När projektering sker i byggskedet – och varför Bas-P fortfarande behövs
Projektering upphör inte vid byggstart. När projektering sker i byggskedet utan att erkännas som projektering faller ansvar, samordning och arbetsmiljöarbete utanför regelverkets systematik.
Snabbt svar
Projektering i byggskedet kräver struktur och samordning. Arbetsberedningar ersätter inte projektering, och Bas-P behövs även när ny projektering uppstår under pågående bygge.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 25 maj 2025

I många projekt finns en djupt rotad föreställning om att projektering är något som sker före byggstart. När byggskedet väl har inletts betraktas arbetet som utförande, och fokus flyttas till produktion, samordning och arbetsberedningar.
När projektering fortsätter under byggskedet aktualiseras projektörens arbetsmiljöansvar i bygg- och anläggningsprojekt, även när tekniska lösningar tas fram nära utförandet. Enligt AFS 2023:3 gäller kraven på att planera och projektera för en god arbetsmiljö oavsett när projekteringen sker. Detta synsätt är både vanligt och problematiskt.
Projektering upphör inte vid byggstart. Tvärtom uppstår projektering ofta i byggskedet – ibland just då de mest riskfyllda tekniska lösningarna tas fram. När detta inte erkänns som projektering faller både ansvar, samordning och arbetsmiljöarbete utanför den systematik som regelverket bygger på.
Projektering definieras av innehåll, inte av tidpunkt
Projektering handlar inte om när något sker, utan om vad som görs. När tekniska lösningar tas fram, ändras, anpassas eller dimensioneras är det projektering, oavsett om det sker i ett tidigt planeringsskede eller mitt under pågående byggarbete.
Detta gäller i synnerhet tillfälliga och samverkande konstruktioner. Montageordningar, ställningar, bygghissar, provisoriska stagningar och tillfälliga upplag projekteras ofta först när arbetet ska utföras och förutsättningarna blir konkreta.
Att projekteringen sker sent förändrar inte dess betydelse för arbetsmiljön.
Utförande aktörer som i praktiken blir projektörer
I byggskedet anlitas ofta specialiserade aktörer för att ta fram tekniska lösningar. Ställningsföretag, bygghissleverantörer och entreprenörer som tar fram montageordningar eller provisoriska lösningar gör i praktiken projekteringsarbete.
Den som projekterar en lösning, även under pågående byggskede, är projektör i arbetsmiljölagstiftningens mening. Det innebär ansvar för att planera och projektera för en god arbetsmiljö i byggskedet, inklusive riskidentifiering, bedömningar, egenkontroller och dokumenterade ställningstaganden.
Här uppstår ett välkänt glapp. Många av dessa aktörer ser sig själva som utförare, inte projektörer, och saknar därför både kunskap om och struktur för projekteringsansvaret.
Läs även: Projektörernas ansvar för arbetsmiljön i byggskedet
När arbetsberedningar ersätter projektering – och varför det inte håller
När projektering i byggskedet inte erkänns som projektering hamnar ansvaret ofta i arbetsberedningar. Det är där tekniska lösningar diskuteras, risker identifieras och beslut fattas, ofta nära inpå utförandet och under tidspress.
Problemet är att arbetsberedningar inte är ett substitut för projektering. De är ett verktyg för att planera hur arbetet ska utföras, inte för att bära ansvar för tekniska lösningar som påverkar konstruktion, stabilitet och arbetsmiljö.
När arbetsberedningar används för att kompensera för utebliven projektering flyttas både ansvar och risker till byggskedet. Lösningarna blir situationsanpassade, svåra att följa upp och i praktiken omöjliga att samordna ur ett övergripande arbetsmiljöperspektiv.
Det som saknas är inte vilja – det som saknas är struktur.
Bas-P:s avgörande roll när projektering uppstår under byggtiden
I många projekt upphör Bas-P-funktionen i praktiken när byggskedet startar. Fokus flyttas till Bas-U och samordning av utförandet på arbetsplatsen.
Detta fungerar endast så länge ingen ny projektering uppstår. Problemet är att ny projektering uppstår regelbundet under byggskedet.
När ny projektering uppstår under byggskedet blir Bas-P:s ansvar för arbetsmiljösamordning i planering och projektering avgörande för att arbetsmiljöarbetet inte faller utanför systematiken. När Bas-P saknas finns det ingen funktion som samordnar projekteringen ur ett arbetsmiljöperspektiv, ingen som säkerställer att risker hanteras systematiskt och ingen som ser till att lösningarna fungerar tillsammans.
