Projektanalys: Vad händer när byggherren kliver fram i säkerhetsarbetet?
Det finns idag konkreta exempel som visar att det är fullt möjligt för en byggherre att påverka säkerhetskulturen i ett byggprojekt på ett genomgripande och hållbart sätt. När arbetsmiljö ges rätt förutsättningar genom organisation, ledarskap och dedikerade resurser kan resultaten bli tydliga.
Snabbt svar
När byggherren tar en aktiv och synlig roll i säkerhetsarbetet – genom att behålla nyckelfunktioner, avsätta dedikerade resurser och arbeta långsiktigt med beteendefrågor – kan säkerhetskulturen påverkas på ett hållbart sätt.
Byggarbetsmiljö- och MTO-specialist

Det finns idag konkreta exempel som visar att det är fullt möjligt för en byggherre att påverka säkerhetskulturen i ett byggprojekt på ett genomgripande och hållbart sätt. När arbetsmiljö ges rätt förutsättningar genom organisation, ledarskap och dedikerade resurser kan resultaten bli tydliga – både i vardagen på byggarbetsplatsen och i hur projektet uppmärksammas externt. AFS 2023:3 ger byggherren en central roll i att organisera och styra arbetsmiljöarbetet.
Samtidigt kvarstår frågan vad som faktiskt är avgörande i ett sådant arbetssätt. Räcker det att avsätta en särskild resurs för arbetsmiljö och beteendefrågor för att lyckas? Och kommer vi framöver att se fler byggherrar som väljer långsiktiga satsningar i stället för punktinsatser?
Den här texten tar sin utgångspunkt i ett projekt där byggherren valde att kliva fram i säkerhetsarbetet och analysera vilka delar av upplägget som samverkade och vad det innebar i praktiken. Erfarenheten pekar på att framgång inte uppstår av en enskild åtgärd, utan av ett sammanhållet arbetssätt där en resurs får forma en hel projektorganisation.
Utgångspunkt: säkerhetskultur kräver uthållighet
Beteendeförändring är sällan ett resultat av symboliska handlingar. En affisch, ett årligt möte eller ett informationsutskick kan skapa medvetenhet, men leder inte per automatik till varaktig förändring. För att påverka hur människor faktiskt agerar i vardagen krävs kontinuitet, närvaro och tydlig riktning.
I det projekt som denna analys utgår från byggde resultatet på flera samverkande faktorer, där byggherren tog en aktiv och synlig roll genom hela genomförandet.
Byggherrens grepp: riktning genom egna funktioner och synligt ledarskap
Byggherren valde att själv ansvara för säkerhetsintroduktionerna och att behålla Bas-U-funktionen inom den egna organisationen. Säkerhetsintroduktionen utformades som en fördjupad utbildning, omfattande flera timmar, där regelverk och praktiska krav kombinerades med dialog om beteenden, machokultur och ansvar. Fokus låg på att skapa förståelse för att säkerhet är ett gemensamt ansvar – oavsett arbetsgivare.
Samordningsmöten leddes av byggherren, som aktivt markerade vad som var prioriterat. Goda exempel lyftes fram, samarbete uppmärksammades och arbetsmiljöinsatser synliggjordes genom exempelvis utmärkelser. Även byggbodarna fick byggherrens tid och fokus då det sågs som en del av arbetsmiljön, där olika teman och kampanjer genomfördes med fokus på yrkesarbetarnas arbetsmiljö.
Gemensam struktur: rapportering, återkoppling och uppföljning som fungerar i vardagen
Ett gemensamt rapporteringssystem användes där samtliga aktörer i projektet hade tillgång. Skyddsronder dokumenterades med bilder och tydliga åtgärdsansvar, riskobservationer följdes upp systematiskt och varje rapport fick återkoppling.
Avgörande var att byggherren avsatte en dedikerad resurs som konsekvent tog emot, besvarade och följde upp ärenden. Det gav arbetssättet förutsägbarhet och bidrog till förtroende och engagemang över tid.
