När arbetsgivaransvaret döljs bakom någon annans system
I byggprojekt organiseras arbetsmiljöarbetet ofta genom gemensamma regler och samordnade rutiner på byggarbetsplatsen. Dessa strukturer kan skapa ordning i en komplex produktion, men de kan också göra arbetsgivaransvaret mindre synligt i praktiken. När arbetsmiljöarbete hanteras genom andras system uppstår en situation där arbetsgivare utan fungerande arbetsmiljöarbete ändå kan delta i produktionen.
Snabbt svar
Gemensamma regler och samordning på byggarbetsplatsen kan stödja arbetsmiljöarbetet, men de ersätter inte kravet på fungerande arbetsmiljöarbete enligt lag. Arbetsgivare som saknar ett sådant arbete uppfyller inte förutsättningarna för att bedriva arbete. Bas-U:s samordningsuppdrag förutsätter att dessa grundläggande krav är uppfyllda.
Byggarbetsmiljöspecialist

I många byggprojekt organiseras arbetsmiljöarbetet genom gemensamma regler och samordnade rutiner. Dessa strukturer ska skapa ordning i en komplex produktion där flera arbetsgivare verkar samtidigt. I praktiken får dessa gemensamma ordningar ofta en funktion som går längre än samordning.
När arbetsmiljöfrågor hanteras huvudsakligen genom gemensamma regler skapas en situation där arbetsgivaransvaret blir mindre synligt. Arbetsmiljö framstår då som något som löses genom deltagande i byggarbetsplatsens ordning. Detta möjliggör att arbetsgivare utan fungerande arbetsmiljöarbete ändå deltar i produktionen.
Detta är inte en tillfällig effekt utan ett återkommande arbetssätt i många projekt. Arbetsgivaransvaret ersätts i praktiken av andras system, trots att ansvaret enligt lag är knutet till arbetsgivaren.
När gemensamma regler ersätter arbetsmiljöarbete enligt lagkrav
På byggarbetsplatser är det vanligt att alla aktörer förväntas följa gemensamma ordningsregler, gemensamma riskbedömningar och gemensamma rutiner för rapportering. Dessa regler är avsedda att hantera samordning mellan olika arbeten och minska risken för att verksamheter påverkar varandra negativt.
Problem uppstår när dessa gemensamma regler används som ersättning för arbetsmiljöarbete enligt lagkrav. En arbetsgivare kan då visa följsamhet mot byggarbetsplatsens regler utan att kunna visa att kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete är uppfyllda. Arbetsmiljöansvaret reduceras till att delta i möten och följa instruktioner.
Detta innebär att arbetsgivare som saknar fungerande arbetsmiljöarbete kan tillåtas utföra arbete, så länge de anpassar sig till byggarbetsplatsens gemensamma ordning.
Kravet på fungerande arbetsmiljöarbete
Varje arbetsgivare som utför arbete i byggproduktion ska uppfylla kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta är en grundförutsättning för att få leda arbete med egna arbetstagare. Kravet gäller oavsett projektets storlek, entreprenadform eller graden av samordning på byggarbetsplatsen.
Att följa gemensamma regler på byggarbetsplatsen förändrar inte detta krav. Arbetsmiljöarbete ska kunna visas, följas upp och tillämpas i praktiken. Avsaknad av fungerande arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren inte uppfyller kraven för att bedriva arbete.
I många projekt ställs detta krav redan i upphandlingar och grundläggande avtal. I praktiken varierar efterlevnaden, särskilt när kontrollen begränsas till deltagande i gemensamma rutiner.
Bas-U:s roll i relation till arbetsgivarnas ansvar
Bas-U:s uppdrag under utförandet omfattar samordning av arbetsmiljöfrågor på byggarbetsplatsen. I detta ingår att följa upp att de aktörer som verkar på arbetsplatsen bedriver arbete på ett sätt som är förenligt med arbetsmiljökraven.
Detta innebär i praktiken att Bas-U behöver förhålla sig till om entreprenörer och andra arbetsgivare har ett fungerande arbetsmiljöarbete enligt lagkrav. Det räcker inte att arbetsgivare deltar i gemensamma möten eller följer byggarbetsplatsens ordningsregler om kraven på arbetsmiljöarbete inte är uppfyllda.
Bas-U ersätter inte arbetsgivarens ansvar. Samordningsfunktionen förutsätter att arbetsgivare uppfyller grundläggande krav för att få utföra arbete.
