Arbetsmiljöplanen som styrande dokument – om struktur, hänvisningar och praktisk tillämpning enligt AFS 2023:3
Det finns en missuppfattning om att arbetsmiljöplanen ska vara ETT dokument som ska finnas på plats vid byggnads- eller anläggningsarbete. I praktiken leder denna beskrivning ibland till att arbetsmiljöarbetet koncentreras till just ett sammanhållet textdokument, där riskbedömningar, rutiner och åtgärder med mera samlas i sin helhet.
Snabbt svar
Arbetsmiljöplanen behöver inte förstås som ett enskilt sammanhållet dokument, utan som ett styrande dokument som beskriver hur arbetsmiljöarbetet organiseras. AFS 2023:3 normerar funktion och innehåll, inte layout eller dokumentstruktur.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 7 november 2026

Det finns en missuppfattning om att arbetsmiljöplanen ska vara ETT dokument som ska finnas på plats vid byggnads- eller anläggningsarbete. I praktiken leder denna beskrivning ibland till att arbetsmiljöarbetet koncentreras till just ett sammanhållet textdokument, där riskbedömningar, rutiner och åtgärder med mera samlas i sin helhet.
Det finns situationer där detta arbetssätt fungerar. Samtidigt finns det sammanhang där samma logik skapar svårigheter, både ur ett praktiskt och ett rättsligt perspektiv.
För att förstå varför behöver man skilja mellan arbetsmiljöplanen som fysisk handling och arbetsmiljöplanen som styrande funktion i arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöplanens funktion enligt regelverket
AFS 2023:3 anger att det ska finnas en arbetsmiljöplan för byggnads- eller anläggningsarbete där särskilda risker förekommer. Föreskrifterna beskriver vilket innehåll som ska säkerställas och vilka krav som ställs på begriplighet, tillgänglighet och anpassning till de som berörs. Däremot regleras inte hur informationen ska paketeras eller i vilken teknisk form den ska presenteras.
Detta är en medveten konstruktion i regelverket. Arbetsmiljöarbetet ska kunna anpassas efter arbetets art, omfattning, komplexitet och risknivå. Samma princip gäller även för hur information struktureras och tillgängliggörs. Föreskrifterna normerar funktion och innehåll, inte layout eller dokumentstruktur.
Arbetsmiljöplanen fungerar i praktiken som en samlande struktur för hur arbetsmiljöarbetet organiseras, snarare än som ett enskilt dokument. En genomgång av arbetsmiljöplanens struktur och bilagor visar hur detta kan hanteras utan att frångå kraven i AFS 2023:3.
Ur detta följer att arbetsmiljöplanen inte behöver förstås som ett enskilt dokument i snäv mening, utan som ett styrande dokument i organisatorisk och praktisk bemärkelse. Det avgörande är att det finns en tydlig beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas, hur risker hanteras och var relevant information finns att tillgå.
Styrande dokument och sammanhållen information
När arbetsmiljöplanen behandlas som ett styrande dokument förändras utgångspunkten för hur dess innehåll behöver struktureras. Ett styrande dokument kännetecknas inte av att all information är samlad i ett och samma textflöde, utan av att det anger ramar, ansvar och arbetssätt samt beskriver hur information ska tas fram, användas och göras tillgänglig i arbetsmiljöarbetet.
I praktiken innebär detta att riskbedömningar, arbetsberedningar eller särskilda rutiner kan hanteras som separata handlingar eller i andra system, under förutsättning att arbetsmiljöplanen beskriver hur dessa dokument tas fram, följs upp och hålls åtkomliga för berörda aktörer. När arbetsmiljöplanen anger att riskbedömningar från entreprenörer samlas in enligt en fastställd rutin och finns tillgängliga där de behövs, ingår dessa riskbedömningar i arbetsmiljöplanens styrning även om de inte är fysiskt inarbetade i samma dokument.
Föreskrifternas konstruktion ger stöd för detta synsätt. I de allmänna råden till AFS 2023:3, 11 kap. 12 §, anges exempelvis att när arbetsberedningar för arbetsmoment med särskild risk planeras in bör det av arbetsmiljöplanen framgå hur man kan ta del av arbetsberedningarna. Fokus ligger här på åtkomst och användning, inte på att arbetsberedningarna ska utgöra en integrerad del av arbetsmiljöplanens huvudtext.
Samma logik återkommer när man i en arbetsmiljöplan beskriver hur observationer, avvikelser eller incidenter ska hanteras. I dessa fall är det arbetsmiljöplanens uppgift att redovisa arbetssättet, ansvarsfördelningen och hur informationen följs upp. Att samtliga skyddsrondsprotokoll eller incidentrapporter skulle inrymmas i ett och samma dokument skulle i stället kraftigt försvåra överblick, uppdatering och praktisk användning över tid.
Avgörande är därför inte om informationen är sammanfogad i ett enda dokument, utan om arbetsmiljöplanen på ett begripligt och spårbart sätt beskriver hur arbetsmiljöarbetet bedrivs, var relevant information finns och hur den ska användas av dem som berörs.
Begriplighet och praktiska förutsättningar
AFS 2023:3 ställer krav på att de som arbetar på byggarbetsplatsen ska kunna ta del av och förstå de delar av arbetsmiljöplanen som berör dem. Detta krav riktar sig inte enbart till yrkesarbetare, utan omfattar även den funktion som i utförandeskedet ansvarar för att arbetsmiljöplanen hålls aktuell och begriplig i takt med att arbetet förändras, vilket i praktiken är byggarbetsmiljösamordnaren för utförande (Bas-U).
