Kan en byggherre påverka säkerhetskulturen?
Frågor om säkerhetskultur återkommer ofta i samband med byggnads- och anläggningsarbete. De rör ansvar, gränsdragningar och varför säkerhetsambitioner inte alltid får genomslag i praktiken, trots tydliga regelverk och uttalade mål.
Snabbt svar
Byggherren kan inte bygga säkerhetskultur ensam, men avgör genom sina beslut om förutsättningarna finns för att den ska utvecklas. Säkerhetskultur uppstår när förutsättningarna tillåter det.
Byggarbetsmiljö- och MTO-specialist

Frågor om säkerhetskultur återkommer ofta i samband med byggnads- och anläggningsarbete. De rör ansvar, gränsdragningar och varför säkerhetsambitioner inte alltid får genomslag i praktiken, trots tydliga regelverk och uttalade mål. Säkerhetskultur kopplas i praktiken ofta till regler, rutiner och formella krav. I tillämpningen påverkas beteenden över tid främst av hur dessa krav omsätts, följs upp och ges betydelse i det dagliga arbetet.
I mötet mellan byggherre, entreprenörer och projektorganisationer blir det tydligt att säkerhetskultur i första hand formas genom hur roller förstås, hur förväntningar kommuniceras och hur agerande faktiskt följs upp i vardagen. Detta ligger i linje med både arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) samt projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3), där arbetsmiljöarbete förutsätts vara integrerat i verksamheten och hanteras i praktiken, inte enbart genom styrdokument.
Utifrån detta uppstår frågan vilken roll byggherren har i relation till säkerhetskulturen.
Förutsättningar före beteenden
Säkerhetskultur beskrivs ofta som något som kan införas genom mål, policys eller uttalade värderingar. I praktiken utvecklas den i hur beslut fattas, hur avvikelser hanteras och vilka signaler som ges när säkerhet står i konflikt med tid, ekonomi eller produktion. Frågan blir därför mindre om säkerhetskultur är viktig och mer om vem som har möjlighet att påverka de förutsättningar där den uppstår.
AFS 2023:3 tydliggör att byggherren inte ansvarar för det dagliga utförandet av arbetet, men har ett ansvar för planering, organisering och samordning av arbetsmiljöarbetet. Det är dessa delar som i praktiken påverkar vilka prioriteringar som görs och vilka beteenden som uppmuntras eller motverkas i det dagliga arbetet.
Byggherren kan därmed inte bygga säkerhetskultur i meningen att styra enskilda handlingar, men kan genom sina beslut påverka de strukturer inom vilka säkerhetskulturen utvecklas.
Säkerhetskultur och upphandling
Detta får särskild betydelse i upphandlade sammanhang. Upphandling bygger på förutsebarhet, likabehandling och mätbara krav, medan säkerhetskultur är relationell, situationsberoende och utvecklas över tid. Det som har störst betydelse för säkerhetskulturen – tillit, dialog, ledarskap och hur avvikelser bemöts – låter sig svårligen fångas i traditionella kontraktsvillkor.
I praktiken innebär detta att upphandling ofta fokuserar på formell efterlevnad. Krav kan uppfyllas genom planer, rutiner och policydokument utan att detta nödvändigtvis säger något om hur arbetsmiljöarbetet bedrivs i vardagen. Resultatet kan bli en situation där kraven formellt är uppfyllda, samtidigt som säkerhetskulturen i praktiken är svag.
För byggherren innebär detta att upphandlingen främst kan fungera som ett startvillkor. Hur kraven omsätts i handling avgörs genom uppföljning, närvaro och dialog under genomförandet.
Kultur uppstår i sammanhang
Människors beteenden formas inte enbart av kunskap eller regler, utan av sammanhang. Den fysiska miljön, den roll man förväntas ta, hur omgivningen reagerar och om organisationens värderingar faktiskt kommer till uttryck i handling påverkar hur risker hanteras i praktiken.