Konsekvenser när kravet inte upprätthålls
När arbetsgivare tillåts verka utan fungerande arbetsmiljöarbete uppstår otydlighet i det dagliga arbetet. Arbetsmiljöfrågor hanteras reaktivt och blir beroende av byggarbetsplatsens gemensamma struktur snarare än av tydlig styrning.
I dessa situationer kan allvarliga brister fortleva utan att upptäckas i tid. Dokumentation kan finnas på byggarbetsplatsen samtidigt som arbetsmiljöarbetet saknar faktisk funktion. Detta försvårar uppföljning och tillsyn och skapar en arbetsmiljö som vilar på tillfälliga lösningar.
Detta missgynnar seriösa aktörer som uppfyller kraven och skapar förutsättningar där oseriösa arbetsgivare kan fortsätta verka utan att synas.
Ett tydligt ansvar i praktiken
Arbetsmiljöansvaret bärs av arbetsgivaren och förutsätter ett fungerande arbetsmiljöarbete enligt lagkrav. Gemensamma regler och samordning på byggarbetsplatsen är stödjande strukturer och kan inte ersätta detta ansvar.
När kravet på arbetsmiljöarbete görs tydligt skapas bättre förutsättningar för ordning i produktionen. Arbetsgivare som verkar i byggproduktion behöver därför se arbetsmiljöarbete som en grundläggande förutsättning för att få utföra arbete.
När ansvar blir otydligt i praktiken – exemplet ställningar
Otydlighet kring arbetsmiljöansvar uppstår ofta i gränslandet mellan beställning, utförande och användning. Ett vanligt exempel är ställningar som beställs, konstrueras och monteras av ett specialiserat ställningsföretag.
I denna situation är det lätt att anta att ansvaret för ställningen ligger hos den som har beställt den eller hos det företag som har monterat den. I praktiken ligger ansvaret för användningen av ställningen hos den arbetsgivare vars arbetstagare använder den i arbetet.
Enligt regelverket för ställningar innebär detta att arbetsgivaren ansvarar för att ställningen är lämplig för det arbete som ska utföras, att den används på rätt sätt och att arbetstagarna har rätt förutsättningar för att arbeta säkert. Detta ansvar påverkas inte av vem som har beställt ställningen eller vem som har monterat den.
När denna ansvarsfördelning inte är tydlig uppstår ett tomrum. Beställaren utgår från att ansvaret ligger hos ställningsföretaget. Ställningsföretaget utgår från att ansvaret övergår vid överlämnande. Arbetsgivaren som använder ställningen utgår från att någon annan har säkerställt att allt är korrekt. Arbetsmiljöansvaret riskerar då att falla mellan rollerna.
Gemensamma system förstärker otydligheten
När arbetsmiljöarbetet huvudsakligen organiseras genom gemensamma regler på byggarbetsplatsen förstärks denna typ av otydlighet. Arbetsgivare kan uppfatta att ansvar för risker kopplade till exempelvis ställningar hanteras genom samordning eller genom andras kontroller.
I praktiken kvarstår dock ansvaret hos den arbetsgivare som använder ställningen i arbetet. Gemensamma regler, skyddsronder och överlämningsprotokoll kan stödja samordningen, men de ersätter inte arbetsgivarens ansvar för hur arbetet utförs.
Detta mönster återkommer även för andra tillfälliga konstruktioner, hjälpmedel och arbetsutrustning. När ansvar kopplas till beställning eller montering snarare än till användning blir arbetsmiljöansvaret otydligt i vardagen.
När bristande arbetsmiljöarbete innebär lagbrott
Arbetsmiljöarbete enligt lag är inte ett frivilligt åtagande eller en ambitionsnivå. En arbetsgivare som inte bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete uppfyller inte de grundläggande kraven för att leda arbete med egna arbetstagare.
Detta innebär att avsaknad av fungerande arbetsmiljöarbete i sig utgör ett brott mot arbetsmiljölagstiftningen. När arbete ändå utförs sker det i strid med gällande krav, oavsett hur välorganiserad byggarbetsplatsen i övrigt framstår.
Problemet blir särskilt allvarligt när detta kombineras med andra överträdelser. Brott mot arbetstidsregler, osanna intyg, bristfällig eller falsk dokumentation och ett systematiskt överutnyttjande av arbetstagare förekommer ofta i samma miljöer där arbetsmiljöarbetet saknar struktur.