I vissa sammanhang innebär detta att ett mycket omfattande och sammanslaget dokument riskerar att motverka sitt syfte. När stora mängder detaljerad information samlas i ett och samma dokument kan överblick, möjligheten att uppdatera (eller för den delen ens hitta tiden till att jobba med den administrationen) och faktisk användning försämras. Med en sådan förflyttning av fokus så riskerar man att missa huvudmålet med att säkerställa att rätt information når rätt mottagare vid rätt tidpunkt.
Att dela upp information i bilagor, separata underlag eller systematiskt hänvisade dokument kan därför vara ett sätt att bättre uppfylla föreskriftens krav på begriplighet och tillgänglighet, snarare än ett avsteg från dem. Förutsättningen är att arbetsmiljöplanen tydligt beskriver strukturen, sambanden och hur informationen ska användas i praktiken.
Tillsyn, revision och frågan om dokumentform
I samband med tillsyn eller revision uppstår ibland frågor om huruvida arbetsmiljöplanen "ska" vara ett sammanhållet dokument. Denna fråga bottnar ofta i förväntningar på layout eller dokumentstruktur snarare än i uttryckliga krav i regelverket.
Så länge arbetsmiljöplanen uppfyller föreskriftens krav på innehåll, begriplighet och tillgänglighet, och så länge det är möjligt att följa hur arbetsmiljöarbetet är organiserat och genomfört, finns det inget i AFS 2023:3 som kräver att all information ska vara inarbetad i ett enda dokument. Regelverket lämnar ett utrymme för anpassning till praktiska förutsättningar, något som även återkommer i rättstillämpning vid bedömning av arbetsmiljöansvar.
Bedömningen kretsar då kring om det varit möjligt att följa reglerna i praktiken, givet organisatoriska, administrativa och ansvarsmässiga förutsättningar – inte kring hur informationen varit formaterad.
Praktiskt stöd
Att arbeta med arbetsmiljöplanen som ett styrande dokument förutsätter en struktur som gör det möjligt att beskriva ansvar, hänvisningar och samband på ett tydligt sätt. I praktiken innebär det ofta att arbetsmiljöplanen behöver kompletteras med bilagor och underlag som tillsammans visar hur arbetsmiljöarbetet är organiserat, följs upp och hålls aktuellt över tid.
Som stöd för detta arbete finns mallar och exempel som utgår från AFS 2023:3 och som är anpassade för att användas just som styrande struktur, snarare än som ett sammanhållet textdokument.
→ Arbetsmiljöplan – mallar och praktiskt stöd
I BASYS används granskade gemensamma projektuppgifter som underlag för arbetsmiljöplanen. Guiden Arbeta med arbetsmiljöplanen i BASYS visar hur ni håller samman uppgifterna och använder dem när planen tas fram och uppdateras.
Avslutande perspektiv
Att betrakta arbetsmiljöplanen som ett styrande dokument snarare än som ett sammanhållet textdokument innebär en förskjutning i perspektiv. Fokus flyttas från dokumentets omfång till hur arbetsmiljöarbetet faktiskt organiseras, följs upp och görs begripligt över tid.
Detta synsätt öppnar för strukturer som bättre kan anpassas till olika typer av byggnads- och anläggningsarbete, utan att göra avkall på regelverkets krav. Samtidigt tydliggör det att arbetsmiljöplanens kvalitet ytterst avgörs av hur den används i praktiken – inte av hur mycket information som ryms mellan två pärmar.
Kort sammanfattning
Arbetsmiljöplanen behöver inte vara ett enda sammanhållet textdokument. AFS 2023:3 ställer krav på innehåll, begriplighet och tillgänglighet – inte på dokumentstruktur. Ett styrande dokument kännetecknas av att det beskriver ramar, ansvar och hur information tas fram, används och görs tillgänglig. Riskbedömningar, arbetsberedningar och rutiner kan hanteras som separata handlingar, så länge arbetsmiljöplanen beskriver hur dessa nås och används.
Läs även: Arbetsmiljöplanen – varför den sällan fungerar som tänkt, Generell arbetsmiljöplan – när undantaget fungerar, Bas-P och Bas-U som funktion.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Arbetsberedning
Arbetsgivarens detaljerade planering av ett arbetsmoment – ordningsföljd, förutsättningar, risker och åtgärder som genomgås med personalen före start
Särskilda risker
Arbeten och förhållanden som enligt AFS 2023:3 medför förhöjd risk för allvarlig ohälsa eller olycksfall och kräver särskilda åtgärder.
Relaterade artiklar
Arbetsmiljöplan i små byggprojekt – så avgör du vad som behövs
Utgå från arbetets risker och omfattning när ni bedömer behovet av arbetsmiljöplan. Här finns vägledning för mindre renoveringar och korta schaktarbeten.
Riskbedömning för egen personal vid underhåll och mindre byggarbeten
Planera egna medarbetares underhållsarbete med riskbedömning, instruktioner och uppföljning. Koppla åtgärderna till samordningen på platsen.
Generell arbetsmiljöplan – villkor och exempel för återkommande arbeten
En generell arbetsmiljöplan ger en gemensam grund för återkommande arbeten. Läs om villkoren, innehållet och hur planen används på olika platser.
Bas-P och Bas-U som funktion – arbetet utförs av handläggare
Bas-P och Bas-U är inte roller i betydelsen en person med ett ansvar. De är funktioner – samlade arbetsuppgifter som måste utföras kontinuerligt och systematiskt i byggprojekt.
Arbetsmiljöplanen – varför den sällan fungerar som tänkt
Problemet är sällan att arbetsmiljöplanen saknas. Det verkliga problemet är hur den används, när den används – och vad man förväntar sig att den ska lösa.