Organisation

    Kan en byggherre påverka säkerhetskulturen?

    Frågor om säkerhetskultur återkommer ofta i samband med byggnads- och anläggningsarbete. De rör ansvar, gränsdragningar och varför säkerhetsambitioner inte alltid får genomslag i praktiken, trots tydliga regelverk och uttalade mål.

    Snabbt svar

    Byggherren kan inte bygga säkerhetskultur ensam, men avgör genom sina beslut om förutsättningarna finns för att den ska utvecklas. Säkerhetskultur uppstår när förutsättningarna tillåter det.

    Byggarbetsmiljö- och MTO-specialist

    6 min läsning16 januari 2026
    Dela denna sida:
    Diversifierat projektteam med kvinnor och män i säkerhetsutrustning diskuterar ritningar i ett ljust byggkontor med utsikt över byggarbetsplats

    Frågor om säkerhetskultur återkommer ofta i samband med byggnads- och anläggningsarbete. De rör ansvar, gränsdragningar och varför säkerhetsambitioner inte alltid får genomslag i praktiken, trots tydliga regelverk och uttalade mål. Säkerhetskultur kopplas i praktiken ofta till regler, rutiner och formella krav. I tillämpningen påverkas beteenden över tid främst av hur dessa krav omsätts, följs upp och ges betydelse i det dagliga arbetet.

    I mötet mellan byggherre, entreprenörer och projektorganisationer blir det tydligt att säkerhetskultur i första hand formas genom hur roller förstås, hur förväntningar kommuniceras och hur agerande faktiskt följs upp i vardagen. Detta ligger i linje med både arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) samt projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3), där arbetsmiljöarbete förutsätts vara integrerat i verksamheten och hanteras i praktiken, inte enbart genom styrdokument.

    Utifrån detta uppstår frågan vilken roll byggherren har i relation till säkerhetskulturen.

    Förutsättningar före beteenden

    Säkerhetskultur beskrivs ofta som något som kan införas genom mål, policys eller uttalade värderingar. I praktiken utvecklas den i hur beslut fattas, hur avvikelser hanteras och vilka signaler som ges när säkerhet står i konflikt med tid, ekonomi eller produktion. Frågan blir därför mindre om säkerhetskultur är viktig och mer om vem som har möjlighet att påverka de förutsättningar där den uppstår.

    AFS 2023:3 tydliggör att byggherren inte ansvarar för det dagliga utförandet av arbetet, men har ett ansvar för planering, organisering och samordning av arbetsmiljöarbetet. Det är dessa delar som i praktiken påverkar vilka prioriteringar som görs och vilka beteenden som uppmuntras eller motverkas i det dagliga arbetet.

    Byggherren kan därmed inte bygga säkerhetskultur i meningen att styra enskilda handlingar, men kan genom sina beslut påverka de strukturer inom vilka säkerhetskulturen utvecklas.

    Säkerhetskultur och upphandling

    Detta får särskild betydelse i upphandlade sammanhang. Upphandling bygger på förutsebarhet, likabehandling och mätbara krav, medan säkerhetskultur är relationell, situationsberoende och utvecklas över tid. Det som har störst betydelse för säkerhetskulturen – tillit, dialog, ledarskap och hur avvikelser bemöts – låter sig svårligen fångas i traditionella kontraktsvillkor.

    I praktiken innebär detta att upphandling ofta fokuserar på formell efterlevnad. Krav kan uppfyllas genom planer, rutiner och policydokument utan att detta nödvändigtvis säger något om hur arbetsmiljöarbetet bedrivs i vardagen. Resultatet kan bli en situation där kraven formellt är uppfyllda, samtidigt som säkerhetskulturen i praktiken är svag.

    För byggherren innebär detta att upphandlingen främst kan fungera som ett startvillkor. Hur kraven omsätts i handling avgörs genom uppföljning, närvaro och dialog under genomförandet.

    Kultur uppstår i sammanhang

    Människors beteenden formas inte enbart av kunskap eller regler, utan av sammanhang. Den fysiska miljön, den roll man förväntas ta, hur omgivningen reagerar och om organisationens värderingar faktiskt kommer till uttryck i handling påverkar hur risker hanteras i praktiken.

    I tekniskt komplexa eller tidskritiska arbeten kan dessa faktorer få särskild betydelse. När tidspress och invanda arbetssätt tillåts väga tyngre än säkerhet, utan att detta hanteras genom planering och samordning, riskerar säkerhetsambitioner att förlora sin praktiska betydelse.

    När jargong blir en arbetsmiljörisk

    Säkerhet påverkas också av språk och bemötande. Jargong som förminskar risker eller exkluderar människor bidrar till att avvikelser inte rapporteras och att osäkra arbetssätt normaliseras. Detta är inte en kulturell fråga vid sidan av arbetsmiljöarbetet, utan en del av dess förutsättningar.

    AFS 2023:1 förutsätter att risker kan identifieras, bedömas och åtgärdas löpande. För detta krävs att risker kan kommuniceras öppet. Även AFS 2023:3 bygger på att risker i projektering och utförande fångas upp, samordnas och följs upp mellan aktörer. När normer och jargong leder till tystnad undergrävs dessa processer, oavsett hur väl riskhanteringen är beskriven i dokument.

    Byggherrens påverkan på säkerhetskulturen

    Byggherrens påverkan på säkerhetskulturen ligger därför inte i fler regler, utan i hur ansvar utövas. Det handlar om hur arbete följs upp, hur avvikelser hanteras, hur samverkan fungerar och vilka beteenden som accepteras eller korrigeras. Detta är ett praktiskt uttryck för byggherrens ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen: att säkerställa att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken.

    Byggherren kan inte ensam skapa säkerhetskultur. Däremot avgör byggherrens beslut om förutsättningarna finns för att den ska utvecklas.

    Säkerhetskultur är därmed inget som kan krävas fram. Den uppstår när förutsättningarna tillåter det.

    Stöd i praktiken

    När byggherren behöver stöd i att organisera och bära arbetsmiljöansvaret på ett sätt som ger förutsättningar för säkerhetskultur kan extern kompetens vara relevant.

    → Byggherre-konsult – arbetsmiljöansvar i praktiken

    För den som vill fördjupa sig i hur byggherrens ansvar kan organiseras och bäras i praktiken finns en stegvis vägledning för byggherrar.

    Nicole Krol
    Nicole Krol

    Byggarbetsmiljö- och MTO-specialist | Gruppchef | Författare och utbildare

    Nicole Krol är byggarbetsmiljö- och MTO-specialist med bakgrund inom psykologi och riskhantering. Hon arbetar med arbetsmiljöfrågor i komplexa bygg- och anläggningsprojekt där människa, teknik och organisation behöver fungera tillsammans.

    Läs mer om Nicole