsätter. Bas-P fortsätter att samordna projekteringens arbetsmiljöfrågor, och ny eller ändrad projektering ska sammanställas och lämnas till Bas-U så att arbetsmiljöplanen kan uppdateras.
Det är därför klokt att redan vid överlämningsmötet bestämma kanalen för detta: vem hos projektörerna som lämnar underlag, till vem de går och hur Bas-U bekräftar att informationen tagits emot och arbetats in i planen.
Dokumentation för framtida arbeten
Överlämningen är också rätt tillfälle att klargöra hur arbetsmiljödokumentationen för framtida arbeten ska färdigställas. De ställningstaganden och riskbedömningar som gjorts under projekteringen är underlag för den dokumentation som enligt 10 kap. 5–6 §§ ska följa byggnaden eller anläggningen in i bruksskedet. När Bas-U känner till vad som samlats in, och vad som återstår, kan informationen kompletteras löpande under byggtiden. Artikeln om arbetsmiljödokumentation för framtida arbeten beskriver innehållet närmare.
Bekräfta mottagandet och följ upp ändringar
Som praktisk rutin kan parterna dokumentera vilka underlag som tagits emot och vilka kompletteringar som återstår. Bas-U behöver kunna ställa frågor och begära kompletteringar innan produktionen startar. Ändringar efter överlämningen – nya entreprenörer, ändrad tidplan, kompletterande projektering – hanteras genom samma ordning: informationen sammanställs, lämnas över och arbetas in i arbetsmiljöplanen.
EXEMPEL
Överlämning i ett mindre byggprojekt
En fastighetsägare bygger om en kontorsvåning. Två veckor före produktionsstart träffas Bas-P och Bas-U för att gå igenom den påbörjade arbetsmiljöplanen. Bas-P går igenom de val som gjorts: rivningen av en vägg ska utföras enligt en arbetsorder som projektör och konstruktör tagit fram tillsammans, och projektörens skriftliga underlag beskriver arbetsordningen och den kvarstående risken vid demonteringen. Tidplanen visar att VVS-arbetena i schakten överlappar elentreprenörens arbete i samma utrymme under vecka tre.
Två frågor är öppna: entreprenören har inte lämnat uppgifter om hanteringen av det gamla innertakets material, och den gemensamma transportvägen genom fastigheten behöver stämmas av med hyresgästerna som använder den dagligen. Byggherrens representant tar frågan om transportvägen med återkoppling inom en vecka, och Bas-U begär in materialuppgifterna från entreprenören före klartecken för arbetsstart. Parterna dokumenterar vilka underlag som tagits emot, och kommer överens om att projektörens kompletteringar ska gå direkt till Bas-U med kopia till Bas-P.
EXEMPEL
Överlämning för arbete längs en sträcka
Ett VA-projekt löper längs en gata där trafik och butiker ska fungera under hela arbetet. Den första strukturerade överlämningen sker innan det första byggnads- och anläggningsarbetet påbörjas, och därefter kompletteras underlagen etappvis i takt med att projekteringen för varje delsträcka blir klar. Vid det första mötet går Bas-P igenom sträckans indelning, de tillträdesvägar som projekterats för entreprenörens maskiner och de punkter där ledningar korsar gång- och cykeltrafik.
För varje delsträcka redovisas vad som är avgjort och vad som återstår. För den andra delsträckan pågår fortfarande projektering av en korsning, och parterna bestämmer att underlaget ska lämnas senast tre veckor före etappstart så att Bas-U hinner uppdatera arbetsmiljöplanen och informera berörda entreprenörer. När projekteringen av korsningen senare ändrar arbetsområdets placering lämnas den ändrade projekteringen över genom samma ordning, och planen revideras innan arbetet i korsningen börjar.
Rollerna vid överlämningen
Vid överlämningen tar varje roll sin del av arbetet vidare. Byggherren ser till att överlämningen sker och att förutsättningarna finns. Bas-P svarar för att den påbörjade planen och de kända uppgifterna är inarbetade och lämnas vidare. Bas-U tar emot, kompletterar och samordnar arbetsmiljöarbetet i utförandet. Artikeln om Bas-P och Bas-U – två roller med ansvar i olika skeden beskriver hur rollerna förhåller sig till varandra.
Mall för överlämningsmötet
BAMS har tagit fram en ifyllbar mall för överlämning Bas-P–Bas-U som samlar mötets praktiska frågor på tre sidor: vilka underlag som lämnas, vilka risker och komplexa lösningar som gås igenom, vilka öppna frågor som finns och vem som svarar för dem med datum för återkoppling. Mallen har elva formulärfält som fylls i direkt i PDF-läsaren. Ladda ner filen, fyll i den under eller efter mötet och spara en egen kopia under ett nytt namn, så att den tomma mallen ligger kvar till nästa projekt. Använd den som agenda för genomgången och som protokoll över vad som överlämnats.
Stöd för överlämningen
De praktiska vägledningarna för Bas-P och Bas-U går igenom respektive rolls arbete steg för steg. I BASYS Bas-P samlar ni projekteringens riskunderlag och den påbörjade arbetsmiljöplanen. BASYS Bas-U stödjer sedan samordning, klartecken och uppföljning under utförandet. Underlagen hjälper rollerna att föra arbetsmiljöarbetet vidare genom projektet. Guiden Så fungerar överlämningen mellan Bas-P och Bas-U i BASYS visar hur underlag, öppna frågor och ansvar förs vidare mellan rollerna.
Källor
Artikeln bygger på Arbetsmiljöverkets AFS 2023:3, särskilt 11 kap. 15 § om överlämning av arbetsmiljöplanen och arbetsmiljöarbetet, 2 kap. 23–24 §§ om överlämning och fortsatt projektering, 3 kap. 18 § och 4 kap. 26 § om samordnarnas uppgifter vid överlämning samt 6 kap. 8 § om projektörernas skriftliga underlag. Mötesupplägget och agendan är praktiska tillämpningar av dessa krav.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Relaterade artiklar
Klartecken inför arbetsstart – underlag, samordning och ändrade förutsättningar
Innan en entreprenör påbörjar sitt arbete i byggprojektet för första gången ska Bas-U ge klartecken. Så fungerar underlaget, samordningen och uppföljningen när förutsättningarna ändras.
Arbetsmiljödokumentation för framtida arbeten – innehåll och exempel
Arbetsmiljödokumentationen samlar det den framtida verksamheten behöver veta om byggnadens konstruktion, material och arbetsmiljörisker. Här går vi igenom vad den ska innehålla, vem som gör vad och hur den hålls aktuell.
Bas-P och Bas-U – två roller med ansvar i olika skeden
Inom byggarbetsmiljö så återkommer det gång på gång frågan om det finns någon skillnad mellan Bas-P och Bas-U. Ofta reduceras skillnaden till att den ena verkar före byggstart och den andra under utförandet eller byggskedet. Det är korrekt i grunden – men långt ifrån tillräckligt för att förstå varför rollerna finns, hur de hänger ihop och när det faktiskt är olämpligt att låta samma person bära båda funktionerna.
Byggherrens rutiner för arbetsmiljöarbetet – från beställning till uppföljning
När en verksamhet beställer en ombyggnad eller återkommande underhåll behöver någon fatta beslut om tid, resurser och risker. Så bygger byggherren rutiner som bär hela vägen.