I tekniskt komplexa eller tidskritiska arbeten kan dessa faktorer få särskild betydelse. När tidspress och invanda arbetssätt tillåts väga tyngre än säkerhet, utan att detta hanteras genom planering och samordning, riskerar säkerhetsambitioner att förlora sin praktiska betydelse.
När jargong blir en arbetsmiljörisk
Säkerhet påverkas också av språk och bemötande. Jargong som förminskar risker eller exkluderar människor bidrar till att avvikelser inte rapporteras och att osäkra arbetssätt normaliseras. Detta är inte en kulturell fråga vid sidan av arbetsmiljöarbetet, utan en del av dess förutsättningar.
AFS 2023:1 förutsätter att risker kan identifieras, bedömas och åtgärdas löpande. För detta krävs att risker kan kommuniceras öppet. Även AFS 2023:3 bygger på att risker i projektering och utförande fångas upp, samordnas och följs upp mellan aktörer. När normer och jargong leder till tystnad undergrävs dessa processer, oavsett hur väl riskhanteringen är beskriven i dokument.
Byggherrens påverkan på säkerhetskulturen
Byggherrens påverkan på säkerhetskulturen ligger därför inte i fler regler, utan i hur ansvar utövas. Det handlar om hur arbete följs upp, hur avvikelser hanteras, hur samverkan fungerar och vilka beteenden som accepteras eller korrigeras. Detta är ett praktiskt uttryck för byggherrens ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen: att säkerställa att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken.
Byggherren kan inte ensam skapa säkerhetskultur. Däremot avgör byggherrens beslut om förutsättningarna finns för att den ska utvecklas.
Säkerhetskultur är därmed inget som kan krävas fram. Den uppstår när förutsättningarna tillåter det.
Stöd i praktiken
När byggherren behöver stöd i att organisera och bära arbetsmiljöansvaret på ett sätt som ger förutsättningar för säkerhetskultur kan extern kompetens vara relevant.
→ Byggherre-konsult – arbetsmiljöansvar i praktiken
För den som vill fördjupa sig i hur byggherrens ansvar kan organiseras och bäras i praktiken finns en stegvis vägledning för byggherrar.

Byggarbetsmiljö- och MTO-specialist | Gruppchef | Författare och utbildare
Nicole Krol är byggarbetsmiljö- och MTO-specialist med bakgrund inom psykologi och riskhantering. Hon arbetar med arbetsmiljöfrågor i komplexa bygg- och anläggningsprojekt där människa, teknik och organisation behöver fungera tillsammans.
Läs mer om NicoleRelaterade begrepp
Arbetsmiljöplan
Styrande dokument för hur arbetsmiljörisker ska hanteras i utförandeskedet av ett bygg- eller anläggningsprojekt.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
AFS 2023:1
Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande krav på hur arbetsgivare ska undersöka, åtgärda och följa upp arbetsmiljön.
Relaterade artiklar
Systematiskt byggarbetsmiljöarbete – när AFS 2023:3 läses som struktur
Byggarbetsmiljöarbete beskrivs ofta genom roller, dokument och efterlevnad. Trots detta återkommer samma typer av arbetsmiljöbrister i projekt efter projekt – även där kompetensen är hög och ambitionen god. Det pekar på att byggarbetsmiljöarbetet i praktiken ofta hanteras fragmenterat, snarare än som ett sammanhängande system.
Byggherrens organisatoriska ansvar: mandat, resurser och uppföljning
Byggherrens organisatoriska ansvar blir praktiskt genom tydliga beslutsvägar, tillräckliga resurser och uppföljning från ledning till projekt.
Ställ krav och utvärdera aktörer: kompetens, arbetssätt och resurser
En genomtänkt upphandling kopplar utbildning och erfarenhet till föreslaget arbetssätt, mandat och tillgängliga resurser för det aktuella projektet.