Kompetens för Bas-P: utbildning, erfarenhet och arbetssätt
Bas-P behöver förena kunskap om arbetsmiljöregler med praktisk samordningsförmåga. Så bidrar utbildning, erfarenhet, omdöme och projektets resurser till kompetensen.
Snabbt svar
Bas-P ska ha utbildning, kompetens och erfarenhet som motsvarar projektets storlek, komplexitet och risknivå. Ett kursintyg dokumenterar utbildningen, medan erfarenhet och praktisk samordningsförmåga visar hur kunskapen används.
Byggarbetsmiljöspecialist
Uppdaterad: 12 november 2026

En Bas-P-utbildning ger kunskap om rollen och en gemensam grund för samordningen. Kompetensen växer sedan när kunskapen används i projektering, möten och uppföljning. Den som väljer utbildning eller tillsätter Bas-P behöver därför se till helheten: utbildningens innehåll, personens erfarenhet, uppdragets arbetssätt och de resurser som finns i projektet.
Vad krävs av Bas-P?
Arbetsmiljöverket anger att handläggare Bas-P ska ha tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet i förhållande till byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå. Även tid och resurser behöver motsvara uppdraget. Arbetsmiljöverkets vägledning om Bas-P beskriver även nyttan av erfarenhet från planering och projektering samt förmågan att arbeta systematiskt och samarbeta med många aktörer.
Kunskapen om arbetsmiljöregler behöver förenas med förståelse för byggprocessen. Ritningar, projekteringsbeslut och förutsättningar för framtida arbete ska kunna diskuteras med projektörerna. Samtidigt är ansvarsfördelningen tydlig: projektörerna bedömer sina tekniska lösningar och risker inom sina uppdrag. Bas-P organiserar samordningen och kontrollerar och följer upp att projektörerna arbetar förebyggande och lämnar de underlag som behövs.
Välj utbildning efter det arbete som ska utföras
Vid val av utbildning är kursens innehåll och möjligheten att diskutera tillämpning viktiga. Deltagaren behöver få arbeta med sambandet mellan byggherrens uppdrag, projektörernas bedömningar och Bas-P:s samordning. Situationer från projekteringen hjälper till att synliggöra när en fråga ska tas vidare, vem som ska besvara den och hur svaret följs upp.
Kurslängd och genomförande påverkar hur mycket tid som finns för genomgångar och dialog. BAMS aktuella upplägg, omfattning och genomförandeformer beskrivs på sidan om utbildning för Bas-P. Där finns också kursprogram och kontaktväg för frågor om ett upplägg anpassat till organisationen.
En genomtänkt studieplan kopplar kursmomenten till förmågor som behövs i arbetet. Deltagaren kan till exempel få resonera om en projekteringslösning, skilja samordningsfrågan från den tekniska bedömningen och formulera vad som ska dokumenteras. Reflektion över olika handlingsalternativ ger ett bra underlag för fortsatt lärande i projekten.
Erfarenhet ger omdöme i det verkliga projektet
Erfarenhet blir användbar när den kan kopplas till det aktuella uppdraget. Ett begränsat projekt med få projektörer ställer andra krav än en ombyggnad med många discipliner, pågående verksamhet och flera beslutspunkter. Vid tillsättningen är det därför värdefullt att låta personen beskriva hur ett tidigare arbetssätt kan användas i den nya situationen.
Praktisk färdighet syns i hur samordningen organiseras. Bas-P behöver kunna skapa en tydlig ordning för frågor, ansvariga och återkoppling. Omdömet visar sig när en öppen fråga behöver lyftas till byggherren eller när ytterligare projekteringsinsats behövs innan ett beslut kan fattas.
EXEMPEL
Samordning av montage och framtida service
Ett fastighetsbolag bygger om en teknisk anläggning. Installationsprojektören föreslår en placering som fungerar för själva installationen. Vid projekteringsmötet framgår att transportvägen för montaget och utrymmet för framtida service behöver utredas tillsammans med byggnadskonstruktören och driftorganisationen.
Bas-P ser till att frågorna får namngivna ansvariga och att de tas upp vid nästa projekteringsgenomgång. Installationsprojektören bedömer sin lösning och byggnadskonstruktören bedömer de byggnadstekniska konsekvenserna. Driftorganisationen beskriver hur underhållet utförs. Bas-P följer upp att bedömningarna genomförs, att projektörerna stämmer av sina lösningar med varandra och att de valda förutsättningarna dokumenteras.