I dessa situationer handlar det inte längre om enskilda brister utan om ett mönster av överträdelser. Arbetsmiljöansvaret används då inte bara otydligt utan aktivt kringgås, vilket i praktiken innebär arbetslivskriminalitet.
Varför detta är en systemfråga och inte ett undantag
När arbetsgivare tillåts verka utan fungerande arbetsmiljöarbete skapas en struktur där ansvar blir förhandlingsbart. Gemensamma regler och samordning används som skyddande yta, samtidigt som grundläggande krav inte uppfylls.
Detta påverkar hela branschen. Seriösa arbetsgivare får bära kostnader och ansvar som andra undviker. Samordningsfunktioner belastas med frågor som ligger utanför deras uppdrag. Tillsyn försvåras när dokumentation finns men saknar faktisk förankring.
Att tydliggöra arbetsgivaransvaret är därför inte en fråga om hårdare krav, utan om att tillämpa de krav som redan gäller.
Avslutande reflektion
Arbetsmiljöansvaret i byggproduktion följer användningen av arbete och de arbetstagare som utför det. Det kan inte flyttas genom beställning, samordning eller gemensamma regler på byggarbetsplatsen.
När arbetsmiljöarbete ersätts av andras system uppstår en miljö där ansvar kan döljas och där verksamhet som inte uppfyller lagkrav ändå tillåts fortsätta. I förlängningen skapar detta förutsättningar för arbetslivskriminalitet.
Ett fungerande arbetsmiljöarbete är därför inte en administrativ fråga utan en grundförutsättning för att få bedriva arbete i byggproduktion.
Sammanfattning
Arbetsmiljöansvaret i byggproduktion bärs av arbetsgivaren och följer användningen av arbete och arbetstagare. När arbetsmiljöarbete i praktiken ersätts av gemensamma regler och andras system kan ansvar döljas och krav enligt lag förbises. Detta skapar förutsättningar där arbetsgivare utan fungerande arbetsmiljöarbete tillåts verka, vilket i kombination med andra regelöverträdelser kan leda till arbetslivskriminalitet. Ett fungerande arbetsmiljöarbete är därför en grundförutsättning för att få bedriva arbete i byggproduktion.
Fördjupning och vägledning
För fördjupning kring hur Bas-U:s samordningsuppdrag förhåller sig till arbetsgivarnas ansvar, se:

Byggarbetsmiljöspecialist | Juridiskt sakkunnig | Författare och utbildare
Rikard Almgren är byggarbetsmiljöspecialist på expertnivå och juridiskt sakkunnig med 20 års erfarenhet av arbetsmiljöarbete inom bygg- och anläggningssektorn. Han arbetar i gränslandet mellan juridik, styrning och praktiskt genomförande.
Läs mer om RikardRelaterade begrepp
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggarbetsmiljösamordning
Det systematiska arbetssätt genom vilket arbetsmiljöansvar organiseras, hålls samman och följs upp genom hela byggprocessen.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Det lagstadgade arbetssättet för att systematiskt undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön
Arbetsgivaransvar
Den juridiska skyldighet som varje arbetsgivare har för sina anställdas arbetsmiljö – kan inte delegeras bort
Entreprenör
Företag som utför byggnads- eller anläggningsarbete på uppdrag av byggherre eller annan beställare
Relaterade artiklar
Bas-P och Bas-U – två roller med ansvar i olika skeden
Inom byggarbetsmiljö så återkommer det gång på gång frågan om det finns någon skillnad mellan Bas-P och Bas-U. Ofta reduceras skillnaden till att den ena verkar före byggstart och den andra under utförandet eller byggskedet. Det är korrekt i grunden – men långt ifrån tillräckligt för att förstå varför rollerna finns, hur de hänger ihop och när det faktiskt är olämpligt att låta samma person bära båda funktionerna.
Entreprenör, arbetsgivare och utförare – vem bär arbetsmiljöansvaret?
I byggprojekt används ofta ordet entreprenör som en samlande beteckning för den aktör som genomför arbetet. Begreppet används i upphandlingar, i projektorganisationer och i det dagliga samtalet på byggarbetsplatsen. Samtidigt rymmer byggproduktionen flera olika roller som påverkar arbetsmiljön på olika sätt.