Nyckelpersoner i vardagen: arbete med informella ledare
Särskild vikt lades vid att arbeta med informella ledare i projektet – personer med stort inflytande i vardagen. Genom stöd, utbildning och dialog blev dessa nyckelpersoner bärare av säkerhetskulturen i det dagliga arbetet.
Det innebar att arbetssätt och normer kunde påverkas där de faktiskt uppstår: i arbetslagen, i pauserna, i planeringen av momenten och i de praktiska prioriteringar som görs under produktion.
Ledarskap som möjliggör – inte kontrollerar
Arbetssättet kännetecknades inte av pekpinnar, sanktioner eller hierarkisk styrning. Det handlade inte om att byggherren kontrollerade varje detalj, utan om att skapa förutsättningar för ansvar, engagemang och lärande.
Säkerhetskultur byggs när människor känner sig sedda, lyssnade på och trygga nog att agera – även när det innebär att säga ifrån eller stanna upp produktionen.
Från kunskap till beteendeförändring
De flesta är överens om att jämställdhet, inkludering och trygghet är viktiga frågor. Samtidigt leder kunskap i sig inte automatiskt till förändrade beteenden. Historiska exempel visar att förändring ofta sker genom respektfull dialog, uthållighet och genom att skapa trygghet så att fler vågar följa efter.
I praktiken innebär förändringsarbete att identifiera och ifrågasätta de strukturer och beteenden som påverkar hur arbete utförs – även när dessa är invanda eller obekväma att synliggöra.
Avslutande reflektion
Att lyckas som byggherre handlar inte om att införa fler krav, utan om att arbeta konsekvent, närvarande och långsiktigt. När byggherren tar ansvar för riktning, avsätter resurser och följer upp både arbetssätt och beteenden, skapas förutsättningar för en säkerhetskultur som fungerar i praktiken.
Det är då arbetsmiljöarbetet blir mer än dokument. Och det är då verklig förändring sker.
Kort sammanfattning
Byggherrens möjlighet att påverka säkerhetskulturen avgörs inte av kravställning, utan av hur säkerhetsarbetet organiseras och bärs genom hela projektet. I det analyserade projektet behöll byggherren nyckelfunktioner som Bas-U och säkerhetsintroduktion, avsatte dedikerade resurser för uppföljning och arbetade aktivt med informella ledare. Framgången byggde på uthållighet, närvaro och ett ledarskap som möjliggjorde engagemang snarare än kontroll.
Läs även: Byggherrens organisatoriska ansvar – varför struktur slår ambition, Kan en byggherre påverka säkerhetskulturen?, Bas-U i utförandeskedet – när planering möter verklighet.

Byggarbetsmiljö- och MTO-specialist | Gruppchef | Författare och utbildare
Nicole Krol är byggarbetsmiljö- och MTO-specialist med bakgrund inom psykologi och riskhantering. Hon arbetar med arbetsmiljöfrågor i komplexa bygg- och anläggningsprojekt där människa, teknik och organisation behöver fungera tillsammans.
Läs mer om NicoleRelaterade begrepp
Bas-U
Begreppsförklaring av Bas-U – byggarbetsmiljösamordnare för utförandet enligt AFS 2023:3.
AFS 2023:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om projektering och byggarbetsmiljösamordning – det centrala regelverket för hur arbetsmiljöarbete organiseras i bygg- och anläggningsprojekt
Byggherre
Begreppsförklaring: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete
Relaterade artiklar
Byggherrens organisatoriska ansvar: mandat, resurser och uppföljning
Byggherrens organisatoriska ansvar blir praktiskt genom tydliga beslutsvägar, tillräckliga resurser och uppföljning från ledning till projekt.
Bas-U i utförandeskedet – när planering möter verklighet
Bas-U:s arbete kan aldrig förstås isolerat från de förutsättningar som skapats tidigare i projektet. Utförandeskedet är den plats där beslut från planering, projektering och organisering prövas mot verkligheten.
Kan en byggherre påverka säkerhetskulturen?
Frågor om säkerhetskultur återkommer ofta i samband med byggnads- och anläggningsarbete. De rör ansvar, gränsdragningar och varför säkerhetsambitioner inte alltid får genomslag i praktiken, trots tydliga regelverk och uttalade mål.