När en leverans senare visar sig kräva en ändrad transportväg samlar Bas-P berörda aktörer igen. Projektörerna gör de tekniska valen inom sina uppdrag och Bas-P kontrollerar att den nya informationen förs vidare till projektets underlag. Arbetet visar hur regelkunskap, samordningsförmåga och erfarenhet samverkar i en konkret situation.
Kursintyg, erfarenhet och kompetensunderlag
Ett utbildningsintyg dokumenterar den genomgångna utbildningen. Det blir en del av kompetensunderlaget tillsammans med beskrivningar av tidigare uppdrag, erfarenhet och det arbetssätt personen avser att använda. Arbetsmiljöverket anger att byggherren ska kunna styrka kvalifikationerna för den Bas-P som utses och för handläggaren.
Det finns ingen generell giltighetstid för en Bas-P-utbildning i AFS 2023:3. Behovet av uppdatering följer av regeländringar, nya arbetsmetoder, förändrade uppdrag och personens fortsatta erfarenhet. En individuell plan kan därför bygga på vad personen ska kunna hantera i kommande projekt, med utbildning som en av flera insatser.
Certifiering och kvalitetssäkrad kompetens: läget den 12 november 2026
AFS 2023:3 anger kraven på utbildning, kompetens och erfarenhet för uppdraget. Branschinitiativet Kvalitetssäkrad Kompetens arbetar samtidigt med gemensamma kvalifikationer. Byggherrarnas statusbeskrivning, uppdaterad den 16 juni 2026, uppger att utvecklingen av kvalifikationer för bland annat Bas-P och Bas-U pågår. Pilotprojektet beskriver att kvalifikationsbeskrivningar ska kunna ligga till grund för ett certifieringstest.
BAMS utbildning ger ett utbildningsintyg och bidrar till den kunskapsutveckling som behövs för rollen. Ordlistans förklaring av kvalitetssäkrad kompetens beskriver initiativets körkortsmodell och aktuella status närmare.
Planera kompetensutvecklingen i organisationen
En organisation med flera projekt kan dokumentera vilka uppgifter Bas-P ska utföra, vilken erfarenhet som redan finns och var stöd behövs. Utbildning kan då kombineras med medverkan i projektstart, genomgång av verkliga underlag och återkoppling från en erfaren kollega. Uppföljningen visar om arbetssättet behöver förtydligas eller om fler resurser ska tillföras.
Artikeln Planera kompetensutveckling för Bas-P, Bas-U och byggherrens organisation beskriver ett arbetssätt från rollkartläggning till uppföljning. För stegvis vägledning i själva uppdraget finns BAMS praktiska vägledning för Bas-P.
När du vill stärka kunskapen om samordning i planering och projektering finns kursprogram och förfrågan på BAMS kurs i Bas-P-utbildning.

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Kvalitetssäkrad kompetens
Ett sektorsgemensamt initiativ för att utveckla gemensamma kvalifikationer och metoder för prövning av kompetens, bland annat för Bas-P och Bas-U.
Bas-P
Begreppsförklaring av Bas-P – byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt AFS 2023:3.
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Relaterade artiklar
Vad är byggarbetsmiljösamordnarens egentliga ansvar?
Byggarbetsmiljösamordning handlar inte om att ta över ansvar. Det handlar om samordning i vardagen – och om rätt förutsättningar från projektets start.
Bas-P och Bas-U – två roller med ansvar i olika skeden
Inom byggarbetsmiljö så återkommer det gång på gång frågan om det finns någon skillnad mellan Bas-P och Bas-U. Ofta reduceras skillnaden till att den ena verkar före byggstart och den andra under utförandet eller byggskedet. Det är korrekt i grunden – men långt ifrån tillräckligt för att förstå varför rollerna finns, hur de hänger ihop och när det faktiskt är olämpligt att låta samma person bära båda funktionerna.
Kompetens för Bas-U: utbildning, erfarenhet och arbetssätt
Bas-U samordnar ett arbete som förändras mellan etapper och aktörer. Utbildning, produktionserfarenhet, omdöme och tillräckliga resurser formar tillsammans kompetensen.
Planera kompetensutveckling för Bas-P, Bas-U och byggherrens organisation
En praktisk plan kopplar arbetsuppgifter till befintlig kompetens, utbildning, övning i projekten och uppföljning. Så kan organisationen utveckla Bas-P, Bas-U och byggherrens roller.