Bas-U kan inte ersätta detta. Bas-U ansvarar för samordningen av utförandet, inte för samordningen av projektering.
Läs även: Bas-P-uppdraget: mer än en roll – en samordningsfunktion
Person med särskild kompetens – från teori till praktik
Bas-P kan inte och ska inte vara expert på alla tekniska lösningar som uppstår under byggskedet. Däremot har Bas-P en avgörande roll i att säkerställa att projektering sker med rätt kompetens och under samordnade former.
Här blir begreppet "person med särskild kompetens" centralt. När tillfälliga eller samverkande konstruktioner projekteras behöver det finnas utpekade personer med relevant teknisk kompetens som ansvarar för säker och samordnad projektering i relation till övriga projektörer.
Detta innebär inte att Bas-P delegerar bort sitt ansvar, utan att projekteringsarbetet organiseras så att rätt kompetens bär rätt frågor.
Samordnat och säkert montage – inte bara en utförandefråga
När projektering övergår i montage uppstår ytterligare ett kritiskt skede. Montage av tillfälliga och samverkande konstruktioner är ofta komplext, tidskritiskt och beroende av flera aktörer.
Säkert montage förutsätter samordning – inte bara i utförandet, utan redan i projekteringen. Här behöver Bas-U kunna peka ut personer med särskild kompetens för samordnat och säkert montage, särskilt i projekt med många samtidiga aktiviteter eller tekniska beroenden.
Utan denna koppling mellan projektering och montage riskerar även väl genomtänkta lösningar att bli osäkra i praktiken.
Avslutande reflektion
Att projektering sker i byggskedet är inte ett problem i sig. Det är en naturlig del av hur komplexa projekt genomförs.
Problemet uppstår när projektering i byggskedet inte erkänns som projektering, när arbetsberedningar förväntas bära tekniskt ansvar och när Bas-P saknas just när samordning behövs som mest.
Först när projektering, samordning och montage behandlas som sammanhängande delar av samma system kan arbetsmiljöarbetet bli systematiskt även i byggskedet.
Läs även: Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Fördjupning
För en samlad genomgång av projektörens arbetsmiljöansvar, se stegvis vägledning för projektörer.
För fördjupning kring samordning när projektering sker i byggskedet finns även en praktisk vägledning för Bas-P.
Kort sammanfattning
När projektering sker i byggskedet krävs struktur, samordning och rätt kompetens – inte improvisation. Arbetsberedningar kan aldrig ersätta projektering, och utan aktiv Bas-P-funktion och utpekade personer med särskild kompetens flyttas riskerna direkt till arbetsplatsen.
Stöd i praktiken
När projektering sker under pågående utförande kan extern Bas-P-kompetens vara relevant för att säkerställa att samordningen fungerar systematiskt.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
Arbetsberedning
Arbetsgivarens detaljerade planering av ett arbetsmoment – ordningsföljd, förutsättningar, risker och åtgärder som genomgås med personalen före start
Projektör
Begreppsförklaring: Den som utformar hela eller delar av ett byggprojekt och som har ett eget ansvar för arbetsmiljöaspekter enligt AFS 2023:3
Byggarbetsplats
Den avgränsade plats där byggnads- eller anläggningsarbete utförs under en begränsad tid, med särskilda krav på arbetsmiljösamordning
Projektering
Det skede i byggprocessen där tekniska lösningar utvecklas och dokumenteras – och där förutsättningar för en säker arbetsmiljö i bygg- och bruksskedet skapas eller begränsas.
Relaterade artiklar
Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
Bas-P:s uppdrag – varför samordning inte handlar om att ha koll på allt
Bas-P beskrivs ofta som den som ska samordna arbetsmiljön i planering och projektering. Men vad innebär uppdraget egentligen, och varför fungerar det så sällan som tänkt?
Projektörernas ansvar – där många arbetsmiljörisker faktiskt uppstår
Många av de arbetsmiljörisker som hanteras på byggarbetsplatsen uppstår redan under planering och projektering. Det är därför projektörernas arbete är en av de mest avgörande – och samtidigt mest missförstådda – delarna av det systematiska byggarbetsmiljöarbetet.
När tillfälliga och samverkande konstruktioner behandlas som något tillfälligt – men konsekvenserna är permanenta
Tillfälliga konstruktioner är sällan tillfälliga ur risk- och ansvarsperspektiv. När de projekteras utan tydlig samordning flyttas riskerna till byggskedet där konsekvenserna blir störst.